- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 14, årgång 1875 /
7

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. XLIII. Johan Messenius. Axel Krook - Stilleben i ankdammen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Upprepade gånger hade Messenius klagat hos Gustaf
Adolf öfver den grymma behandling han hade att
utstå; men förgäfves. Först då konungen stupat,
medgaf förmyndareregeringen honom lindring, ehuru
han fick qvarsitta på Kajane-borg. Han bad regeringen
taga kännedom om hans historiska arbete, med hvilket
han ville köpa sin frihet. Slutligen blef han 1635
flyttad till Uleå, der han fick anständigt underhåll,
hvarjemte Eric Schroderus skickades till honom för att
taga del af hans verk. Men Messenius var misstrogen
och fruktade Schroderus, och en skarp brefvexling
följde, under hvilken döden dock kom och ändade den
lärdes olyckliga lefnad 1636. Han begrofs i Uleå. På
grafstenen sattes hans porträtt och inristades
följande af honom sjelf författade verser:

"Här under hvila sig Doctoris Johannis Messenii ben,
Själen uti Guds Rike, men ryktet kring hela verlden."

Messenii enka sålde det historiska verket mot sonens
frihet. Märkligt nog, motarbetades han äfven efter
döden. Hans gamle motståndare Rudbeckii son, Olof
Rudbeck, »Atlan-

ticans» fader, afstyrkte tryckningen af Messenii
historia, »emedan han kullstötte, hvad man med mycken
möda uppfört». Först år 1700 lades den under pressen.

Från trycket ha utgifvits ej mindre än 58 särskilda
skrifter af Messenius, och en tid umgicks han
med den svindlande tanken att i 50 särskilda
skådespel framställa hela svenska historien. Det
är nedslående, att en sådan mans verksamhet, som
ländt fäderneslandet till ära, skulle beskuggas af
en trätgirig, misstänksam, Öfvermodig och obeständig
karakter, hvarpå hans öfvergång till katolicismen
vid .fängelsetidens slut är bevis, så framt han icke
verkligen hela lifvet igenom var hemlig katolik,
hvilket väl är möjligt, då man betänker det inflytande
hans hustru utöfvade på honom. Hennes lidelsefulla
karakter lade bränsle under hans lynneutbrott; och
det för dem båda gemensamma draget gick sedan som en
ödets ked i arf till son och sonson, hvilka måste med
lifvet plikta för sina skrifter. Väl tarfvas dock
ännu mera historisk belysning af tidsförhållandena
och personerna för att rätt bedöma Johan Messenius
som menniska i hans timliga olycka.

Axel Krook.

nkan står illa i ropet, hon, liksom gåsen. En hel
mängd sagoberättare hafva roat sina åhörare på
hennes bekostnad, och Andersen har i två af sina
»Eventyr» framställt de illa förtalade fåglarnas
pratsjuka och sqvalleraktighet. Nekas kan också ej,
att de brednäbbade djuren bra gerna pladdra och
snattra, men det felet plär man ju äfven träffa hos
varelser utan anknäbb, och vår öfver-skrift torde
icke passa illa till den täcka täflan af C. Jutz,
som så troget återger det egentliga i ankornas
hvardagslif. Naturvännen lika väl som konstkännaren
skall beundra mästerskapet i detta »småmåleri». Väl
är en figurrik historisk eller genremålning mera
effektfull, väl drager en stridsscen ur den större
djurverlden blickarna hastigare till sig, men den,
som bevarat känslan för det enkelt uaturtrogna,
skall gerna och länge dröja vid från naturen
aflyssnade momenter, sådana som den vårt Stilleben
framställer. För mången, som uppväxt i städerna,
öppnar en sådan tafla en hel ny verld: han har ju
knappt nog sett en anka och känner henne endast
på hennes mer eller mindre smakliga kött, som i
stekform någon gång kommit för hans näsa. Men här
far han kasta en blick i hennes husliga lif, hennes
familjelif. Under uppsigt af de fullväxta, som - med
ett enda undantag - alla hålla näbbet, göra de unga,
knappt nog dunklädda ungarna sina första simförsök
uader bevakning af modren, som simmar fram och åter
ibland dem. En djup frid hvilar öfver den lilla scenen
och man känner nästan den ljumma sommarluften, som
vederqvicker växter och djur och som icke stores af
den svagaste fläkt.

