Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gudhems kloster. Herm. H-g. - Nya spånadsväxter - Ett underland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Lars Cruus under länsrätt, hvilken donation, då
Cruus året derefter upphöjdes i friherrligt stånd,
förvandlades till friherrskap för honom och hans
bröstarfvingar.
Yid redaktionen 1680 indraget till kronan, anslogs
Gudhem någon tid derefter till militie-hemman, och
är för närvarande boställe åt förste majoren vid
Vestgöta regemente.
Från den plats, på hvilken Gudhems systerkloster
fordom reste sina murar, har man deri herrligaste
utsigt öfver Hornborgasjön, Eckornavallen, Kinnekulle
i fjerran. Billingen, Mu-
larpaberget. Mosse- och Olleberg samt öfver den
mellanliggande bördiga slätten. Af klostermurarne
qvarstå ännu några lemningar, hvilka, emedan
de äro uppförda af lös kalksten, allt mer
sammanstörta. Marken i och omkring ruinerna
betäckes af den rikaste växtlighet, hvari särdeles
ymnigt förekommer vår vanliga Ackleja (Aqwilegia
vulgaris). Denna forntida praktväxt kallades
under medeltiden »Halleluja» och hade förmodligen
någon mystisk-religiös betydelse, emedan den
på det omsorgsfullaste omhuldades i klostrens
blomsterträdgårdar.
Herm. Ii-g.
.ndustrien torde i sinom tid bringa det derhän, att,
genom nyupptäckta och allt sinnrikare bearbetade
råämnen, stoffer och tyger erhålla en sådan
prisbillighet och skönhet, att sammetets djupa och
lena ton eller sil-kets skimmer och glans komma att
blifva någonting allmänt och rätt vanligt i vår
beklädnad. Genom att uppblanda väfnadsämnena med
växtfibrer har man kommit till resultat, sorn gifva
särskilt stöd åt denna förmodan.
Sålunda har industrien nyligen i cbina-gräset
gjort en vigtig eröfring. Ylle- och bomullstyger,
uti hvilka fibrer af detta gräs inblandas, blifva
särdeles varaktiga och få en sådan glans, att tyget
liknar siden och ändock icke kostar mer än hälften
så mycket som detta.
Numera allmänt bekant under det malajiska
namnet ra-mee, odlas det, utom i China, på de
indisk-holländska öar ne Sumatra och Java, i Japan,
Birma, Siarn och Assam. Det tillhör nässlorna
urtwea och arten BoeJimeria, hvars bladhår icke
stickas. Först efter många misslyckade försök har
man ändtligen fått denna på en gång hampa och silke
gifvande växt att gå i de varma, fuktiga trakterna
af Förenta staterna, särdeles i Louisiana och omkring
Mexikanska viken.
Om fibrerna behandlas riktigt, så blifva de segare
än den bästa ryska hampa och lemna tråd, som kan
användas till de finaste brysselspetsar. Detta kände
man visserligen för femtio år sedan genom botaniska
afhandlingar, men först nu har man uppskattat växten
till dess rätta värde.
En yta af ett tunnland lemnar med två skördar årligen
ända till 4000 skålpund råfiber, och dessa betinga i
handeln tjugo å tjugofem cents per skålpund, så att
hvarje för detta ändamål odlad t tunnland jord lemnar
en årlig behållning i vårt mynt beräknad uppgående
till tretusen å tretusenfemhundra kronor.
