- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
352

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelska Kanalens uppkomst - Bokstafsgåta. W-n. - Palindrom. Ol. Ersson - Charad. Ol. Ersson - Uttydning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Engelska Kanalens uppkomst.

Nyare forskningar hafva bragt, så att säga, utom allt
tvifvel, att England och Frankrike icke alltid varit
åtskilda samt att, oafsedt politiska vexlingar, så väl
Holland som Danmark i forna tider varit större än nu. Den
stora öfversvämning, som den 13 November 1872 för de
danska öarna och en del af Skåne medförde så betydliga
ödeläggelser och hvarvid i synnerhet ön Falster led en ansenlig
förlust i jord, som af hafvet bortsköljdes, men till en del åter
stack upp i trenne stora holmar vid Rödsand – denna märkliga
förödelse har ånyo fäst uppmärksamheten på hafvets makt
och grunden till dess jemnt fortgående, samt tid efter annan
häftigt uppträdande våldsamhet i Kattegat och Bälterna. Den
materiella förlust, som Danmark led 1872, hade ingalunda
den betydenhet, som den ödeläggelse, hvilken årligen föregår
på vestkusten, ja till och med mindre än den smygande
aftäring, som hafvet ständigt och, så att säga, dagligen förorsakar
längs Danmarks östra kuster och hvilken låter dessa år från
år vika tillbaka, ehuru i så ringa grad, att det icke kan göra
intryck på den ytlige betraktaren. Efterhand som jordvärdet
stiger, skall den förlust, som förorsakas genom hafvets
inverkan, blifva mera känbar, och Danmark är ett så litet land,
att hvarje fotsbredd deraf, som går förlorad, för dess folk
käns desto mera pinsamt.

Det torde icke vara obekant att en högt ansedd dansk
naturforskare Forchhammer angifvit åtskilliga kännetecken derå,
att en stor öfversvämning utgått från Vesterhafvet, frambragt
vid genombrytningen af kanalen emellan England och Frankrike.
Han har sålunda spårat ett stenlager, som utan
väsentligt afbrott fortgår från sydligaste delen af ön Amrum
genom Slesvigska kustlandet intill Nissumfjorden, ja till och
med ända upp till Vendsyssel, om än mindre tydligt, och
hvilket förmenas hafva tillkommit genom en stor öfversvämning,
som utbredt sig öfver landet, bortsköljt sanden och leran
och samlat ett stenlager, som är mer eller mindre mäktigt
efter stenarnes mängd i den ursprungliga jordbottnen och
vattnets rörelse. Forchhammer visar att en sänkning af halföns
vestkust upp till Nissumfjorden egt rum före denna
öfversvämning och antager att möjligen samma sänkning skilt
England och Frankrike och danat kanalen. [1] Sedermera har
inträdt en regelbunden, långsam höjning, som ännu synes fortgå
i nordliga delen af landet.

Den största höjd, hvari ofvannämde stenlager på
vestkusten af Danmark förefinnes, är något högre än 50 fot
öfver hafvets nuvarande spegel; men iakttagelserna på Amrum
och vid Nissumfjorden bevisa att vattnets regelmessiga
ståndpunkt den tiden var omkring 20 fot högre än den nu är.
Landet har alltså höjt sig 20 fot, och flodböljans höjd har
varit minst 30 fot, alltså af samma höjd som Atlantiska hafvets
största böljor.

Forchhammer anför att det är sannolikt, att dessa spår
af en mycket våldsam öfversvämning härröra från den af äldre
romerska och grekiska författare omtalade Cimbriska vattenfloden,
att den alltså måste hafva inträffat flere århundraden
före Kristi födelse; och slutar han af jordbottnens ursprungliga
beskaffenhet, som öfverallt i det af floden förstörda landet
har högre sträckningar, samt af jordskorpans förödelse, att
invånarne väl kunde frälsa sig för öfversvämningen, men efter
vattenfloden förefanns ett till åkerbruk och boskapsskötsel otjenligt
land, hvarigenom de alltså blefvo nödsakade att utvandra.

