Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 / 293 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerska fornminnen i Trier - Spohr. W. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallade romerska baden, hvilka dock vid närmare
undersökningar befunnits utgöra lemningar af en
kejsarborg, samt slutligen en likaledes blott till en del uppgräfd
stor amfiteater, troligtvis härstammande från kejsar
Trajani tid.


Spohr.

Den medelmåttigare talangens produkter framställa
gemenligen endast en olika drapering af samma lånade
innehåll, hvarvid i synnerhet svagheterna äro mest
igenkänliga, emedan dessa främst utgöra föremål för
efterbildningen, ja ofta nog för öfverdrift, i akt
och mening att på denna väg öfverträffa sjelfva
originalet. Men intressant
är det deremot att märka, huru snillet, fast i sig
sjelft alltid detsamma, hos olika individer antager
olika modifikationer, huru den ideala kraften ingår
förening med den menskliga själens eget väsende
och dess olika stämningar samt derjemte omgifver
dem med den förklarade glans, hvaruti blott en
genius uppenbarar sig. Det är liksom samma ton,
som hos olika instrumenter antager olika färg, olika
karakter. Häruti består ock snillets originalitet.

Dessa skilda modifikationer af samma grundstämning
märker man ock vid betraktandet af tvenne samtida
och i vissa fall beslägtade snillen: Weber, som vi
förr skärskådat, och Spohr, åt hvilken vi nu vilja
egna en blick.


Louis Spohr.

Liksom hos Webers, utgör äfven i Spohrs musik
naturljudet den innersta hemligheten; men han älskade
ej att såsom Weber upphemta det ur folkandans
djup och förkunna det i kraftigt och omedelbart
anslående toner. Spohrs blygare sångmö förråder
endast återhållande sina hemligheter och döljer dem
till hälften under den slöja af rik harmoniväfnad,
som bryter deras omedelbara verkan och skänker dem ett
eget mystiskt, man kunde säga öfversinligt behag. Den
friska folkton, den djerfva humor, hvari Weber egde
så mycken styrka, var främmande för Spohr. Weber var
objektiv realist, Spohr subjektiv idealist. Under
det att Weber fritt låter lidelsen frambrusa i hela
styrkan af dess första utbrott, skänker Spohr oss
blott dess finaste doft; han behåller sjelfva effekten
för sig, och ger oss endast ett återsken deraf,
men ett återsken, förklaradt i poesiens skäraste
färger. Webers alltid vakna ande förstod att gripa
alla rörelser i flygten och omedelbart fixera dem
i klingande former; innan lidelsen hunnit svalna,
känslan domna, hade han uppfångat deras uttryck,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>