- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 14, årgång 1875 /
238

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brunnen vid Nemi. Vandringsminnen från Albano-bergen. Karl Wetterhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

238

det gamla Möns Albanus längs den romerska triumfväg, som
på den ännu bibehållna antika stenläggningen ledde upp till
Jupiter Latiaris tempel, der det latinska förbundets folk år-
ligen firade en gemensam offerfest. Temligen väl bibehållna
ruiner af detta tempel qvarstodo ännu år 1783 med pelare
af hvit och gul marmor, till dess den siste Stuart, kardinal
af York, lät nedrifva dem för att uppbygga ett passionistkloster.
Stundom har jag vid solnedgången tyckt att öfver Monte
Cavos »det dystra bergets» hjessa dragit en rodnad liksom
af blygsel och harm.
Nu äro vi framme!
Vid Albano?
Nej, vid Albanos jernvägsstation. Skynda er till omni-
bussen, så att vi icke blifva utan plats. Här framme bredvid
kusken är bäst, så hafva vi friare utsigt. Vi hafva en god
halftimmes väg till Albano uppför och ständigt uppför. Ser
ni den präktiga viadukten, som på hvalfbågar i tre våningar
leder öfver en dalklyfta fram till den lilla vackra staden der
borta. Det är Ariccia. Yiadukten är ett verk af Pio Nono,
som nog gjort äfven ett och annat godt under sin långa re-
gering. Öfver denna bro är det endast femton minuter mellan
Albano och Ariccia. Vi skola snart vandra denna väg, ty vi
vända genast ryggen åt Albano, som nog har sina forntids-
minnen äfven det, men som för resten är en liten stad af
moderna hoteller, som engelsmännen gerna må behålla i oqvald
besittning. Nej, tacka vet jag då Eocca di Papa, der det en
gång händt mig att skinkan, det enda som skulle finnas i
staden, hade tagit slut, eller Castel Gandolfo, der jag en gång
skulle bjuda på omelett men icke kunde finna mer än ett
ägg i staden. Men hungrig har jag dock aldrig behöft gå
min väg, ty i Kocca di Papa fanns skinkkorf i stället för
skinka, och i Castel Gandolfo kom värden, innan den öfriga
frukosten, ost och bröd, ännu var förtärd, helt öfverlycklig
med ytterligare ett par ägg, som någon vänlig höna måtte
hafva värpt enkom.
Och så har man ju vinet, det herrliga vinet!
Var för öfrigt lugn; i Nemi lefver man ganska godt.
Från Albano vandra vi Öfver den nämda viadukten till
Ariccia. Se hvilken lummighet der nere i dalen, hvilken skön
skog! Det är en park, tillhörig Villa Chigi, här invid; genom
testarnentariskt förordnande ar det förbjudet att någonsin der
fälla ett träd. Vi fortsätta från Ariccia till Genzano 3/4 timmas
vandring en herrlig skuggig väg, ständigt med öppen utsigt
till höger öfver campagnan och hafvet. Medan vi i Genzano
taga oss en foglietta för törstens skull, vill jag berätta att det
är från en fest som i Juni härstädes firas under namn af
Infiorata di Genzano som BournonvilJe hemtat ämnet för sin
bekanta balett »’Blomsterfesten i Albano». Från Genzano
hafva vi 3/4 timmas vandring utefter randen af Nemisjöns
strand, så äro vi framme vid brunnen, der kapucinermunken
allt ännu står med sin pris snus mellan fingrarna.

