- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
43

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visingsborg. Herm. H-g.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

grefves namn och dignitet beprydd, täckes Konglig
Majestät dig med denna habitu *) förära.»

Sedan Brahe på detta sätt blifvit iklädd
grefvedrägten, uppsteg han till konungen, som satte
på hans hufvud en hatt med greflig krona, vidrörde
hans venstra axel med rikssvärdet och sade: »Strider
manliga för konung och fädernesland!» - derefter
tog han honom vid kinderna och sade: Statt upp,
grefve Per!» - och var så Per Brahe den andre af
Sveriges grefvar.

Med grefvevärdigheten följde förläningen af vissa
härad eller gods, som utgjorde grefskapet eller
grefvedömet, öfver hvilka grefven ägde att utöfva
domsrätt och från hvilka han hade att uppbära all
kunglig ränta.

Hvad Braheska grefskapet angår, utgjordes det vid
grefve-värdighetens öfverlemnande till Per Brahe
d. ä. endast af Visingsö i Yettern. Men redan i Johan
den tredjes tid tillökades det, och utvidgades i
drottning Kristinas tid med Grenna socken i Småland
samt Hagebo, Skepplanda, Gam-mellöse, S:t Peders,
Starkens, Skedvi och Kylanda socknar äfvensom af
Gudhems klosters landtbönder i Vestergötland.

Den förste grefven till Visingsborg, Per Brahe, var
systerson till konung Gustaf den förste och hade
efter i Tyskland idkade studier blifvit hemkallad
af sin morbroder, som 1540 utnämnde honom till
ståthållare på Stockholms slott. Fyra år senare, -
han var då blott tjugofyra år gammal - upphöjdes
Brahe på grund af sin börd och sin slägtskap med
konungahuset till riksråd. Af sin kusin, konung Erik
den fjortonde, kallades han till »Öfverste sekreteråd
och rikshof-mästare» samt förlänades, såsom vi nyss
nämnt, vid konungens kröning med grefvekronan. Han
användes sedan af Erik i åtskilliga militära värf,
men visade häri föga skicklighet, ehuru han i dem,
liksom i allt hvad han hade sig anförtro dt, ådagalade
ett ädelt och ridderligt sinne.

Efter Eriks afsättning upphöjdes Brahe af Johan den
tredje till riksdrots, lagman och ståthållare Öfver
Norrland, hvarförutom han återfick sitt första embete,
ståthållareskapet öfver Stockholms slott. Icke desto
mindre föll han sedan i Johans onåd, misstänkt för
aristokratiska stämplingar,, och återvann aldrig
fullkomligt före sin död konungens gunst.

Kort efter det han blifvit grefve gick han i
författning om att pryda sitt grefskap med ett sig
värdigt residens och begynte, på östra stranden af
Visingsö, anläggningen af det sedermera så präktiga
Visingsborg. Grund lades till ett storartadt slott,
af hvilket vestra flygeln blef färdig 1567. - Härtill
inskränkte sig i det närmaste den äldre grefve Pers
byggnader på Visingsborg. Den af honom uppbyggda
flygeln bestod af tvenne våningar, af hvilka den
undra innehöll en stor borgstuga och nio kamrar och
den öfra två salar och tretton rum.

Vid Per Brahes död 1590 tillföll Visingsborg med
underlydande grefskap hans äldste son, Grefve
Erik. Men då denne, jemte en yngre broder Gustaf,
lemnat Sverige för att sluta sig till konung Sigismund
i Polen, öfvergick grefvevärdigheten med åtföljande
förläningar till grefve Pers tredje son, Magnus,
som verkställde stora byggnader på Visingsborg och
på mångfaldigt sätt prydde det grefliga residenset.

En ifrig anhängare till hertig Carl, upphöjdes Magnus
Brahe af honom till riksråd och erhöll bekräftelse på
grefskapet, hvilket de äldre bröderna ansågos hafva
förverkat genom sin anslutning till Sigismund. Den
gunst, i hvilken han stod hos Carl den nionde, fortfor
oförändrad äfven under hans efterträdare, Gustaf
II Adolf, som redan under sitt första regeringsår
befordrade honom till riksdrots. De sista åren af sin
lefnad uppehöll sig grefve Magnus på sina gods, endast
någon gång inkallad till öfverläggningar, som höllos
med afseende på Sveriges deltagande i tyska kriget.

Så snart han erhållit stadfästelse på grefskapet
fortsatte han med ifver Visingsborgs slottsbyggnad
och tillbyggde den södra flygeln, hvilken, liksom
den vestra, bestod af tvenne våningar, men derjemte
hade en underjordisk våning med sex källare och »två
andra hvalf». *) Klädnad.

