- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
192

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmännyttigt - Sätt att bevara aromen vid kaffebränning - Smutsade, grumliga fönster - Skydd mot mögel på matvaror - Orangegula glasögon - Enkelt medel att utrota råttor - Det säkraste medlet att förvara frukt är - Logogryf. Elgen - Rebus. Af Ernst Ljungh. - Bokstafsgåta. -l -d -n. - Palindrom. Nargib - Charad. Ol. Ersson - Uttydningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Allmännyttigt.

Sätt att bevara aromen vid kaffebränning.
Kaffebönorna förlora, så snart de en
gång äro brända, något af sin arom genom inflytandet
af det i luften befintliga syret, hvilket lättare
kan intränga till följe af de brända bönornas
porositet. Denna skadliga förändring låter lättast
förebygga sig derigenom, att sedan bönorna blifvit
brända och medan brännaren, hvari detta gjorts, ännu
är het, beströs bönorna med litet finstött socker. –
Sockret smälter genast, och om man skakar brännaren,
sprider det sig hastigt öfver alla bönorna och bildar
så en för atmosferen ogenomtränglig glasyr.

Smutsade, grumliga fönster kunna putsas och tvättas
på följande sätt:

I. Med fullkomligt sandfri och till fint pulver
förarbetad valklera, som strös på glasskifvorna,
hvilka sedan gnidas till dess de åter äro klara.

II. Med mycket utspädd svafvelsyra.

III. Med friska brännässlor, doppade i vatten,
och hvarmed man direkt ingnider glaset en eller flere
gånger, hvarefter fönstren torkas i torr skugga.

Skydd mot mögel på matvaror. Icke sällan händer
det att korf, skinka och andra matvaror, som bruka
förvaras, blifva mögliga, om de äfven blott för kort
tid befinna sig i ett rum med fuktig luft. För att
alldeles förebygga detta obehag eller aflägsna det,
der det redan inträdt, behöfver man blott blanda litet
vanligt koksalt i en tallrik med så mycket vatten, att
lösningen blir som tunn välling. Om man bestryker den
mögliga korfven eller skinkan med denna saltlösning,
så försvinner möglet genast, och efter en eller par
dagar öfverdrager sig köttet med en mängd ytterst
fina saltkristaller, som förhindra all vidare bildning
af mögel.

Orangegula glasögon. Som bekant använda fotograferna
orangefärgade glasfönster för att utestänga de
kemiskt verkande
ljusstrålarne. En utländsk läkare har i
öfverensstämmelse härmed framställt den åsigt,
att äfven för ögonsjuke glasögon af orangefärgadt
glas vore bättre än gröna och blå. I det hospital,
hvarvid han är anställd, har han låtit inrätta ett
särskildt rum för patienter, som äro ömtåliga för
dagsljuset, med orangegula fönsterrutor, och är mycket
tillfredsställd med de ernådda resultaten. Huruvida
dessa uppgifter äro riktiga, torde dock behöfva
ytterligare bekräftelse. Emellertid är saken
af den vigt, att vi icke vi]ja underlåta väcka
uppmärksamheten derå, för att föranleda en och annan
till försök. Deremot dela vi obetingadt den utländske
läkarens åsigt, att orange är den mest passande
färg för förvaring af kemikalier som sönderdelas
af ljuset; ty de hittills för detta ändamål använda
svarta flaskorna äro mycket opraktiska, enär man icke
kan se deras innehåll.

Enkelt medel att utrota råttor. Man tager pulveriserad
gips och utvattnar den under upphettning i en jern-
eller kopparkittel till dess det heta profvet, lagdt
i ett torrt profglas, icke afsätter någon imma på
glasets öfre del. Den sålunda brända gipsen blandar
man med en lika stor del hvitt hvetemjöl, hvarefter
alltsammans väl parfymeras med anisolja. Blandningen
förvaras i torra bleckbössor. Man ställer deraf på
lertallrikar uti svinstior och på andra ställen,
som besväras af råttor, och om möjligt en skål med
vatten i närheten. Råttorna, som begärligt äta af
gipsblandningen och derpå dricka af vattnet, få på
detta sätt en gipskaka i magen, den de icke kunna
smälta och af hvilken djuren dö.

