- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 14, årgång 1875 /
373

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besök på Hjortehammars udde jemte Några ord om Blekinges fornminnen i allmänhet. Maximilian Axelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett besök på Hjortehammars udde

jemte

Några ord om Blekinges fornminnen i allmänhet.


Illa står det till i ett land, der forntida minnen
ej högt skattas, der man ej vårdar sig om huruledes
förfädren lefvat och verkat; men väl är när yngre
slägten akta på det, som före dem varit hafver, och
deraf hemta sina lärdomar. Vår tid har att berömma
sig af en sådan sträfvan, och det ser ut som om det
svenska folket nu, mera än någonsin förr, blifvit
hågadt att lära känna sig sjelf. Framstående forskare
arbeta nitiskt i denna fosterländska riktning; många
landskap ega redan sin egen fornminnesförening, och
allmänheten inhemtar med lifligt intresse resultaten
af det pågående arbetet.

Ett af de landskap, som är mycket rikt på i synnerhet
s. k. »döda»» fornlemningar, och der man utan tvifvel
äfven kan uppleta långt flera »lefvande» sådana, än
dem man för närvarande känner, är det natursköna Blekinge.
Det eger ett oerhördt stort antal grafvar från hednatid, –
det eger bautastenar och runstenar af märkligare
beskaffenhet, och der finnas hällristningar, dem
man trott häntyda på forntida bragder, synnerligast
sådana som till sjös blifvit utförda. Hvad Blekinges
hällristningar beträffa, så har en af dem väckt
en så oerhörd uppmärksamhet och tillika vunnit en
så, snart sagdt, bedröflig ryktbarhet, att man vid
bedömandet af öfriga här och annorstädes befintliga
minnesmärken af samma slag bör iakttaga den allra
största försigtighet. Runamo häll med dess i hårda
klippan synliga märken hade till en tid ådragit
sig hela det fornforskande Europas uppmärksamhet;
den ansågs då framställa ett i runskrift återgifvet
vittnesbörd om nordmannakonungen Harald Hildetands
stora bedrift, Bråvalla slag, och det hade bland
andra försvarare af sin äkthet den väldige danske
fornforskaren Finn Magnussen. Men så uppträdde
I. I. A. Worsaae, en då ännu helt ung vetenskapsman,
betraktade med mera lugn sans – ett af vetenskapens
hufvudvilkor – det ryktbara minnesmärket och fann att
detta alls icke såg så ut, som det af Finn Magnussen
blifvit framstäldt, samt bevisade dessutom att de
förmenta runorna haft naturen sjelf att tacka för
sin tillkomst – en åsigt, hvilken redan vår store
Berzelius förut uttalat. Naturen kan ju ock rista
runor och tecken, konstfärdigare och underbarare, än
hvad menniskohand förmår åstadkomma.

Af de få runstenarne i Blekingsbygden hafva
flera varit underkastade den mest olika tolkning,
synnerligast en vid Sölvesborg befintlig; och
samma förhållande har varit med en af de vackraste
runstenar, norden torde hafva att uppvisa, eller
den vid Björketorp i Listerby, öster om Ronneby
köping belägna socken, hvilken minnessten sedan
tvåhundrafyratio år tillbaka varit föremål för
forskares granskning.

illustration placeholder

Bautastenar vid Hjortehammar i Blekinge.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

Hvad man emellertid af Blekinges fornminnen i
allmänhet trott sig med all visshet kunna inhemta,
det är att ifrågavarande bygd varit ända från de
dagar, då, innan brons och jern börjat användas,
endast stenredskap voro i bruk. Forngrafvar finnas
ock här af alla möjliga slag; men en plats, (af
hvilken bifogade illustration visar sjelfva
hufvudpartiet) den i Förkärla socken belägna
Hjortehammars udde, kan ensam för sig anses som en
verklig profkarta öfver forna dagars grafställen.
Worsaae säger ock i sitt berömda arbete »Blekingske
Mindesmærker fra Hedenold», att den begrafningsplats,
som här finnes, enligt hans förmenande, »icke allenast
är den märkvärdigaste och mest sevärda i Blekinge,
utan äfven, med hänsyn både till dess belägenhet och
omvexlingen i minnesmärkenas form, ett af de märkvärdigaste
grafställen i Norden».

En sommardag år 1875 gjorde jag ett besök på nämde udde,
dit åtföljd af en äldre person, som från Listerby kyrkby
visade mig genaste vägen till stället. Just der två
bivägar, den ena från Vambåsa och båda gående i sydlig
och sydostlig riktning, förenade sig, stannade min
följeslagare, pekade på en gångstig söder om vägen och
sade: »Här är Hjortehammar.» Vi gingo öfver en stätta
och kommo så in i en gles småskog af unga björkar,
ektelningar och enbuskar. Här upptäcktes snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1875/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free