Utom genom trädgårds- och parkanläggningar förskönade
han sitt Visingsborg med åtskilliga mindre byggnader
och var hufvudsakligen den, som fullbordade Visingsö
kyrka.

Sin fulländning erhöll det grefliga residenset likväl
först under riksdrotset gref Per Brahe den yngre,
brorson till grefve Magnus och son af riksrådet
grefve Abraham Brahe. I yngre år hade han omfattat
krigaryrket och utmärkte sig vid flera tillfällen
för mod och skicklighet, men fann vid mognare år
mera öfverensstämmande med sitt lynne att egna sig åt
administrativa värf, hvarför han lemnade krigsståndet
och utnämndes 1630 till riksråd och lagman öfver
Vestmanland, Bergslagen och Dalarne.

Af Axel Oxenstierna förordnades han till
generalguvernör öfver Finland, och det är såsom
styresman öfver detta land Per Brahe vunnit sin
odödliga ära. Efter Gabriel Oxenstiernas död vald
till riksdrots, blef han 1660 en af Carl den elftes
förmyndare och var under några år Sveriges myndigaste
man, liksom han på sin tid äfven var den rikaste i
landet. Hans grefskap Visingsborg afkastade ensamt
18,000 daler silfvermynt och hans friherrskap i
Sverige och Finland närmare 10,000 daler samma
mynt. Inom sina stora besittningar hade han anlagt
ej mindre än tre städer och uppfört flera stora och
prydliga slott.

Visingsborg utgjorde dock medelpunkten för hans
omvårdnad och praktlystnad. Den östra flygeln, som
grefve Magnus påbörjat, uppfördes till tre våningars
höjd, och innehöll, utom kök, kökskamrar och ett
stort porthvalf åt sjösidan, i mellanvåningen sal
och nio kamrar, samt i öfversta våningen en sal
och åtta smårum. Med norra flygeln, som grefve Per
äfven uppförde, nådde slottsbyggnaden ändtligen
sin fullbordan.

I sitt fulländade skick bildade slottet en i det
närmaste liksidig fyrkant. Å den vestra flygeln
befunno sig tvenne torn, täckta med koppar och
förtennt jernbleck. Likaså var öfver inkörshvalfvet
till yttre borggården ett hvalf med kupol och på
hvar sida om detta ett fångtorn med corps de garde
och mindre boningsrum. Öfver sjöporten fanns äfven
ett hvalf med torn, som innehöll rum för portvakten.

I öfverensstämmelse med slottets yttre ståt var dess
inre anordnadt på det allra präktigaste. Till alla
våningar ledde trappor af huggen Ombergssten och med
ledstänger utaf jern. Inåt borggården voro murarna
prydda, dels med målade trätaflor, dels med nischer,
som innehöllo bilder af sten och gips. Sålunda
föreställde en stor ektafla, som var infattad i
muren af vestra flygeln, Kristus med gloria kring
hufvudet samt kors och spira i händerna. En dylik
på motsatta muren hade en. afbildning af solen, med
strålarna förfärdigade af koppar och starkt förgyllda
med dukatguld.

I en liten trädgård på yttre borggården voro
uppställda på höga stolpar en jord- och en
himmelsglob. För öfrigt var slottsbyggnaden omgifven
med grafvar och vallar liksom en fästning. Ännu i
början af innevarande århundrade fanns så mycket af
vallarna i behåll, att man kunde se, att dessa åt
landsidan varit uppförda af kullersten, samt att de
i hvarje hörn haft bastioner. På östra sidan eller
åt sjön hade de deremot varit byggda af tälgsten
samt kalkrappade.

Att alla rummen i slottet voro yppigt och rikt
möblerade faller af sig sjelft. Förutom en myckenhet
gemak, sofkam-rar, gästrum och salar, innehöll den
vidsträckta byggnaden äfven tyghus, rustkammare,
kansli, ett astronomiskt observatorium, bokrum,
fornsakssamlingar m. m.

Kundt omkring utanför vallarna lågo slottets
ekonomibyggnader och en mängd andra hus, såsom:
stall, ladugårdar, trädgårdsbyggnad, magasinshus
m. m. äfvensom särskilda gårdar för skolmästaren,
boktryckaren, bokbindaren o. s. v.

Såsom bekant är, inrättade grefve Per på Visingsö en
trivialskola. Till en början undervisades ungdomen
i en träbyggnad, som låg i den, rektorsbostället
tillhöriga, ^så kallade skolträdgården; men efter
några år flyttades skolan från slottet till Kumlaby,
då den dervarande gamla kyrkan inreddes till
skolhus. I sakristian, som inrättades till biblio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free