Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildringar ur sjöväsendets historia. Af G. C. Witt. V. Verldens namnkunnigaste sjöman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skildringar ur sjöväsendets historia
Af G. C. Witt.
V.
Verldens namnkunnigaste sjömän
"Hårdare lian seglen fäster, Skarpare han vågen
skär. Rakt i vester, rakt i vester Skall det gå,
hvart böljan bär." Tegnér.
ryland alla de sjömän, hvilkas lysande bedrifter pryda
^ häfdernas blad, intager en italienare,
ur hvars 1 e vexlingsrika lefnad vi här framställa
några skildringar, främsta rummet.
Vi tänka oss tillbaka till medlet af femtonde
seklet. I det rika och mäktiga Genuas lifliga hamn,
som hvimlar af kommande och afgående seglare,
krigsfartyg, kapare och handelsfartyg, se vi en
rask och liflig gosse stundom äntra i masterna på de
der liggande skeppen, stundom från stranden skicka
längtansfulla blickar utåt hafvet, men dessemellan med
en hängifvenhet utan like fördjupa sig i matematiska,
astronomiska och geografiska studier. Hvem är
denne gosse, hvars forskande blickar betrakta vestra
horisonten vid solens nedgång, liksom ville han långt
bort i fjerran upptäcka någon hittills obekant kust,
hvilken just då bestrålas af det gyllne klotet? Det
är.ÅÄW, som, innan seklet gått till ända, skall visa
vägen till den nya verld, hvarest solen strålar i sin
falla glans när hon sjunker hos oss. Det är Cristofer
Columbus eller Co-lombo, såsom namnet på italienska
språket lyder. I Spanien kallade man honom Christoval
Colon, men i verldshistorien lefver hans minne under
det första namnet. Man vet att han föddes i närheten
af Genua; men födelseåret är obekant och uppgifves
af olika författare vara 1436, 1441 och 1447. Alla
äro dock öfverens om, att han redan vid fjorton års
ålder ägde alla de kunskaper, som ansågos behöfliga
för en utmärkt skeppsbefälhafvare.
På hafvet, ett par sjömil från kusten af Portugal,
utkämpas en fruktansvärd strid. En genuesisk kapare
har lagt ombord på ett venetianskt krigsfartyg, och
de begge besätt-ningarne anfalla hvarandra ursinnigt
med eld och svärd. Då höres plötsligt det hemska
ropet »elden är lös». Det härjande elementet sänder
sina eldtungor uppåt begge fartygens tacklingar. Folk
och fartyg insvepas i eld och rök, ett fasans skrik
genomtränger luften, ingen räddning synes möjlig;
att brinna eller drunkna äro de hemska dödssätt,
emellan hvilka de olyckliga hafva att välja.
historia.
sjöman.
Fartygen hafva brunnit ned till vattengången och sedan
sjunkit i hafvets djup, besättningarne hafva sökt
räddning på kringflytande luckor, åror och dylikt,
men troligen omkommit under sträfvandet att uppnå den
aflägsna kusten. En ensam man synes med tillhjelp
af en åra kraftigt simma mot land. Det är en ung,
djerf sjöman, en utmärkt simmare, som uppbjuder sina
yttersta krafter för att rädda lifvet. Genom otrolig
ansträngning lyckas han i sitt bemödande, och på
Portugals strand uppstiger Cristofer Columbus. Han
hade varit befälhafvare på den genuesiska kaparen,
hvilken en af hans slägtingar utrustat med regeringens
tillstånd, för att strida mot turkar och venetianare.
Columbus begaf sig nu till Lissabon, hvarest
hans snille och sjömannaduglighet snart väckte
uppseende och förskaffade honom många framstående
personers vänskap. Här gifte han sig med dottern till
Bartholomeus Palestrello, en berömd skeppskapten,
som deltagit i upptäckten af öarne Porto Santo och
Madera. Palestrello hade redan ankrat i den lugna
hamn, hvarest lifvets stormar höra upp att rasa, då
Columbus blef bekant med dottern; men den aflidnes
efterlemnade kartor och dagböcker satte Columbus
i tillfälle att inhemta allt hvad portugiserna
dittills upptäckt på hafvet samt gjorde det möjligt
för honom att med ledning af dem sjelf under några
år göra ganska inbringande handelsresor till Madera,
kusten af Afrika med flera ställen.
Vid den tidpunkt, vi nu tala om, hade portugiserna så
mycket förkofrat sig i sjöväsendet, att de ansågos för
verldens skickligaste sjömän. Deras lifligaste önskan
var nu att till Ostindien upptäcka en annan väg, än
den venetianerna begagnade, och derigenom tillegna
sig den ostindiska handeln. De hade en dunkel aning
om att Afrika skulle kunna kringseglas och gjorde
åtskilliga försök dertill.
Columbus, hvars snille och kunskaper voro vida
öfverlägsna samtida sjöfarandes, hade uttänkt en annan
väg att komma till Indiens skatter. Han visste att
jorden är klot-formig (hvilket de lärdaste män på den
tiden ej voro öfver-tygade om) och drog ganska riktigt
deraf den slutsats, att om man alltjemt seglade åt
vester, skulle man slutligen komma till Ostindien,
så framt man ej dessförinnan träffade något annat
dittills obekant land. Han styrktes ytterligare i sin
tro derigenom att sjöfarande tid efter annan fannit
dels arbetade trästycken, dels hela träd af ett förut
okändt slag, som blifvit
ÖY. .Familj-J ourn. ib?6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