Jbltt
m man kastar en blick på Nordamerikas karta, så
skall ll£ man se en kred flod, kallad Norra Colorado,
som flyter
från Klippbergen till Californiaviken. Med en del
af sitt lopp går floden genom en af de underbaraste
trakter i verlden. Der finnas vidsträckta slätter,
utbredande sig den ena öfver den andra, likt
ofantliga trappsteg. Rad efter rad af klippor
med slätt taffelland ofvanpå tyckas sträcka sig
så långt ögat kan nå. Knappast ett träd står att
upptäcka, intet gräs finnes-, någon enstaka ceder
eller cactusväxt äro de enda lefvande föremålen
i landskapet. Om dagen råder en brännande hetta -
öfverallt är torrt och skugglöst; om natten är det
deremot bitande kallt, och ofta faller snö. Här visa
sig inga af de djur, på hvilka kringliggande områden
hafva så god tillgång; huggormen och skorpionen lefva
der såsom de enda innehafvarne af trakten. Intet
vatten finnes på landets yta, blott den stora floden
och dess biarmar genomströmma landet, och i dess
bäddar vandra oaflåtligt stora vattenmassor. Häri
ligger landets förnämsta egendomlighet, ty floden har
skurit sig väg genom jorden mellan djupa klippremnor
och flyter flera tusen fot under högslättens yta. Der
Några andra ramee-arter växa ännu vid tre tusen fots
höjd på Himalayabergen och blifva på mångfaldigt
sätt använda. De torde äfven tåla mer kyla, och
kunna derför sannolikt planteras och odlas i södra
och mellersta Europa.
Under förra året importerades icke mindre än åtta
millioner skålpund garn af chinagräs, mestadels till
England, och blef der förarbetadt till präktiga
blandväfnader af den ypperligaste sidenglans, och
mången hos oss har troligen redan, fastän ovetande,
gått klädd i tyg, i hvilket silkesfibrerna af detta
gräs framkallat den glänsande ytan.
En annan växt, hvars praktiska användbarhet för
industrien ännu är mindre afgjord, synes dock ganska
lefvande. Det är den mexikanska arten Maguey eller
Pita, en medlem af agavernas familj.
Bladen blifva ända till sju fot långa och lemna trådar
af motsvarande längd vid behandling på torr väg, såsom
_vid nyzelaudslin och rnanillahampa. Fibrerna hafva
redan länge användts och lemnat godt ämne för tråd,
biridgarn och snören. Tyger deraf blifva varaktiga,
men tåla dock icke gerna väta eller fuktighet.
Naturen lemnar ännu en mängd andra sådana spinn-ämnen,
af hvilka några redan på fyndorterna användas och
värderas, så t. ex. tågonia af ett bananträd och
en indisk och afrikansk växt Sansevieras, hvartill
sannolikt skola komma fibrerna af många Vestindiska
plataner och bananer.
Genom dessa exempel se vi huru den heta zonen på
det antydda sättet kan för oss blifva mycket huld,
då den för innevånarne i tempererade och kallare
klimat minskar kostnaden för skyddet mot köld och
utgiften för den komfort och prydlighet, som för det
civiliserade samhället äro sa oundgängliga.
finnas ej några sluttande dalar, utan tallösa canjons,
såsom de kallas, hvilka bestå af djupa klyftor ined
lodräta väggar och i allmänhet äro icke mer än 200
fot tvärs öfver, från den ena klippväggen till den
andra. På deras botten råder alltid skymning och här
och hvar äro de danade i de besynnerligaste former,
så att, allt efter som belysningen vexlar, stora
slott, tempel, amfiteatrar, kolonner och andra föremål
tyckas träda fram och åter försvinna. Allt regn, som
faller på slätten ofvanför, söker sig hastigt en väg
ned i klyftorna, och dessa finnas i sådan mängd, att
vandraren löper beständig fara att störta ned i dem,
enär de derjemte äro ytterst branta och förrädiska.
Mot qvällen, då solen står flammande röd öfver
slätten, äro flodklyftorna mörka och kalla som
källarhvalf; och medan slätten är brännande torr och
de resande nära att försmäkta af törst i den heta
Öknen der uppe, strömmar floden iskall i djupet under
deras fötter. Vissa tider af året kan man nästan gå
uti flodbädden, men plötsligt inträffar ett regn,
och då stiger floden på några få dagar väl femtio
fot och störtar med ursinnig fart ned mot hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
