Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Krokaviken. Skiss af Marie Sophie Schwartz
- Mellan tre verldsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögon på Alfhilds lilla guldur med kedja, och hon
utropade helt ofrivilligt:
»Får jag en sådan der vacker klocka om jag följer
frun?"
»Du får allt hvad du önskar», försäkrade fru Kronborg.
»Och jag får vända tillbaka till Gusta, far och
Arvid när jag vill?» sporde Elin med ögonen fästa
på klockan.
»Äfven det.»
»Då skall jag komma till frun; men bara på ett par
dagar», förklarade Elin i en ton, som om hon bevisat
den rika frun en stor ynnest.
»Tack, mitt barn, om två dagar skall du vara hos mig.»
Majoren och majorskan talade derefter med Sven,
och Gusta återvände till stugan, med ögonen fulla
af tårar.
Sedan de främmande aflägsnat sig, stod Elin qvar och
såg efter dem.
En häftig vind drog öfver hafvet, liksom en djup
suck. Elin vände sig tvärt om. Den nyss så klara blå
vattenytan hade blifvit mörk och orolig; ett svart
moln hängde öfver himlen och den annalkande orkanen
drog klagande genom skogen.
»Det blir oväder!» hörde hon Sven säga och orden ljödo
så hemska. Elin flydde från berghällen in i stugan,
der hon kastade sig i Gustas armar och brast i tårar.
(Forts.)
*
Mellan tre verldsdelar.
»Hvar i hela verlden», säger fransmannen Ampère,
»finnes en stad till, som en Alexander grundlagt,
en Caesar försvarat och en Napoleon eröfrat?» I sanning, stora namn knyta sig till historien om den
tvåtusenåriga berömda handelsstaden vid Nil-deltats
rand, och menskligheten har för sin kultur mycket
att tacka Alexanders stad. Der, hvarest den helige
Nilus vältrar sina fruktsamma böljor mot Medelhafvet,
i medelpunkten af gamla verlden, der Europa, Asien
och Afrika så att säga beröra hvarandra, utsåg den
store eröfraren år 323 före Christi födelse den
plats, hvarpå han grundade den stad, som än i dag
bär hans namn. Alexanders skarpa blick hade valt
väl, ty staden beherrskade handelsvägen till Arabien
och Indien. Också nådde dess handel en aldrig anad
utsträckning, så att på romarkejsarnes tid ingen
stad utom Rom öfverträffade Alexandria i hela
gamla verlden. Dess murar af nära sju mils omfång
inneslöto den tiden en befolkning af 600,000 själar
och en stor mängd tempel och palatser, vetenskapliga
anstalter och samlingar.
 |
| Utsigt af Alexandria. |
Det är knappast möjligt att tala om Alexandria utan
att tillika omnämna dess fyrtorn, ett af verldens sju
underverk, och det berömda biblioteket. Fyren byggdes
af Ptolemeus Philadelphus på en klippa på nordöstliga
sidan af ön Pharos, och derför bära äfven fyrtornen
i de romanska språken ännu
namnet Pharus. Enligt Strabo var det en hög, fyrkantig
byggnad af hvit marmor, hvilken bar inskriften:
»Sostratos från Knidos, Dexiphanes son, har åt de
räddande gudarna uppfört
denna byggnad för dem som besegla hafvet.» Hamnens
nuvarande fyrtorn innehar ännu samma plats som den
forna jättebyggnaden, hvilken hade kostat 800 talenter
(öfver fem millioner kronor), men hvaraf nu icke
finnes sten på sten. Ön Pharos stod i förbindelse med
fastlandet genom en sju stadier lång damm, hvilken
derför kallades Heptastadion och som nu, tillökad
genom gruset af ramlade byggnader, bär största delen
af våra dagars Alexandria.
Biblioteket var det ryktbaraste i forntiden, och
dess förstöring är att betrakta som en oersättlig
förlust för alla tider. Det bestod af 700,000 band,
af hvilka 400,000 förvarades i Bruchium, palatsets
museum, och 300,000 i Serapistemplet. Grundläggaren
af detta oskattbara bibliotek var Philadelphus Soter,
och alla denne konungs efterträdare sträfvade liksom
han att öka den kostbara samlingen. Man underhöll
hundra afskrifvare och sammanköpte originaler från
alla delar af gamla verlden. Och huru svårt var det
icke då för tiden, när ännu ingen press existerade,
att af blotta handskrifter bringa tillsammans ett så
kolossalt bibliotek! Men deraf är nu icke ett spår
qvar. Museets boksamling blef under Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:30:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1875/0249.html