Snuset är den enda form, under hvilken det förunnas
en katolsk andlig att blifva delaktig af den välsignade tobaks-
plantans njutningar. Den helige fadren sjelf snusar, och jag
erinrar mig från min audiens hos honom en episod, hvarvid
just hans snusdosa spelade en hufvudrol. Det var en liten
vacker silfverdosa, som han bar i venstra handen och hos
hvilken den högra allt emellan välsignelser och handkyssningar
sökte sig en liten prise de contenance. Längst ned i salen knä-
böjde två barmhertighetssystrar, som då den helige fadren
nalkades dem, blickade upp till honom med en salig hän-
ryckning, hvilken påminde mig om någon from gammal målning,
till exempel någon bebådelse af Fra Angelico da Fiesole. Sedan
de kysst fot och hand samt emottagit välsignelsen, kom snus-
dosan fram, och då den helige fadren dervid läste i deras blickar,
lemnade han locket på glänt medan han snusade. De båda
systrarna snattade nu hvar sin pris af det heliga snuset, dock
utan att i näsan begrafva en så dyrbar relik. Dessa prisar
komma nog att göra många underverk, i främsta rummet tro-
ligen det att växa till flere skålpund, ty sådana underverk
gör tron ännu i dag. Jag vet icke egentligen af hvad orsak
rökandet är förbjudet. De »gammaltroende» ryssarna, som
heller icke röka, åberopa i sådant hänseende ett bibelspråk,
som säger att »icke det som ingår genom munnen utan det
som utgår besmittar». Det finnes, som jag tror, icke mer än
en enda kapucinermunk, som med särskildt af påfven med-
deladt tillstånd får röka cigarr. Det är Fra Pietro i klostret
Bonaventura på Palatinusberget. Han är på sätt och vis en
landsman till oss. Innan han blef Fra Pietro, hette han Küchler
och var redan på Thorvaldsens tid en ganska högt ansedd
dansk genremålare i Rom. Det var bland de tyska målarne
af den romantiska skolan i Rom på den tiden liksom en
mystisk epedimi, som dref dem att öfvergå till den katolska
kyrkan. Ktichler greps äfven af denna sjukdom. Efter långa
pröfvoår, hvarunder han vandrade såsom tiggande barfotamunk
i ordens tjenst, har han nu en vacker atelier i det ofvan-
nämda Bonaventuraklostret på Palatinusberget, der han målar
helgonbilder, som säljas för ordens räkning. Han står på grund
häraf i högt anseende bland bröderna, och sjelfva påfven har,
såsom sagdt, med fäst afseende på hans förtjenster på förhand
gifvit honom förlåtelse för tobaksrökningens synd. Det är en
godmodig gammal man, som tager vänligt emot besök af nord-
bor, i synnerhet yngre konstnärer, och man tager gerna med
sig en bundt goda cigarrer för att dermed glada den gamle.
Glöm i alla fall icke att vid tillfälle besöka Bonaventura-
klostrets trädgård, som är en plats utan like i verlden. De
vänliga munkarna öppna gerna sin dörr och genom en kloster-
gång kommer du ut på en terrass, som utgör östra hörnet af
Palatinusberget Under två stora palmer invid en plaskande
fontän står en länstol af lefvande buxbom, i hvars grönskande
famn du har ett svalt säte äfven under den tryckande årstid
då solen står i Hundstjernans tecken. Och hvilken utsigt!
Sjelf på höjden af den äl.dsta bland Romas sju kullar kan du
härifrån tydligt särskilja dem alla, och nedanför i dalen ligger
Colosseum, som vänder mot dig den halft nedbrutna sidan
och sålunda öppnar ett jättesvalg liknande en krater. Och
bortom allt detta campagnan med Apenninerna i fjerran. Anch´
io sono ...

Men der kommer vår goda värdinna att med ett stort
fat rykande maccaroni lyckligtvis återkalla mig från inbillnin-
gens irrfärder. Här på terrassen vid Nemi kan det vara all-
deles Öfverflödigt att drömma sig till andra paradis. Låtom
oss nu väl smaka! - Hvad tänker ni på? vill ni dricka vin
på maccaroni? Det gör ingen italienare. Tag er ett glas friskt
vatten, skall ni få se huru lätt den digra maten sjunker och
huru lugn den ligger i magen. Luta er öfver bröstvärnet och
bed om ett glas vatten ur den der vackra flickans urna medan
hon på väg från brunnen stannar här nedanför. Buori giorno,
Ninetta! Mille gratie! Ofvanpå den halstrade biffsteken, ome-
letten, salladen, osten och frukten skola vi dricka vin, mycket
vin. Det slår ej åt hufvudet, och i benen käns det såsom
en olja, en balsam för de trötta lemmarna.
Och nu fram med gitarren, som värdens yngre son sköter
med icke vanlig färdighet. Låtom oss i vexling med hvar-
andra sjunga några visor; men jag bekänner på förhand min
redan vunna erfarenhet att våra nordiska melodier icke be-
hålla färgen under denna himmel.

Snart skall månen visa oss detta underbara landskap
i en ny belysning. Natten är skön, men låtom oss dock
tänka på hvilan. Det förestår oss i morgon att Öfver Alba
Longa bestiga Monte Cavo. Värden har lofvat att skaffa oss
åsnor. Här ofvanpå hafva vi ett tarfligt men hyggligt rum,
med stora snygga sängar. Buona notte, signor Nino! Buona
notte, signora!

Karl Wetterhoff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:30:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1875/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free