Det säkraste medlet att förvara frukt är: Man tager
en stenkruka, som är trängre upptill, lägger derpå
ett stycke papper, så att locket kommer att hvila
derpå, tar något gips och upplöser det med vatten samt
begjuter locket en half tum tjockt med denna flytande
massa. Inom några minuter skall gipsen hårdna, då
krukan är fullkomligt lufttät och kan bevara den
inlagda frukten frisk under åratal.


Logogryf.

Om mig ej mycket är att orda.
Ty sjelf ett biord jag blott är.
Af mig kan många dock bli gjorda
Med någon smula af besvär.
Jag är ett ord man ofta säger,
När skyndsamhet man fordrar på.
Sex delar blott mitt hela äger,
Se här, hvad man af dem kan få!
Hvad som är skönt till hemmet hafva,
När som man trött af vandring är;
Och hvad man alltid bör begrafva,
Ty eljest ondt det lukta plär.
Hvad ingen men’ska väl sig önskar,
Dock blir det hvarje brottslings lott;
Hvad som om sommarn alltid grönskar,
När det sin rätta ... har fått;
En plats der dagligt bantåg stanna;
En stång som är mer smal än tjock;
Hvad Goliath fick emot sin panna;
En präktig maka åt en bock;
Hvad vi en elak men’ska kalla;
Det som till mete nyttjas bör;
En växt som trifs der böljor svalla;
Hvad aldrig hem jag komma tör;
Samt hvad jag säkert kan befara,
Om någon gång det händer dock;
Ett väsende i sagan bara;
En växt till formen kort och tjock;
Ett namn, som ni er son kan gifva;
Hvad jordens barn får många ta;
När sjömännen till väders klifva,
Hvad skutan alltid måste ha;
Det medel alltid vara bör,
För att dem bruka som mig lyster;
Hvad talarn allt som oftast gör;
Ett namn som passar åt en syster;
En man den jag min sak förtror;
Hvad vackrast gjorde lilla Jeana;
Ett ämne till upplysning stor,
Men hvars behandling kräfver vana;
Det tycks mig allt, dock nej! jag ser,
Än ett är qvar, lätt nog att finna:
Ett herrligt ord förlängdt med -er,
Som hvarje stridande vill vinna.

Elgen.


Rebus.

(Af Ernst Ljungh.}

illustration placeholder


*



Bokstavsgåta.

Följande bokstäfver och stafvelser,
riktigt sammansatta, bilda nio ord, hvilkas
begynnelsebokstäfver beteckna namnet på en stor
latinsk skald och slutbokstäfverna namnet på en
svensk romanförfattare:

el, k, mo, lä, r, va, l, an, l, ur, n, n, ra, s, gö,
ig, s, l, an, ma, is, d, in, m, ka, l, jö, the, a, i.


Orden beteckna:

1. En prydnadsväxt. 2. En biflod till Donau. 3. En
dansk språkforskare. 4. En stor tysk skald. 5. En
mask. 6. En sångfågel. 7. En ö i Atlantiska
hafvet. 8. En af Muserna. 9. En metall.

-l -d -n.

*



Palindrom.

Jag var enligt bibelens ord
Af talare en bland de första.
Vänd mig, och jag är i vår Nord
En stad, om ock ej bland de största.

Nargib.

*



Charad.

Mitt första, tydande på börd och rang,
Ger alltid åt ett namn en högre klang.
Mitt andra katten är. Sig skålknalln kände
Så morgonfrisk och kry till kropp och själ
Och fann sig så belåten och så väl,
Då han en gång mitt hela skjortan vände.

Ol. Ersson.

*



Uttydningar.

Lösning af Charaden i föregående häfte sid. 160: Envis.

Lösning af Bokstafsgåtan i föregående häfte, sid. 160:
Skåne och Paris. Orden äro:
1. Satrap. 2. Kanna. 3. Åker.
4. Nangasaki. 5. Eris.

Lösning af Palindromen i föregående häfte, sid. 160:
Zeus – Suez.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free