- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
200

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerska bilder. Tabularium och Senatorspalatset - S:t Maria eller Vårfrukyrkan i Visby. C. J. Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabularium och baksidan af Senatorspalatset i Rom.
(Tillhör art. å sid. 198.)


Sedan vi här nedan så kort som möjligt försökt
redogöra för kyrkans arkitektoniska anordning, skola
vi omtala de historiska minnen och de sägner, som
fäst sig vid detta åldriga tempel: bland de förra
äro några, som beröra stora händelser och namn i
nordens häfder.

Byggnads-historia.

Kyrkan, anlagd i rundbågsstil, består af ett
aflångt fyrkantigt långhus, som genom 8 i tvenne
rader ställda pelare är deladt i 3 lika stora skepp,
och har mot öster ett något upphöjdt kor (intill år
1830 omslutet af ett högt skrank) samt ett ännu högre
liggande högkor med rak altarvägg: koret och högkoret
anses vara en utvidgning, som tillkommit vid medlet
af 1200-talet. Kyrkans hela inre längd är 173 fot,
långhusets största bredd 75 och höjd 45, högkorets
bredd är 30 fot. I vester reser sig ett kraftigt,
fyrkantigt torn, som är samtidigt med kyrkans äldsta
del, och mot öster tvenne hörntorn, till nedra hälften
fyrkantiga, till den öfra åttkantiga, ett
i hvardera vinkeln af sidoskeppens gafvelmurar och
högkorets sidoväggar, och tillkomna, såsom man tror,
samtidigt med och till stöd för högkoret. Genom
sina smärta former, sina många rikt och smakfullt
prydda ljusöppningar och fina listverk äro dessa
båda torn af beundransvärd skönhet. Vid södra sidan
af långhuset uppfördes mot slutet af 1400-talet
ett stort, ljust och ljudfullt kapell, i praktfull
spetsbågsstil. Några af kyrkans ursprungliga, smala,
rundbågiga fönster äro qvar, men de flesta hafva
blifvit utvidgade till breda, med öfverraskande
omvexling smakfullt ornerade spetsbågiga fönster:
i alla fönster hafva glasmålningar funnits. År
1774 förstörde en eldsvåda tornens enkla och vackra
träbetäckningar, samt kapellets öfra, praktfulla del:
de lanternor, som å tornen och den gafvel, som å
kapellet då kommo i stället, äro i sin tids simpla
smak och utan harmoni med templets vördnadsbjudande
romanskt-gotiska karakter.

S:t Maria uppbyggdes af »tyskarna i Visby», såsom
det heter i invigningsbrefvet. Några af de härstädes
handlande nationerna hade egna kyrkor: liksom tyskarna
S:t Maria, hade novgorods-boarna »Ryska kyrkan»,
lifländarna »S:t Jakob» och de nederländska köpmännen
»S:t Gertrud».

Efter denna mycket korta skildring af sjelfva
kyrkobyggnaden, vända vi oss till dem, som der
hvila i högtvärderade och vanligtvis dyrt betalda
grifter. Om man lyssnar, så tyckas underbara röster
ur dessa grifter och ur minnesvårdarna å tempelmuren
hviska många märkliga ting om det gamla Visby och
dess framfarna slägter.

Grafvarna.

Öfver det af idel gamla grafstenar lagda kyrkogolfvet
vandrar flertalet af menniskor likgiltigt fram; men
fornforskaren böjer sig vördnadsfullt och hans öga
spörjer: »hvad säga de fredliga vårdar?» Han tolkar
dessa dels latinska, dels platt-tyska inskrifter,
utförda i prydliga bokstäfver; – han betraktar
de dels inhuggna, dels halft upphöjda betydelserika
afbildningarna: evangelisternas sinnebilder i
grafstenens hörn; prelaten med sitt pallium och med
kalken tryckt intill sitt bröst; presten med en from
bön tecknad liksom en gloria kring hans hufvud,
och omgifven på ena sidan af embetsstafven (för
att stödja), på den andra af gisslet (för att späka
och bestraffa); riddaren i full rustning, omgifven
af vapensköldar, ättens anor; den högborna matronan
och den adliga jungfrun, den förra i allvarsamt dok,
den senare med lockar, diadem och plym, med ringar,
halskedja och andra smycken; på borgarens graf
hans yrkes emblemer, t. ex. ett skepp, ett städ
med hammare och tång, en läderknif och en skosula,
en båge, o. s. v., bredvid hans af runor sammansatta
bomärke. På hvar enda sten finnes ett fromt tecken,
en biblisk bild: Frälsaren på korset, eller kalken
med oblaten, eller Lifsens krona, eller något dylikt,
utgörande en hieroglyfisk öfversättning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free