Den tama ankan härstammar från gräsanden, den
största och vackraste af de tjugo olika slags änder,
som finnas i vårt land. Änderna äro nästan alltid
flyttfåglar och lefva parvis så länge honan värper;
men *då hon börjar ligga på äggen, flyga hannarna
bort och lefva tillsamman i hopar ända till dess de
börja rugga, då hvar och en söker dölja sig i vass
och rör så godt han kan. Så snart honorna fått sina
ungar flygfärdiga, söka hannarna åter upp dem, och-nu
slå sig flere kullar ihop till en stor flock. Lagen
förbjuder att skjuta gräsänder från den 15 Mars
till den l Juli; då äro ungarna flygfärdiga i södra
Sverige, men i det norra blifva de det icke förr än
omkring den 24 Juli. Ärtan och krickan äro mindre au
gräsanden, men lefva liksom den mest af växter.

Några änder hafva benen så långt bakåt sittande, att
de gå dåligt, men de d}Tka så mycket bättre. Dessa
djur lefva

mest af fisk och andra vattendjur; sådana äro
svärtorna, knipan och alfågeln. Hit hör äfven
ejdergåsen, som har det finaste dunet, detta plockar
hon af sig för att göra sitt bo mjukt; och derur
uppsamlas dunet af menniskorna, ofta med stor fara
för lifvet, då bona äro lagda på branta och nästan
otillgängliga klippor.

Alla fåglar af andslägtet, jemväl de vanliga ankorna,
ega en skönhet, som på teckningen blott antydningsvis
kunnat framställas; det är den så kallade vingspegeln,
hvars färger i den rikaste omvexling sticka af emot
djurets öfriga fjäderbeklädnad. Mycket rikare och
präktigare äro dock de i vildt tillstånd lefvande
änderna, som man får se i utländska zoologiska
trädgårdar. I Dresdens zoologiska trädgård finnes
t. ex. en särskild afdelning för de från Nordamerika
härstammande brudänderna, hvilkas metallgröna nacke
bär en lång nedfallande guldgrön fjäderbuske; ryggen
är glänsande blå, vingspegeln svartblå med hvit kant
och fötterna röda; vidare kunna nämnas lisamänderna,
från Brasilien och Paraguay, hvilka träffas i de mest
vexlande färger, vanligen glänsande gröna med hvita
prickar, och som särskildt igenkännas på de svarta
och blodröda vårtorna och den nakna huden på sidan om
näbbet; eld- eller räfanden med högröd näbb, hvita
fjädrar, svart hals och skuldror, grönt på hufvudet
och vingspegeln; snatteranden med hvit vingspegel,
orangefärgade ben och svartgrå simhud. Vidare
den nordamerikanska kasarka-. anden,- med vackert
rostfärgade fjädrar, och framför alla den praktfulla
mandarinanden- med silkesartade guldbruna fjädrar pä
hals och hufvud; - i sitt fädernesland Kina plägar
denna fågel bäras i spetsen vid bröllopståg såsom
symbolen af äktenskaplig trohet, enär hon ’aldrig
lär öfvergifva den make hon en gång valt.

Slutligen bör äfven nämnas den af slägtet, som oftast
och allmännast anträffas. Det är visserligen ett
dödfödt barn, men hon simmar ändock en tid rätt pigg
och munter omkring i verlden, snattrar helt oförskämdt
och flyger från mun till mun, till dess hon gripes af
någon modig hand och så slutar sin korta tillvaro. Hon
är känd under namnet tidningsanJca och slukas städse
med samma begärlighet af den goda all ma n-heteu,
hvarför många redaktörer icke draga i betänkande att
i kritiska tider till och med servera henne för andra
gången i uppvärmd form. Sådana ankor kunna ingenting
annat än snattra och äro svurna fiender till allt
hvad Stilleben heter. Då är musiken nere i ankdammen
att föredraga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:30:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1875/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free