- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
235

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindholmen. -g. - Från Abyssinien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den förstes barnkammare, der hans vagga berättades
ännu 1774 hafva stått qvar. Midt under denna
fönsterluft var åter ett litet fönster, i alldeles
lika höjd med det förstnämda lilla fönstret på andra
sidan. Fönsterrutorna skola öfverallt ha varit mycket
små med bågar af bly.

Af nedre våningen funnos ännu några smala skiljemurar
af tegel, der dörrkarmarna voro qvarstående, och
syntes äfven lemning efter en trappa och ett tak af
plankor. Men som hela denna våning vid nedrifvandet
af det öfriga blifvit nästan fylld med sten, grus,
murbruk, stockar och spillror, så kunde det då mera
ej utrönas från hvilket rum denna trappa gått. Flere
smala trappor berättades hafva funnits, efter hvilka
inga spår kunde upptäckas.

Husets inredning skall hafva varit sådan, att man
först inkommit i en helt liten förstuga, hvarifrån
man strax utmed dörren gått en trappa upp till öfre
rummen, bland hvilka konungens barnkammare varit
i hörnet af norra och vestra sidorna med endast
ett fönster mot den norra. Rummen ha varit små,
utom en sal, som utgjort hörnet af vestra och södra
sidorna. Derunder har köket varit med fönster åt
begge sidorna samt inrättadt med flere eldstäder,
och till detta kök hörde det omnämda lilla fönstret i
sjelfva gråstensfoten. Två nischer af något öfver en
half alns bredd funnos på insidan af vestra muren,
och en hög nisch, som gick ända ned till marken,
på den yttre. Den ena af de förra var afdelad på
tvären med ett långt bräde.

Taket på byggnaden måste ha varit af svart glaseradt
tegel, eftersom en mängd stycken af sådant fanns
bland gruset.

Af Lindholmens gamla slott förvaras ett par
tegelstenar i
statens historiska museum. De hade af bibliotekarien
Gjörvell blifvit öfverlemnade till Vitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien tillika med det
ofvan omtalta Linnerhjelmska brefvet och ett par
dervid bifogade planscher, framställande, den ena
ruinens dåvarande utseende, den andra en i koppar
stucken grundritning af densamma.

Af grundmurarna till Lindholmens gamla slottsbyggnad
återstår ännu i dag en icke obetydlig ruin,
hvilken dock är öfvervuxen af lönnar, rönnar och
krusbärsbuskar. Midt i denna ruin, som ligger på en
hög kulle invid stranden af den lilla sjö, af hvilken
Lindholms slott på sin tid var kringflutet, lät en
friherrinna Montgomery-Cederhjelm, som på 1820-talet
var egarinna till Lindholmens gods, af sten, tagen ur
sjelfva ruinen, lägga grund till ett monument öfver
den store konung, som der föddes. Sjelfva monumentet
kom dock icke till utförande förrän fyratio år senare,
då nuvarande egaren till
Lindholmen, herr Robert Montgomery-Cederhjelm lät
derstädes i närheten af ruinen resa den vackra
minnesvård, af hvilken vi å sid. 233 lemnat en
afbildning.

Vården, fem alnar hög, är efter Qvarnströms ritning
förfärdigad af granit vid firman Lamm och Hoffmans
mekaniska stenhuggeri i Stockholm. Den har form af
en runsten och är försedd med följande inskrift:

TILL MINNE
AF
GUSTAF ERICSSON
WASA
FÖDD
PÅ LINDHOLMEN
DEN 12 MAJ 1496
RESTES VÅRDEN
DEN 12 MAJ 1866.

Öfver inskriften står vasatecknet och omkring densamma
som randslinga femton valknutar, liksom inskriften
inhuggna och rödmålade.

Vården, sådan den står der, enkel och hög och alldeles
isolerad, i en vild natur utan störande omgifningar,
gör ett romantiskt intryck, med hvilket förenar sig
en af de för svenska sinnen käraste och heligaste
hågkomster; ty, såsom en frejdad skildrare anmärkt, »stället eger
intresset af en stor mans namn, och man tycker
sig der känna flägten af hans anda och hans
minne förnyas vid den tanken att han här sett dagen,
att han här
njutit sin första fröjd och blifvit bekant med sitt
första lidande.»

-g.


illustration placeholder

En abyssinisk kavallerist.
(Tillhör art. här nedan.)

Från Abyssinien.

I.

Europén förstår sig i allmänhet litet eller alls
icke på österlänningen; han kan icke sätta sig in
i dennes egendomligheter, han ser i honom mer eller mindre en vilde
eller halfvilde, som endast kan vara till för honom
att draga någon nytta af.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free