- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
81

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reineke Fuchs eller fabeln om Mickel Räf. K. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

hustru, i din trogna omvårdnad befaller jag alla
mina barn, i synnerhet min yngsta son Reinhardin, som
slägtas på mig, och jemväl min son Rösel, som lärt väl
föda sig. Jag befaller dem och dig, min kära Emerlin,
varom Herra. Far väl!" *) Han kysste sin hustru, och
de skildes åt med gråtande ögon. Hon med sina barn
blef hemma i sitt hus, full af sorg och ängslan. Men
Mickel och Grimbart hastade sina färde.

När de kommit till en liten lund sade Mickel: »O
Grimbart, mitt hjerta svider i mitt bröst för miua
stora synder, som jag bedrifvit. Derför vill jag nu
göra mitt skriftermål för dig, då jag icke här har
någon prest.» Gräf-svinet svarade: »Ditt skriftermål
gagnar dig icke, icke heller

en rik prest i Gtilicher land, som hade i sitt visthus
mycket fläsk, hvaraf han fick hugga sig ett godt
lass. Vi sågo ock då saltadt kött i ett kar, deraf
han andra dagen ville göra sig ett lunka-mål. Han
gick ock dit, bröt ett hål på huset, kröp der in,
och åt så mycket, att han ej kunde krypa ut igen. Ty
när han kröp in, var buken smal af hunger, men nu så
stinn och utspänd, som en kalfskin s trumma. Nu blef
det en dans: jag gjorde ett buller, på det att de
honom öfver-falla skulle, jag lopp in till presten,
då han spisade aftonmåltid, tog bort af bordet en
stekt höna och sprang flux på dörren. Då presten
i hast skulle upp efter mig, stötte han oförsedt
omkull bordet med stekt och sudidt, kannor och glas,
som derpå voro. ’Detta’, sade han, ’väller den lede

Mickel Räf hos presten.

(Teckning af Wilhelm von Kåulbach.’)

kan du vänta någon aflösning, så framt du icke loftar
att aldrig mera stjäla och röfva, ej heller framdeles
bruka svek och list.» »Ja», sade räfven, »jag vet
det väl. Jag vill nu begynna: ’Confiteor tibi Pater
et Mäter, att jag gjort illa åt både kattor, uttrar
och många andra djur’. . . . »Hvartill skall denna
hackmaten tjena?» afbröt honom gräfsvinet. »Gör ditt
skriftermål-på landsens språk, så kan jag förstå det.»
Räfven uppräknar nu på modersmålet sitt syndaregister
och, sedan han bekant alla de synder, som vi redan
omtalat, berättar han huru i synnerhet Isegrim,
vargen, varit offer för många fula spratt. »Jag förde
honom en gång», så biktar han, »till

tjufven.’ Han bad dem alla löpa, slå, hugga och
sticka. Vid han så sprang och endast fastade ögonen på
mig, stapplade han omkull och föll framstupa. Jag lopp
in till huset, der Isegrim var, och lät hönan falla
ifrån mig midt för hålet, der han krupit in. I det
samma som presten tog upp sin höna, blef han ulfven
varse i visthuset. ’Ha, ha!’ ropte han, ’här finner
jag en annan tjuf; slån på, och låter honom icke
slippa med lifvet!’ Alarmet blef nu i hast stort,
och bönderna kommo ditlöpande med kardor, spjut och
svärd. De slogo honom så, att han blef liggande som
död. Sedan släpade de honom öfver stockar och stenar
och kastade honom i en djup grop

*) Vi anföra här och i det följande en gammal svensk
öfversättning från sjuttonllundratalet.

Sv. Eam.-Journ. 1876.

11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free