- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
291

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Gustaf II Adolfs dagar. Anteckningar om lefnadssättet vid konungens hof, hans resor, familjförhållanden m. m. Af J. M. (II. Åren 1613-1617.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vaktgöring inkommenderade Ångermanlands knektar,
svarade, »att man ej en gång kunde få köpa en färsk
strömming, mycket mindre något annat», hvarför det
hellre lemnade penningar.

Bröllopet varade för öfrigt en hel vecka, och Johan
Skytte var ordförande vid de derunder förekommande
högtidligheter. Sedermera inrymdes Vesterås slott till
det furstliga parets hofhållning, hvartill anslogs
kronans uppbörd för samma slotts län. Under de åtta
månader, det unga hofvet derstädes vistades, förtärdes
bland annat ej mindre än 511 1/2 tunnor öl, 190 lispund
smör, 22 skeppund kött och fläsk, 106 oxar, 480 får
samt många andra kött- och fiskvaror, »som utgjorde
det mesta». Allt detta under en tid, då den öfriga
befolkningen dignade under bördan af mångdubbla
skatter för Elfsborgs lösen, de båda återstående
krigen o. s. v. samt blott med yttersta möda kunde
lifnära sig. Pfaltzgrefven erhöll äfven längre fram en
vink, att något minska sitt hof. När pfaltzgrefvinnan
följande året nalkades sin förlossning, ville hon ej
längre bo i Vesterås, hvadan konungen, som för systern
hade mycken vänskap, inbjöd henne till Stockholm, dit
enkedrottningen äfven lät föra henne med sina hästar.

Redan före slutet af bröllopshögtidligheterna
sommaren 1615 nödgades konungen ånyo företaga en
resa till ryska krigsteatern. Dessförinnan torde
man kunna antaga att han föranstaltade Ebba Brahes
förflyttning från hofvet i Nyköping, der hon var
utsatt för drottning Christinas dåliga lynne och
det afundsjuka hoffolkets bittra förtal, till gamla
enkedrottning Catharina Stenbock på Strömsholm. Den
28 Juni afseglade han i Jacob De la Gardies sällskap
från Stockholm och ankom tvenne veckor derefter
till Narva. Denna gång ämnade han göra slag i
saken genom intagande af den då rika och mäktiga
staden Pleskow. Under sitt vistande i Narva, för
förberedelserna till belägringen, ingick han den
ömmare bekantskap med den sköna Margaretha Cabeliau,
som sedermera sannolikt bidrog till brytningen med
Ebba Brahe. Vanligtvis anser man att detta skett
under sjelfva belägringen. Men det är föga troligt,
att konungen, som alltid höll strängt på disciplinen,
sjelf skulle föregått med så dåligt exempel, som att
medföra sin älskarinna till lägret. Den sedermera
s. k. grefven af Vasaborg föddes dessutom den 24
Maj 1616. Aftåget från Narva till Pleskow skedde
ej förrän de sista dagarna af Juli 1615 och den 17
Oktober upphäfdes belägringen.

Sedermera vistades konungen åter i Narva till den 7
December, hvarefter han öfver Jama, Koporie och Nyen
afreste till Kexholm, der han synes hafva tillbragt
julhelgen. I början af Januari 1616 fortsattes resan
öfver Viborg till Helsingfors, der Finlands ständer
till den 22 Januari voro inkallade till en landtdag,
hvilken räckte till medlet af Februari. Derpå for
konungen till Åbo, der han, sysselsatt med ordnandet
af Finlands förhållanden, qvarstannade till dess
isens bortgång tillät honom sjöledes färdas till
Stockholm, hvarest han slutligen inträffade den 1
Juni. Under denna sin vistelse i Finland bivistade
han äfven på Kankas den högtidliga begrafningen
efter fältmarskalken Evert Horn, som stupat under
Pleskows belägring.

Sedermera satt Gustaf Adolf under fyra månader
stilla på Stockholms slott. Troligtvis började han
under denna tid uppgifva tankarna på ett giftermål
med Ebba Brahe samt lyssna till de skäl, som ur
statsklokhetens synpunkt anfördes af enkedrottningen
och Axel Oxenstjerna m. fl. mot ett dylikt inhemskt
giftermål. Ty samtidigt finner man, att svenska
residenten vid de protestantiska hofven i Tyskland,
Birkholt, föreslog en förening med kurfurstens af
Brandenburg dotter, Maria Eleonora, som redan då
var vida bekant för sin skönhet. Emellertid skref
konungen (i Oktober från Nyköping) till Birkholt,
att han förnämligast skulle bemöda sig att befästa
vänskapen mellan de båda hofven, »men blott sparsamt
yrka på giftermål».

I slutet af året företog Gustaf Adolf en resa till
södra orterna, nemligen i Oktober först sjöledes
från Nyköping till Öland, derpå till Kalmar, der han
vistades hela November, samt sedermera i December
genom Småland öfver Vexiö och Vernamo till Jönköping,
der julhelgen firades.

