- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
146

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botaniska trädgården i Upsala. H. H-g. - Vill du hålla mig kär? Rbt Tolf - Hammers museum. II. -rn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingifva ungdomen håg för den försummade vetenskapen,
var anläggningen af en botanisk trädgård. Till plats
för en dylik skänkte han universitetet en tomt i norra
delen af staden samt utverkade Carl X:s gåfvobref på
en bredvid liggande tomtplats. Ytterligare blefvo
fyra tomter inköpta och fyra andra af borgerskapet
skänkta för samma ändamål. Så uppstod den första
sedermera så kallade Gamla botaniska trädgården vid
Svartbäckstullen.

Under Rudbecks kraftfulla händer förkofrade sig
den nya anläggningen hastigt och var redan 1670 i
kultur närmast universitets-trädgården i Paris. Efter
anläggarens död råkade den i förfall, för att senare,
under Linné, uppstå i förnyad glans och vinna en
ryktbarhet, som sträckte sig icke blott kring Europa,
utan öfver hela vårt jordklot.

Det oaktadt var Linné mindre belåten med lokalen,
hvilken med sin obetydliga höjd öfver Fyrisån
hemsöktes af öfversvämningar och genom sitt öppna
läge mot nordost var utsatt för frost och kalla
vindar. Det gamla växthuset var dessutom för litet
och så bristfälligt, att man ibland vid häftigare
regnväder måste skydda de ömtåliga tropikväxterna med
paraplyer. Till följd af dessa olägenheter inköpte
Linné sitt, sedan så ryktbara Hammarby, utanför
Upsala, dit han efterhand och så mycket som möjligt
förlade både sina föreläsningar och samlingar.

Emellertid hade behofvet af en ny och ändamålsenligare
botanisk trädgård gjort sig allt mer gällande
och valet föll på den nedanför slottet belägna så
kallade Slottsträdgården. Denna, också ett verk af
den outtröttlige Rudbeck, hade af honom på Carl XI:s
befallning blifvit anlagd 1665, och öfverläts nu
till universitetet af konung Gustaf III. Genom samme
konungs frikostiga anslag kunde grundvalen till det
nya orangerihuset läggas redan 1787, ehuru byggnaden
icke blef färdig förrän aderton år derefter. Den
uppfördes enligt ritning af den snillrike målaren Jean
Louis Desprez
och hedrar i alla afseenden sin mästare.

Byggnaden hvilar på en tre alnar hög granitfot och
framställer åt öster en, 140 fot lång och 46 fot hög,
tempelfasad i sträng dorisk stil, hvars frontispis
uppbäres af åtta grofva refflade kolonner. Till
denna klassiskt rena prostyl leder en bred, vacker
granittrappa. Genom tvenne stora kopparbeslagna
dörrar inträder man i den botaniska lärosalen, som
upptager byggnadens hela längd, och i arkitektoniskt
hänseende är en af de vackrare i Europa. Genom ett
rundt fönster å den öfver midten af salen anbragta
och med vackert stuckatur-arbete ornerade kupolen,
äfvensom genom ett
halfrundt fönster midt emot stora ingången, erhåller det
stora rummet sin dager. I fonden är en nischformig
fördjupning, i hvilken på en upphöjning reser sig Carl
von Linnés
halft kolossala bild, huggen af Byström,
i carrarisk marmor. Bildstoden, som blifvit bekostad
af den studerande ungdomen i Upsala och uppsatt 1829,
framställer blomsterkonungen sittande, med ögonen
hvilande på en i venstra handen öppen bok med en
Linnæa-ranka. Nedanför statyens fot befinner sig
katedern, från hvilken botanices professorn håller
sina föreläsningar.

Tvenne långa flyglar bakom hufvudbyggnaden innehålla
en mängd för drifhus, bostäder och samlingar afsedda
lokaler. Den södra innesluter först och främst det
stora kallrummet (Frigidarium), der man träffar
en mängd sydeuropeiska trädslag och växter, såsom
myrtnar, cypresser, lagrar, mandelträd, citron- och
pomeransträd, Sparmannia, Thuja, Lobelier, Fuchsier
m. m. Varmrummet (Caldarium), som upptager vestra
ändan af samma flygel, är bestämdt för subtropiska
växter, såsom dadel- och solfjäderpalmer, pisang,
Canna indica, Agave americana o. d.

Den norra flygeln innehåller boställsrum för
trädgårdens præfect, lokaler för naturalie-samlingar
samt åtskilliga växtrum. Utom dessa större, eger
trädgården flere mindre drif- eller glashus, i hvilka
man träffar representanter från nästan alla verldens
delar, bland annat kaffe- och thebusken, sockerröret,
en mängd olikartade akacier o. s. v.

Trädgården för kalljords växter har efterhand
blifvit utvidgad och intager nu en ganska
ansenlig jordyta. Intressant är att se med hvilken
fyndighet man ordnat de särskilda lokalerna efter
de förhållanden, under hvilka växterna förekomma
i naturen. Märkligast i detta hänseende äro utan
tvifvel de så kallade Alpgrupperna, med konst anlagda
små fjell eller stenkullar för alpestriska växtarter.

Vi afsluta vår korta uppsats om Upsala botaniska
trädgård och dess präktiga blomsterpalats med
följande poetiska tirad af professor G. Wahlenberg:
»Mest storartad är ingången från slottet och stora
trädgården genom kolonnaden till Linnés lärosal. Detta
allt visar sig bäst en vacker sommarmorgon, då solens
strålar liksom från slottets tinnar spela genom hela
trädgården öfver dess med daggperlor prydda mörka
granstoder, på den pæstiska fasaden och derinom,
genom den ofvanför glänsande glaskupolen på Linnés
bildstod, en morgonscen, som troligen ingen annan
botanisk trädgård kan förete.»

H. H-g.


Vill du hålla mig kär?

Vill du hålla mig kär?
Vill du vara min vän
Ej i lifvets förtrollande majdagar blott?
O, jag frågar dig här,
Kan du älska mig än,
Då vår herrliga ungdom förgått?
Hvad jag drömde som barn, nu jag spörjer för Gud:
Får jag kalla dig min? Vill du blifva min brud?

Mins du sommarens dar?
Då det väl var förbi
Med vår möda och aftonen svalkande kom,
Hvad det underbart var!
Hur vi längtade, vi,
Att få svärma i stjernqvällen om!
O, du knoppande blomma i lifvets vår!
O, du heliga kärlek vid tjugo år!

Ej till joller och lek
Jag dig bjuder som då:
Nej, åt jordlifvets allvar inviger jag dig. –
Ack, din kind skall bli blek
Och din lock skall bli grå –
Kan du offra din fägring för mig?
Men vårt lif blir ej smekande dufvors i bo,
Ty för mig är min möda den ljufvaste ro.

Jag vill våga mitt lif,
Jag vill gifva mitt blod;
Jag vill sträfva som roddarn på böljande sjö.
O, mitt vänaste vif!
Har du kraft, har du mod
Att med mig kunna lefva och dö?
Vill du dela mitt bröd, vill du vandra min stig?
När jag kämpar – o säg, vill du bedja för mig? –

Ja, den svage blir stark,
Då ej ensam han går
Uti strid och han fruktar ej motgångens hot;
Och det fins ingen mark,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free