- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
85

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenarnes vittnesbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stenarnes vittnesbörd.

Likasom i den organiska verlden den grönskande växten
framgår ur frökornet, likasom larven förvandlar
sig till puppa och puppan till en lysande fjäril,
så undergå äfven ämnena inom den oorganiska verlden,
mineralierna och bergarterna, vissa formförändringar.

Vi veta alla, att uti jordlagren försiggår en
oafbruten ämnesvexling, och vi inskränka oss derför
här till att i korthet antyda hurusom icke ens
stenen utgör undantag från den allmänna regeln:
all tings förvandling.

Bergarternas förvandling bevisas dels af i dem
inneslutna, till sten förvandlade, djur- och
växtlemningar samt kristaller, som bestå af en för
kristallformen främmande mineralart, dels af den
kristalliniska beskaffenheten hos vissa bergarters
mineralbeståndsdelar, men synnerligast genom
beståndsdelarnes anordning hos en mängd bergarter,
af hvilken anordning på det tydligaste framgår,
att ifrågavarande bergarter ursprungligen bildats
genom småningom skeende aflagring och icke genom
en smält massas stelnande.


Om i en kristallinisk bergart träffas rester af
organiska väsen, hvilka vi eljest äro vana att finna
endast hos ur vatten afsätta, sedimentära bergarter;
om i en sådan upptäckas pseudo-morfa mineralier; så
anse vi med visshet, att stenen undergått förvandling.

Bergarternas förvandling försiggår dock ytterst
långsamt, hvarför den blott sällan kan direkt
observeras i naturen.

Brando-grottan på Corsica *).

Men då kemien och fysiken fastställt grundämnenas
inbördes förhållande till hvarandra, då kemiska och
fysikaliska försök (experimenter) äro i stånd att i
liten skala och på kort tid frambringa det, hvartill
naturen i stort behöfver långa tidrymder, så kunna
vi, med ledning af dessa vetenskapliga rön, bilda
oss ett begrepp om bergarternas förvandlingsprocess.

Kemien har på erfarenhetens väg ådagalagt, att
mineralierna och deras grundämnen upplösa sig i olika
mängd i vatten, i syror och i alkalier; den har visat,
att de svårlösligare ämnena uttränga de lättlöstare
ämnena från deras plats. Kemien ger vidare upplysning
om huru särskilda ämnen låta förvandla sig under
inverkan af vatten, syre och ändra elementer.

Ett med skicklighet ledt experiment låter vårt
förvånade öga skåda huru glas» som i tättslutande
och med vatten fyllda smidesjernrör utsattes för en
400-gradig hetta, utan att mjukna, ja, utan att
förändra form, öfvergår till en ogenomskinlig,
af otaliga kristaller sammansatt massa.
Det af kiselsyra, kalk, natron, lerjord och
jernoxidul bestående glaset förvandlar sig dervid
till en tradig, kristallinisk massa af wollastonit
(kisel-syrad kalk), hvari vackra qvarts- och
pyroxenlwistaller (diopsid) och fältspatkorn ligga
bredvid hvarandra, under det ett kisel-syradt alkali
upplöser sig i vattnet. Dervid uttänjer sig glaset
betydligt och antager skiffrig struktur. Denna högst
vigtiga upptäckt gjordes af Daubrée, hvilken sedermera
i sin apparat


*) Denna grotta upptäcktes mot slutet af 1841
vid foten af berget Pozzo på Corsica. Det inre af
grottan, dit man kommer efter att hafva passerat
en svagt sluttande trappa, tyckes plötsligt som
genom ett trollslag upplyst af tusentals ljus
och åt alla håll finner man de mest fantastiska
droppstensbildningar: draperier, kandelabrar, vaser
och statyer etc. Grottans längd är 175 fot, och hela
denna sträcka företer en mängd sammanträngiimgar
och urhålkningar, som kunna jemföras med rummen i en
stor våning; här finnas förstuga, förmak, korridor,
salong, förutom en mängd andra smårum och labyrintiska
gångar - allt smyckadt med den underbaraste prakt -
se der en från det hvitglänsande hvalfvet nedhängande
ljuskrona, full af glittrande kristaller, och öfver
alabasterurnor kastade silfverfransade draperier,
och se der det rika bladverket af en aloe, under det
här och der mellan kolonner och pilastrar skepnader
i hvita, fotsida slöjor framstå likt orörliga spöken
i detta trollpalats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free