Att en så utomordentlig företeelse som Kanalens genombrott
egt rum, utan att man derom har någon bestämd kännedom,
må visserligen synas förunderligt. En gammal saga
omtalar väl att en engelsk drottning af förbittring deröfver att
en dansk drott försmått hennes kärlek, genombröt kanalen
mellan England och Frankrike, för att hafvet skulle uppsluka
hans land. Denna märkliga saga kan spåras längs hela vestkusten
af Danmark; och sålunda berättas i särskilda trakter, att
drottningen sjelf ville se genomskärningens verkningar och derföre
var tillstädes på kusten men bortsköljdes af de genombrytande
böljorna. – Men denna saga synes vara det enda traditionella
minne här i norden om Kanalens genombrott.

Finna vi sålunda blott ringa bevis för en sådan enstaka
öfversvämning i de historiska minnena, så äro dock å andra
sidan i de naturliga förhållandena flere omständigheter, som
synas bekräfta riktigheten af Forchhammers hypotes; och
hvad han trott sig se i särskilda spår på Jutlands yta har
vid en noggrann undersökning af sjökorten öfver Vesterhafvets
farvatten funnits bekräftadt.

Tänker man sig att England varit landfast med det
öfriga Europa, så måste man dock antaga att farvattnet mellan
Frankrike och England vester om Dover och Boulogne före
genombrottet varit en djup hafsbugt, som alltså varit utsatt
för ebb och flod från oceanen, samt att landförbindelsen blott
egt rum mellan Holland och England, således öster om passet
mellan Dover och Boulogne. Då man nu, utgående från
den erfarenhet som vi hafva om högvattnet från stormfloden
den 13 November 1872, tänker sig en liknande uppstufning
i hafsbugten emellan England och Frankrike, men blott i
samma förhållande mäktigare, som en sådan stormflod, utgående
från oceanen och förstärkt med ebb och flod måste kunna
blifva, så skall det osannolika uti att en så storartad
naturhändelse som ett genombrott mellan England och Frankrike
skulle kunna ega rum i vår lugna jordperiod, visserligen
bortfalla, i synnerhet så framt, såsom Forchhammer antager,
en sänkning der samtidigt egt rum.

*



Bokstavsgåta.

Följande ord och stafvelser, riktigt sammanställda, bilda fem
ord, hvilkas begynnelsebokstäver beteckna namnet på en europeisk
monark och slutbokstäfverna namnet på hans gemål:

ol, d, ga, o, ss, t, ko, mi, a, ro, dy, us, s, no, f, ri, k, s.

Orden beteckna:

1. En hjelte uti det trojanska kriget. 2. En fotbeklädnad.
3. En del utaf en bössa. 4. En vetenskap. 5. En stad i Ryssland.

W–n.

Palindrom.

Med mitt rättfram tager man båd’ smått och stort.
Att mitt bakfram Dumbom icke höll är spordt.

Ol. Ersson.

Charad.

Mitt första, lagdt i mängd, ibland bör skottas.
Mitt andra, omvändt, djerft med stormen brottas.
Mitt hela tecknet är till manligt kön
På slägtet, som man drager upp ur sjön.

Ol. Ersson.

Uttydning.

Lösning af Charaden i föregående häfte, sid. 320: Kommun.

Lösning af Bokstafsgåtan i föregående häfte, sid. 320: Esaias
Tegnér
och Frithiofs saga. Orden äro: 1. Elof. 2. Svenskar. 3.
Akademi. 4. Intet. 5. Alkemi. 6. So. 7. Tolf. 8. Esaias. 9. Gas. 10. Numa.
11. Evig. 12. Rosa.

Lösning af Rebus i föregående häfte, sid. 320: En iståndsatt ljuskrona.

Lösning af Palindromen i föreg. häfte, sid. 320: Knif–Fink.

[1] En liknande partiel sänkning kan äfven påvisas i Holland och England och denna måste hafva egt rum i en tid, då landet
var befolkadt. I Watteworden i Ostfriesland har man sålunda funnit en brunn 10 fot under jorden med bräder och pålar m. m.
Vid Sutton på Englands kust har man funnit en sjunken skog af flere mils storlek, hvars träd, stammar och rötter ännu stodo
oförtärda. Vid Jever har man funnit ankaren djupt i jorden, och vid Stade gamla vapen, 9 fot under lägsta ebb och flere liknande
kännetecken på en sänkning anföras i Hoffs “Naturliche Verändr. der Erdoberfl.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free