- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
261

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tycho Brahe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverlemnade honom ön Hven till förläning, på det att
han der skulle kunna inrätta sig ett observatorium. På
denna ö reste sig inom loppet af fyra år det berömda
Uranienborg, som både med hänsyn till byggnadssätt
och plan var så herrligt, att det på hvarje tid
skulle ha väckt ett ovanligt uppseende. Bakom en tio
alnar hög vall, längs med hvilken lopp flere rader
af träd och allehanda andra trädgårdsanläggningar,
låg sjelfva byggnaden. Rikt inredda rum, hvari
stodo massiva och prydliga möbler, fängslade den
besökandes öga vid inträdet i detta slott; hvarje rum
var ändamålsenligt användt. Men mest intresserade det
dock att få följa den gästfrie värden till biblioteket
och upp i de små tornen, der hans instrumenter voro
uppställda och der han med beredvillighet för hvarje
gäst förklarade deras betydelse och användningssätt. I
denna borg hade han under mer än tjugo år ett kärt
hem, antingen han tillbragte tiden i sin husliga
krets eller sysselsatte sig med sina studier. Till
att göra honom familjelifvet behagligt bidrog icke
litet hans hustru Christina, som han hade äktat år
1573, oaktadt hon var af bondehärkomst och han af
denna anledning fick uppbära många förebråelser af
sin slägt. Uti idkandet af astronomien, kemien och
läkarevetenskaperna voro de många studerande honom
behjelpliga, som från utlandet kommo till den berömde
mannen för att utbilda sig under hans ledning. I det
dagliga umgänget var han städse munter och upprymd,
och icke sällan lät han sin qvickhet spela; teg han,
så såg hans ansigte mycket allvarligt ut, men det var
i följd af de fasta drag, som detta erhållit genom den
oaflåtliga tankeansträngningen. Såsom adelsman tålde
han icke någon förnärmelse, och i hans hus måste allt
rätta sig efter honom, och det äfven då han mottog
besök af konungar och furstar, hvilket på denna tid
rätt ofta hände.

illustration placeholder

Tycho Brahe.

Men till olycka för Tycho Brahe dog
Fredrik den andre redan 1588; i honom förlorade han
sin bäste beskyddare. Förnämligast på inrådan af sin
gemål drottning Sophia hade Fredrik den andre alltjemt
tillerkänt Tycho flere och flere intägter, på det
att han derigenom skulle kunna oberoende fullfölja
sina planer. Väl hade han i riksrådet, som styrde
landet under Christian den fjerdes minderårighet,
flere gynnare, hvilka förskaffade honom sex tusen
riksbanksdaler af statskassan till att betäcka en
skuld, som han ådragit sig genom anläggningarna på
Hven samt förärade honom några gårdar vid Farvegaden
i Köpenhamn, ungefär der Vartou nu ligger, för att
inrätta ett observatorium. Ja, Christian den fjerde
sjelf aflade ett besök på Hven, hvarigenom det goda
förhållandet med hofvet ännu för en tid bibehölls och
stärktes. Men det dröjde icke länge, innan afunden
och förtalet fingo öfverhand derstädes; man fråntog
honom efter hand åtskilliga af hans inkomster;
man utsatte honom för kränkningar, såväl offentliga
som enskilda, och då regeringen slutligen undandrog
honom det understöd, som blifvit honom lofvadt till
underhållet af hans astronomiska
instrumenter, så stod honom intet annat öfrigt, än
att lemna Hven. I April 1595 flyttade han således med
familj och lärjungar till Köpenhamn, dit han medförde
största delen af sina instrumenter. Emellertid
stannade han här blott ett par månader, ty
rikshofmästaren Christoffer Walkendorf begagnade
under konungens resa i Tyskland sin ökade myndighet
för att hämnas en gammal förolämpning. Han skickade
derför två temligen okunniga män till Hven för
att undersöka de qvarlemnade instrumenterna,
och då de förklarade dessa för onyttiga och hela
inrättningen för en kuriositet, så blef följden
häraf, att Walkendorf nekade Tycho att begagna sig af
observatoriet vid Farvegaden och förbjöd honom jemväl
att der anställa kemiska experimenter. Sålunda tvangs
han att lemna staden, och seglade då till Rostock,
dit han också förde sin familj. Härifrån skref han
till konungen och utvecklade skälen, hvarför han rest;
och om än detta bref var affattadt i försigtiga och
hofsamma ordalag, så måtte det dock icke ha vunnit
konungens bifall, emedan denne i sitt svar förebrådde
honom hans brist på vördnad. Efter en kort vistelse
i Rostock reste han till den lärde Henrik Ranzau
i Wandsbeck, der han erhöll många tillbud från
utländska furstar, af hvilka han antog det från kejsar
Rudolf den andre om att komma till Prag. Kejsaren
mottog honom mycket nådigt, gaf honom tretusen
gulden i fast aflöning förutom flere obestämda
inkomster samt lät inrätta ett nytt Uranienborg
och ett kemiskt laboratorium på slottet Benach,
till hvilka anstalter han erhöll tillåtelse att
kalla medhjelpare åt sig. Bland dessa var också den
berömde Johannes Kepler, hvilken det efter Tychos död
förunnades att utgifva de bekanta planet-tabellerna,
på hvilka denne hela sitt lif hade arbetat. Han lät
nu sin familj komma till sig, och skickade sin äldste
son till Hven, för att hemta de instrumenter, som ännu
qvarstodo der. Dock synes han icke ha trifts väl på
sin nya vistelseort; sitt gamla fädernesland kunde han
icke glömma och derför hade han aldrig någon ro. Han
förföll derigenom i en vresighet och ordkarghet,
för hvilken ej ens hans käraste omgifning förmådde
kurera honom. Länge skulle detta tillstånd dock icke
räcka, ty på hösten 1601 föll han i en häftig sjukdom,
och efter några dagars smärtsamt lidande afled han
den 24 Oktober i sitt femtiofemte år. Med stor prakt
blef hans lik bisatt i Theiner-kyrkan i Prag, och
öfver grafven lät hans familj uppsätta ett monument,
på hvilket hans bild var inhuggen i full rustning
under en tafla med inskriptioner.

Kejsarens ynnest sträckte sig icke till Tychos
familj; hans instrumenter såldes, hans lärjungekrets
skingrades. Mycket bättre gick det icke i hemmet. Hven
gafs efter hans bortresa i förläning till åtskilliga
adelsmän, hvilka läto byggnaderna förfalla, till dess
de alldeles nedbrötos för att byggnadsmaterialierna
skulle kunna användas på andra ställen, och redan år
1652 hade hvarje synligt spår af Tycho Brahes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free