Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 / 145 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kroppsöfningar i fria luften. Af Alex. Zanders (Forts. - Botaniska trädgården i Upsala. H. H-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellersta) något lägre tvärbjelken. 3:o) Elfva
stycken s. k. ribbstolar, fästade vid den närmast,
längst bakom stående, lägsta tvärbjelken. 4:o) Sex
stycken lutande stänger, hvilka i likhet med 5:o)
Tvenne stycken lutande pinnstegar hvila på de bakre
tvärbjelkarna (fig. 3). 6:o) Tvenne stycken vågräta
slingerstegar, en af hvartdera slaget på hvardera
sidan; de vinkelräta finnas upphängda mellan den
främsta och mellersta pelaren, de vågräta mellan
den mellersta och bakre, alla fyra rörligt fästade
(fig. 4). 8:o) Tvenne stycken kortare, flyttbara,
på sprintar hvilande bommar, en på hvardera sidan
under den horisontala stegen. 9:o) Tvenne stycken
pinnstolpar på hvardera sidan, afsedda för begagnandet
vid nedgåendet från stegarna och utgörande de främre
pelarne. 10:o) Ett så
kalladt lutande plan, hvilande på en flyttbar
ställning framför de lodräta linorna. Sidopartierna
äro båda fullkomligt lika hvarandra; hvartdera af
dem utgöres af följande redskap: l:o) Nio stycken
lodräta stänger, fästade i främre tvärbjelken
(fig. 2). Dessa stänger äro på ritningen af lika
tjocklek, men böra vid uppsättningen göras olika
i genomskärningen, helst så, att den yttre utföres
tjockast och de följande alltjemt afsmalnande eller
ock att den mellersta blir den tjockaste och de på
dess båda sidor aftagande i genomskärningen. 2:o) Fyra
stycken ribbstolar, fästade vid bakre tvärbjelken. 3:o)
En längre bom, som är flyttbar och hvilande mellan
främre och bakre ytterpelaren. 4:o) En pinnstolpe,
utgörande främre ytterpelaren och äfven afsedd att
bestigas vid bommens flyttning.



Botaniska trädgården i Upsala.


Växthuset i Upsala botaniska trädgård,
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

Snart, efter Upsala universitets upplifvande af
konung Gustaf II Adolf, yttrade sig behofvet af en
botanisk trädgård, och anläggningen af en sådan var
ett af de ofta återkommande ämnena för konsistorii
öfverläggningar.

Saken stannade likväl vid åtskilliga mer eller
mindre sväfvande förslag, hvilka föllo det ena efter
det andra.

Naturvetenskaperna, och i synnerhet botaniken,
hade ännu icke vunnit det anseende, att de, som
yrkade på ordnandet af den botaniska institutionen,
kunde erhålla behöfligt understöd af det allmänna
tänkesättet. Den stora hopen, och till och med
en och annan bland de akademiska fäderna, ansåg
örtkunskapen icke vara till för andra än qvacksalvare
och apotekare, samt hedrade dess idkare med namnet
»gräsläsare».

Så fortgick det i många år. Ändtligen framträdde
den man, som var bestämd att utöfva ett så mäktigt
inflytande ej
blott i denna, utan i så många andra
bildningsriktningar vid Upsala högskola. Det var Olof
Rudbeck den äldre.

Han hade, under sina utländska resor, förskaffat sig
en betydlig samling växter och frön samt afbildningar
af botaniska föremål. Vid sin återkomst till Upsala
1655 beslöt han att hålla offentliga botaniska
föreläsningar och låta allmänheten få se och lära
känna de sällsynta växter, han hemfört. Med mycket
besvär lyckades han anskaffa en sal, tillräckligt
stor att rymma de talrika åhörare, han väntade
sig. Prunkande i alla färger stodo hans växtskatter
ordnade; hans ritningar och växtkartor voro uppsatta
och allt i ordning. På bestämdt klockslag inträdde
föreläsaren och fann rummet – tomt; ingen enda åhörare
eller åskådare hade infunnit sig.

Öfverväldigad af harm begynte den store mannen –
att gråta; men insåg tydligare än någonsin, att enda
medlet att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>