- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
245

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strengnäs och Tynnelsö. Anderson-Edenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

här ett skolhus, en för sin tid ståtlig byggnad,
som ännu qvarstår. År 1626 inrättades här ett
gymnasium, hvartill Gustaf II Adolf anvisade då
varande kungsgården, der riksdagarna hållits, byggd
af biskop Cort på 1490-talet, nu elementarläroverkets
lokal. Detta gymnasium, till åldern det andra i riket,
fortgick till dess den stora omändringen af statens
läroverk företogs, då det egendomliga, i många fall
vilda och egenmäktiga djeknelifvet utbyttes mot våra
dagars mera fredliga och demokratiska skollif.

Vid sidan af den andliga odlingen har i Strengnäs från
äldsta tider bedrifvits en odling af materiel art,
i det stadens invånare, samt- och synnerligen kan man
säga, egnat sig åt jordbruk och trädgårdsskötsel, de
flesta utan att ega något annat näringsfång. Staden
sjelf liksom dess omgifningar bära häraf vackra
spår. På senare åren har den materiela sidan af
stadens odlingslif visat en förmåga af kraft och
utveckling, som, ehuru blott i förhållande till
stadens betydelse stor,
icke har någon full motsvarighet på det andliga
området. Under det stadens utförsel till Stockholm
af trädgårds- och jordbruksalster, framförallt annat
potatis, visat en årlig stigning, har omsättningen i
dess högre läroverk hållit sig på oförändrad punkt,
om ej gått nedåt. Detta är en naturlig följd af att
Strengnäs mistat privilegiet att inom sig ega det
stora stiftets enda högre läroverk. För tre år sedan
hemsöktes Strengnäs af en olycka, som i betydlig grad
för en tid hämmade dess tillväxt och förkofran. Elden
ödelade då, som
bekant, största delen af staden, hvars träbyggnader
lemnade alltför tjenlig näring åt det härjande
elementet. Staden har nu börjat resa sig ur askan, och
skall snart, hoppas vi, stå ny på den gamla grunden,
ny i fägring, ny i lifskraft, ny jemväl i medborgerlig
anda, såsom ett äkta barn af den nya tiden.

*



illustration placeholder

Tynnelsö.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

Folksägnen har af gammalt byggt en föreningslänk
mellan de ställen, som nämnas i denna uppsats’
rubrik, mellan Strengnäs och Tynnelsö. Den förr
nämde biskop Cort, som icke blott var en lärd
herre, utan äfven måtte ha varit en underlig kurre,
hvilken tyckte om att spela litet hocus pocus med
sin samtids goda allmänhet och om hvilken det ännu i
trakten fortlefver åtskilliga besynnerliga historier,
påstås ha haft en murad eller på annat sätt anbragt
gång under sjön mellan Strengnäs och Tynnelsö.
[1]
Sägnen har kanske sin förklaring i det förhållandet,
att biskop Cort var en byggnadskär man:
han byggde nemligen icke blott, såsom förut nämdes,
gymnasiehuset i Strengnäs till sitt residens, utan han
uppförde äfven på det gamla biskopsbostället Tynnelsö
ett storartadt och efter tidens sed befästadt slott.

Tynnelsön, 3/4 mil från Strengnäs och 9 1/2 mil från
Stockholm, tillhör Öfversela församling, men är skild
från den stora, bördiga, på fornminnen rika Selaön
genom ett smalt sund. På ön har herregården Tynnelsö
blifvit anlagd. Dess grundläggare var en man vid namn
»Anton eller Thomas,

[1] Bland hans egenheter var äfven den, att han högt
upp i domkyrkans mur åt sig inrättade ett lönnrum,
der han egnade sig åt lärda arbeten och dit han
stundom drog sig undan från verlden. Derifrån, genom
ett litet hål i väggen, hade han utsigt till kyrkans
inre. Detta rum har nu blifvit ordnadt och en dörr dit
från orgelläktartrappan öppnad. Derinne finner man
de verldskunniga tofflor, af Cort begagnade, hvilka
å verldsexpositionen i Paris 1867 tilldrogo sig stor
uppmärksamhet; der får man, hvad intressantare är,
se åtskilliga af de arbeten, den lärde bispen skrifvit
med en prenttext så prydlig, att den skulle sätta
vår tids skönskrifvare, till och med de på stat,
i största förlägenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free