- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 14, årgång 1875 /
177

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acacierna. A. - Ziguenerskan. Ernst Wallmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

egendomlig. Den bildar nemligen en ytterst risig
buske, från hvars alla grenar utskjuta väldiga tornar;
när nu växten i Kafferlandet bildar täta snår, så
uppslår derigenom ett stängsel, som ingen makt kan
genombryta. Det kallas derför »wait-a-bit» och i
kafferkriget med engelsmännen hade infödingarna god
fördel deraf; ty de nedhöggo då riset, hopade det i
stora värntillhåll eller pallisader mot den anrusande
fienden och tände till slut eld på hela bråten.

Men utom det att acacierna sålunda i hög grad bidraga
till det besynnerliga landets egendomliga beskaffenhet
och i viss mån försvar, äro de ännu mera kända för
de mångfaldiga högst olikartade produkter de lemna,
hjelpmedel både för läkekonsten och industrien,
ofta i ganska betydlig omfattning. Sedan urminnes
tid har Europa från Norra Afrika öfver Marseille
och Bordeaux samt delvis öfver London erhållit det
allmänt kända gummi arabicum, hvilket såsom hvita,
gula eller rödaktiga genomskinliga korn med stor
lätthet löses i vatten och begagnas i utomordentlig
skala till åtskilliga tekniska ändamål. Detta gummi
kommer, fastän det kallas det arabiska, företrädesvis
från Egypten och Afrikas ostkust, och då man fordom
ansåg att det var ett stort antal olika acacia-arter,
söm lemnade det, såsom A. ara-lica, A. Ehrenbergi-ana,
A. Seyal, o. s. v. har en senare forskare, den bekante
resanden i Norra Afrika ScliweinfuJirt nu utredt,,
att det i allmänhet kommer från A. vereJi, som växer
öfver hela det norra fastlandet och från olika nejder
lemnar olika slag af gummi, såsom Kordofan-, Senegal-,
Sennaar-, Shedda-, Mogador-gummi o. s. v. Dessutom
har man Acacia-gummi från Cap och

Ziguenarflicka,

Nya Holland, men som anses af ringare värde. Gummit
bildas i stambarken under regntiden och uttränger
sedan under den torra. årstiden dels genom
naturliga dels genom åstadkomna sprickor, då det
hårdnar. Dernäst lemna flere arter ostindiska,
afrikanska och nyholländska acacier ett rikt garfämne,
som dels finnes i barken dels i de platta särdeles
spröda och harzrika baljorna; detta garfämne
begagnas till garfning och svartfärgning och är
bekant under namnet Bablab, Gorrat eller Neb-Neb,
stundom kino. A. Catechu, ett högt träd i Ostindien,
lemnar genom urkok af den bruna kärnveden ett extrakt,
som torkar till catechu, hvilket är ett

läkemedel. Bäst är Pegu- Catechu, som numera användes
blott i veterinärmedicinen. Och slutligen är veden hos
ej få acacia-arter mycket stark och be-gagnelig till
vackra möbler liksom andra innehålla värdefulla fibrer
- af hvilket allt, såsom resultat af denna lilla
uppsats, man kan finna att dessa acacier, hvilka hos
oss stundom omsorgsfullt vårdas såsom förljufvar-innor
af vår hem-trefnad eller våra fester, icke allenast
äro spridda öfver hela den del af verlden, som värmes
af en städse strålande sol, utan att de der i betydlig
grad äro utmärkande för naturen i dessa särskilda
nejder, att de ’ofta i väsentlig mån afvika från hvad
vi annars anse regelrätt i skapelsen, samt att de,
rika på former, äro ännu vigtigare för menniskans
arbete och välbefinnande genom den mängd af värdefulla
råämnen, vi från dem ’hemta och förädla. Detta allt
visar, att huru .vi än betrakta växternas stora,
sköna rike, kunna vi deraf hemta djup och ljuf näring
för vår eftertanke och vår beundran. A.

Lon höjde i trots sitt hufvud,

vågor gick hennes barm, På läppen låg spefullt löje
Och kinden glödde af harm.

I sjelfsvåld mot balustraden Jag såg henne lutad stå,
Men ord fingo hennes tankar Och sången dem tolkade så:

ST. Famu-JQurn. 1875,

23.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:30:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1875/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free