I Januari 1617 for han öfver Skara och Marieholm till
Örebro för att öppna den riksdag, som der blifvit
utlyst. Till denna
riksdag befalldes riksskattmästaren skaffa 20 åmar
rhenskt vin, 24 åmar franskt, 6 åmar spanskt och
några läster rostocker-öl. Adeln befalldes möta
honom i full rustning för att beledsaga honom vid
intåget, som försiggick den 18 Januari i sällskap
med pfaltzgrefven Johan Casimir, en sachsisk prins,
Frans Carl, och hertig Carl Philip. Något senare
infann sig äfven hertig Johan med sin furstinna.

Efter riksdagens slut den 28 Februari afreste
Gustaf Adolf till Stockholm, dit snart derefter
underrättelsen om den lyckligt afslutade freden med
Ryssland i Stolbowa (den 27 Februari) inlopp. Han
kunde nu, sedan riket åt alla sidor hade fred eller
stillestånd (med Polen), tänka på den kröning, hvilken
såväl hans slägt som ständerna länge påyrkat. Den
borde försiggå i Upsala på hösten, och storartade
anordningar vidtogos redan flere månader förut. En
kröningsgärd på 88,200 daler (nu minst det femdubbla)
utskrefs öfver hela riket, dock mest in natura, samt
hvarje stånd och landsort efter sina vilkor. Städerna
skulle efter vanligheten lemna öl; allenast i Åbo
skulle bryggas 200 tunnor öl; men dertill skulle
ej tagas för mycket malt, utan dess mera humla,
»att ölet ej måtte blifva för mycket magstarkt
och motståndigt». Presterna skulle lemna öl,
bröd och oxar, hvilka i god tid borde drifvas till
Upsala. Bönderna skulle skaffa spannmål, foderkorn,
humla, smör, kött, torrfisk, talg, får, gäss, höns,
ägg, halm och hö. Lappfogdarna befalldes hopsamla
renar, nemligen 100 från Torneå, 80 från Luleå och 60
från Piteå lappmark, hvilka på våren borde släppas ut
på öarna, »på det de måge blifva något väl till pass,
så att vi af dem kunna slagta låta till vår kröning».

Från städerna och förnämare hushåll hoplånades en
mängd husgeråd, duktyg, kärl o. s. v. Borgmästare
och råd i Stockholm och åtskilliga uppstäder borde
upplåna tennfat, tallrikar, ljusstakar, pannor,
kittlar, borddukar och handkläden, och skicka dem
till Upsala. Från Finland skulle skaffas några hundra
stycken kannor, vårstop, hankestop, enekannor, fat,
tallrikeknippor, stora skålar och kökstallrikar. Fru
Elisabeth Oxenstjerna anmodades skaffa tennfat,
tallrikar, biläggare (servietter), sängar och
sparlakan; likaså flere andra fruar, som inbjödos
till kröningen.

Ett par månader före högtidligheten sammankallades
ständerna till Stockholm, då Gustaf Adolf afgaf sin
konungaförsäkran, och åtskilliga vigtiga bestämmelser
i afseende på regeringssättet afgjordes. Vid denna
riksdag voro enkedrottningen, hertig Carl Philip och
pfaltzgrefven med gemål närvarande; men hertig Johan
ursäktade sig med sin och sin gemåls sjuklighet. Den 2
Oktober afreste den kungliga familjen, hofvet, adeln,
ständerna och alla öfriga till kröningen inbjudna med
stor ståt från Stockholm till Upsala. På Norrmalm,
som då utgjorde en särskild stad, hade borgerskapet
på Malmtorget upprest en läktare, å hvilken uppfördes
högtidlig sång och musik, då konungen passerade förbi.

Den 12 Oktober försiggick i Upsala sjelfva
kröningen. Klockan 7 på morgonen samlades adeln å
slottet och de öfriga ständerna i domkyrkan. Sedan
konungen, till häst och under himmel, med högadeln
begifvit sig från slottet till kyrkan mellan en
haie, bildad af hans egna drabanter, hertigarnas och
adelns rusttjenstryttare samt Uplands ryttarefana,
förrättades akten efter ungefär samma ceremoniel, som
nyligen konung Oscar II:s, hvarpå konungen aflade sin
ed samt hertigarna Carl Philip och Johan, den senare
genom fullmäktige, emottogo sina furstendömen i
förläning; sedan äfven riksråden aflagt sin ed, skedde
återfärden till slottet, hvarunder kröningspenningar
utkastades bland folket. Under den derpå följande
festmåltiden på slottet satt konungen ensam på en
estrad vid ett särskildt bord, furstarna och några af
riksråden vid ett lägre på ena sidan om konungens,
samt enkedrottningen och pfaltzgrefvinnan vid ett
dylikt på andra sidan; längre ned sutto å ena sidan
de öfriga riksråden och adeln, samt å den andra
grefvinnorna jemte det öfriga »fruntimret».

Den 15 undfingo grefvarna och friherrarna sina län,
hvarjemte ständerna aflade tro- och huldhetseden. På
slottsborggården satt konungen å en tron, på en
upphöjd estrad, omgifven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free