- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
292

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Gustaf II Adolfs dagar. Anteckningar om lefnadssättet vid konungens hof, hans resor, familjförhållanden m. m. Af J. M. (II. Åren 1613-1617.) - Romerska fornminnen i Trier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af sitt råd. Först kommo grefvarna och friherrarna med
sina länsfanor och tjenare, jemte den öfriga adeln,
till häst, genom slottsporten och redo trenne gånger
omkring tronen, hvarefter de stannade och eftersade
eden, som förestafvades dem. Derefter steg hvar
och en särskildt af hästen, gick fram till tronen,
knäföll för konungen och nedlade länsfanan för hans
fötter, hvarpå konungen åter gaf honom fanan och tog
honom i handen. Sedermera stego alla ånyo till häst
och redo ytterligare trenne gånger kring tronen,
hvarpå de öfriga stånden, hvart for sig, framträdde
till densamma och eftersade eden.

Den 16 hölls ett ridderligt ringrännande å
rännarebanan nedanför och söder om slottet, enligt
särskilda artiklar, som konungen upprättat dels för
»adventurierne» (de täflande) och deras »patriner»
(väpnare?), dels för »judicererne» (stridsdomrarne)
och »manutenadorerna», hvilka synas varit ett slags
vadhållare. Den 17 voro alla, jemte ständerna,
uppkallade på slottet, då riddarslaget utdelades åt
åtta högadlige, som deraf gjort sig förtjenta. De
följande dagarna roade man sig omvexlande med
ringrännande, gästabud, dans, bröllop och hemkomstöl
för åtskilliga adliga personer, till den 28 Oktober,
då enkedrottning Christina genom sin afresa till
Nyköping gaf signalen till högtidligheternas
afslutande och allmänt uppbrott.

Den 11 November
föröfvades hjelten från ryska kriget, Jakob De
la Gardie, som hemkommit från Ingermanland och
bivistat riksdagen och kröningen, med Ebba Brahe i
enkedrottning Catharina Stenbocks hus i Stockholm;
midsommardagen följande år stod bröllopet, likaledes i
Stockholm. I November 1617 afreste äfven pfaltzgrefve
Johan Casimir och hans gemål genom Danmark till
Tyskland, förmodligen till slägtingarna i Pfaltz,
vid Rhenflodens sköna stränder.


Romerska fornminnen i Trier.

illustration placeholder

Porta Nigra i Trier.

Trier är hufvudstaden i regeringsdistriktet
af samma namn uti preussiska Rhenprovinsen och
ligger i en tjusande dal, som bildas af två med
vinodlingar täckta bergkammar på högra stranden af
Mosel. Öfver floden leder en urgammal, på åtta stora
hvalf hvilande bro af qvadersten. Staden är mycket
gammal och var ursprungligen en romersk koloni,
Augusta Trevirorum. Rundt omkring i trakten hafva
de forna kolonisterna lemnat varaktiga vittnesbörd
om sin makt och rikedom, murar, byggnader och
vattenledningar, som dels ännu qvarstå oförstörda,
dels gräfvas upp ur jorden.

Bland dessa minnesmärken från romarnes tid är
den nyssnämda bron öfver Mosel, stadens domkyrka
och framför alla andra den kolossala Porta Nigra,
äfven kallad romerska porten, af hvilken vi å denna
sida lemna en afbildning. Det är ett mycket gammalt
byggnadsverk af egendomlig konstruktion och har
sannolikt varit afsedt både till port och till
befästning för staden.

Under medeltiden förvandlades byggnaden till kyrka
och benämdes Sankt Simonskyrkan, men blef sedan
befriad från tillbyggnaderna och restaurerad. Under
århundraden har detta verk trotsat tiden och
elementerna. Ingen mossa, inga slingerväxter finna
rum i fogarna mellan dess jätteblock. Lågorna från
den brinnande kejsarstaden hafva hvirflat förbi utan
att gripa dess murar; den har sett hunnerna vid sin
fot och låtit normannernas pilar studsa tillbaka
från sin fasta massa. Så skall den ännu kanske
några århundraden qvarstå såsom ett märkvärdigt
prof på en befästningskonst, som väl torde varit
mönstergiltig under en tid, då stridskonsten ännu icke
omdanats genom krutets uppfinning och då murbräckan,
belägringstornet och fältslungan voro de anfallsmedel,
mot hvilka man hade att sätta ett passande värn.

Bland de många andra fornlemningar, som Trier har
att framvisa, återstå äfven att nämna de
delvis uppgräfda så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free