- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
260

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tycho Brahe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tycho Brahe.

Det fanns en tid, då vetenskapen och dess idkare icke
såsom nu betraktades med aktning, utan med misstro och
vanvördnad, en stormig och orolig tid, då värjan och
sporrarna voro den enda prydnad, som anstod mannen
af ädel börd. Från dessa dagar möter oss bilden af
en man, som i många afseenden trädde framom sin tid
och djerft bröt med dess ensidiga riktning, men som
likväl redan under sin lefnad förvärfvade sig en
ryktbarhet, den ingen samtida vetenskapsidkare
ernått. Han utmärkte sig också i en vetenskap,
som har hem i alla länder, och derför utbredde sig
hans berömmelse så hastigt. Vi meddela här en kort
skildring af denne mans lif.

Tycho Brahe föddes den 14 December 1546 i Skåne,
der hans fader Otto Brahe var herre till Knutstorp;
i sitt äktenskap med Beata Bille hade denne tio
barn, af hvilka Tycho var det äldsta. Kort efter sin
födelse upptogs han af farbrodren Jörgen Brahe och hos
honom vårdades han med mycken omsorg och kärlek samt
erhöll sedermera en lärd uppfostran, då han alltifrån
barndomen visat stor böjelse för studier. Äfvenså
förvärfvade han sig tidigt färdighet i att skrifva
latinsk vers, och begagnade denna senare till att
uttrycka sina känslor vid hvarje tilldragelse i hans
lif, som gjorde något intryck
på honom. Tycho var
icke tretton år gammal, då han kom till universitetet
i Köpenhamn för att studera filosofi, men en,
kort derefter inträffad solförmörkelse, som blifvit
temligen noggrannt beräknad på förhand, framkallade
plötsligt hans intresse för astronomien, som han
studerade några år till dess hans farbror år 1562
beslöt att sända honom till Leipzig för att studera
juridik. Till hofmästare på denna resa erhöll han
den bekante A. S. Wedel,
hvilken, fastän han blott var ett par år äldre än
Tycho, höll ett så vaksamt öga på honom, att han
måste till honom aflägga noggrann räkenskap för det
rikliga understöd, som han fick från sin farbroder,
men hvilket han helst velat begagna till anskaffande
af astronomiska instrumenter och skrifter.

Hans håg för astronomien var emellertid för stark
för att kunna bekämpas; han studerade juridik om
dagen, men observerade himlakropparna om natten,
och på detta sätt lefde han trenne år i Leipzig, till
dess han på sin farbroders önskan reste hem för att
träffa denne, innan han begaf sig ombord på danska
flottan. Tyvärr skulle han här hafva sorgen att mista
denne sin välgörare, som tillsatte lifvet genom en
olyckshändelse, och denna förlust påskyndade hans
återresa, så att vi i början af år 1566 finna honom
ifrigt sysselsatt med observationer i Wittenberg,
hvarifrån han senare, i anledning af en farsot, begaf
sig till Rostock. I denna stad fortsatte han oafbrutet
sina studier, til] hvilka en månförmörkelse, som han
bebådat i en latinsk dikt, gaf honom rikt stoff.

Vistelsen i Rostock hade dock i annat afseende ett
mindre behagligt inflytande på hans lif, ity att det
var här, som han råkade i tvist med en dansk adelsman,
och hvaraf följden blef en duell, i hvilken Tycho
miste ett stycke af näsan. För att dölja denna förlust
lät han af hopsmält guld och
silfver göra sig ett stycke lösnäsa, hvilken limmades
fast vid den stympade delen, och sedan bar han alltid
litet gummi i en dosa för att kunna fästa det lösa
stycket.

Efter flere års vistande i nämda städer, drog han år
1569 till Augsburg, i hvilken stad han genast fann
sig så väl, att han beslöt sig för att qvarstanna
derstädes i längre tid. Härtill hade han ock så
mycket mera anledning, som bröderna Haizel på sitt
landtställe strax utom staden läto inrätta åt honom
ett observatorium, och genom detta väckte han en
sådan uppmärksamhet och blef i så hög grad föremål
för allas omtalande, att ingen någorlunda bildad man
lemnade Augsburg utan att ha beundrat den unge danske
adelsmannens instrumenter. Detta erkännande stod i
en skärande motsats till den ljumhet, hvarmed hans
fädernesland betraktade hans verksamhet, och redan
på den tiden hade den planen nära nog kommit till
mognad hos honom, att för alltid stanna i utlandet,
så framt han icke under året 1570 förlorat sin far
och derigenom sjelf blifvit herre till Knutstorp,
hvilket föranledde honom att resa hem. Nu uppehöll
han sig i flere år i Skåne, men tillbragte tiden mera
på Herrevads kloster hos
sin morbror Sten Bille, än på Knutstorp, emedan han
satte mycket värde på denne sin frändes umgänge och
dessutom der fick inrättadt ett kemiskt laboratorium,
en sysselsättning, som allt ifrån hans vistelse i
Augsburg synes hafva haft en öfvervägande betydelse
för honom för ögonblicket. Astronomien hade dymedelst
så när mist en af sina ifrigaste idkare, så framt icke
Tycho till nämda vetenskaps fromma den 11 November
1572 öfverraskats af att i stjernbilden Kassiopea
upptäcka en ovanligt klar stjerna, som i glans
öfverträffade Sirius. Han fortsatte oafbrutet sina
iakttagelser öfver denna stjerna och medtog sina
anteckningar, då han följande vår reste till
Köpenhamn, för att framlägga dessa för sin vän
professor Pratensis. Här erhöll han nu lifliga
uppmaningar att låta utgifva sina iakttagelser
i tryck, då de stodo i skarp motsats till de
köpenhamnska lärdes okunnighet i astronomien;
men detta afslog han bestämdt, synnerligast af
det skäl, att det efter dåtidens tro icke passade
sig för en adelsman att låta trycka en bok. Men då
han vid sin hemkomst till Skåne mottog åtskilliga
skrifter, som rörde den nya stjernan och innehöllo
idel orimligheter, så öfverlät han åt Pratensis att
utgifva hans arbete, som strax väckte stort uppseende
så väl hemma som i utlandet. Men hans håg stod åter
till att resa, och efter att hafva öfvervunnit flere
hinder begaf han sig på våren 1575 till landtgrefven
Wilhelm i Cassel, hvilken var en stor beundrare af
honom, och derifrån öfver Frankfurt till Basel, genom
Schweiz till Italien, tog återvägen öfver Regensburg,
der han öfvervar kejsar Rudolf den andres kröning,
samt uppehöll sig något i Augsburg, der han hade
glädjen att finna den himmelsglob färdig, som han
för fem år sedan låtit börja förfärdiga.

illustration placeholder

Slottet Uranienborg på Hven.

Genast vid sin hemkomst fick han mottaga flere bevis
på sin konungs bevågenhet, i det Fredrik den andre
icke allenast gaf honom en årlig lön af fem hundra
riksbanksdaler, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free