Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Gustaf II Adolfs dagar. Anteckningar om lefnadssättet vid konungens hof, hans resor, familjeförhållanden m. m. Af J. M. (I. Åren 1611-1612.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från Gustaf II Adolfs dagar.
Anteckningar of lefnadssättet vid konungens hof,
hans resor, familjförhållanden m. m.
Af J. M.
I.
(Åren 1611-1612.)
I tanke att dermed bereda våra läsare och läsarinnor ett
nöje, vilja vi här meddela åtskilliga underrättelser
om ofvanstående ämnen, hvilka vanligtvis förbigås af
den allvarliga historieskrifningen, men som icke dess
mindre böra kunna utgöra ganska intressanta bidrag
till skildringen af den tidens seder och bruk o. s. v.
Gustaf Adolf föddes på Stockholms slott den 9 December
1594, der hertig Carl då för tillfället vistades såsom
riksföreståndare, under konung Sigismunds frånvaro
från riket. Sin första ungdom tillbragte han dock
mest på det då präktiga Nyköpings slott, fadrens
gamla residens sedan konung Johans tid, der han äfven
helst vistades, sedan han blifvit konung. Gustaf
Adolf beledsagade honom dock ofta på hans resor.
Bland annat fick han 1601 med sin moder,
hertiginnan Christina, följa öfver till Estland, der Carl
IX då befann sig för ledningen af polska kriget, och
for sedermera i sällskap med föräldrarna i December
från Reval till Åbo, och derpå, i början af år 1602
midt i smällkalla vintern, kring hela Bottniska viken
till Stockholm. Ty då ansågs en resa öfver Ålands
haf vintertiden hardt nära omöjlig.
År 1609 lärer han medföljt de svenska sändebuden
till Köpenhamn, för att åt Christian IV öfverlemna
ett bref, som afsåg biläggande af åtskilliga mellan
de båda rikena uppkomna misshälligheter. Carl IX,
som redan förut låtit honom få kännedom om åtskilliga
regeringsärenden, förlänade honom i slutet af 1609
Köpings slott och Ulfsund (Kungsör) jemte trakten
deromkring till sjelfständig förvaltning, och i Juli
1610 Vesterås slott jemte större delen af det öfriga
Vestmanland.
Året 1610 tillbragte den unge fursten mestadels på
Vesterås slott eller andra ställen af sitt län. I
början af December for han till Örebro slott, för
att öfvervara den riksdag, Carl IX der utlyst för
att öfverlägga om de krigsrustningar, som blefvo
nödvändiga för att möta det väntade anfallet från
Danmark. Några dagar senare inträffade kusinen,
hertig Johan af Östergötland, då Gustaf Adolf, jemte
brodren Carl Philip, reste utom staden, för att möta
honom. Hertigen var åtföljd af en talrik och lysande
hofstat; hans hoffolk och betjening hade långa,
svarta jackor af sammet, kläde eller annat tyg,
med snören af silfver och guld, samt svarta, hvita
och röda fjädrar i hattarna; hans drabanter hade blå
kläder med gula ränder samt förgyllda hillebarder.
Sedan äfven konungen anländt, måste Gustaf Adolf, då
fadren i anseende till flere föregående slaganfall
ej kunde tala redigt, öppna riksdagen, hvars
förhandlingar han sedermera ledde. Efter riksdagens
slut tillbragte han julen samt de första månaderna
af år 1611, jemte konungen och drottningen, på Örebro
slott, då hertig Johan förlofvades med yngsta systern,
Maria Elisabeth (den 23 Febr.). I April reste han
till Vesterås slott för att anordna krigsrustningarna
i sitt eget hertigdöme.
Man har från den tiden ett »Inventarium på
H. F. N. hertig Gustaf Adolfs klädekammare från den 25
Januari 1611 till den 17 Februari 1612», hvilket här
må meddelas. Han egde då en utskuren sammetsklädning
(drägt) med allt tillbehör, en mörkbrun atlasklädning
med allt tillbehör, en askfärgad sammetsklädning
med allt tillbehör, en liffärgad sammetsklädning med
kappa och inga strumpor, en liffärgad atlasklädning
med allt tillbehör, en liffärgad atlasklädning med
buntebyxor och silfversnören samt kappa, en hvit
kyller med perlstickararbete och 18 guldstift uti,
ett hvitt fälttäcke af taft med perlor bestickadt,
en bönbok med perlstickararbete och guldstift
uti, en fastlagsklädning (maskeraddrägt) af blå
taft, ett gult täcke med sammet utskuret, ett par
silkesstrumpor, som Johan Skytte (hans lärare) gifvit
honom, ett zobelskinns-kjortelfoder, fem svarta
räfskinn, en klädesjacka, fodrad med mårder,
en svart räfskinnsmössa, en zobelskinnsmössa,
ett par svarta sammetsvantar, fodrade med mårder,
tre stycken paradisfågelfjädrar, en fodrad bröstduk,
en värja och puniert (balja?) med silfverfäste och
doppsko, en gördel och gehäng med silfver bestickadt,
ett par svarta sammetsskor och dertill rosor, ett
par gröna taftskor och dertill rosor, tre stycken
spetsar (pikar) med silfver på uddarna, tio stycken
förgyllda tapeter, en muff af sammet, samt slutligen
elfva alnar liffärgadt kläde, femton och en half aln
rödt engelskt, etthundrafyrtiotvå alnar rödt saltwelsk
och sju alnar grönt saltwelsk, hvilket allt brukades
att kläda salen med på Vesterås.
I slutet af April for Gustaf Adolf tillbaka till
Örebro, der han af fadren förklarades varaktig,
eller så kommen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
