- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
88

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornromerska djurstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bestiarierna voro antingen karlar som af
förbundskonungarna skickats jemte djuren eller
atleter till yrket, hvilka öfvades på samma sätt
som gladiatorerna och liksom dessa lefde af sin
befattning; några underhöllos af senatorerna i deras
egna bostäder; det var Caesar och Augustus som införde
denna oädla sed bland de högre klasserna, en sed, som
urartade derhän, att senatorer, och riddare sjelfva
nedstego för att kämpa på arenan. De legda kämparne
förbundo sig på ed att trotsa eld, bojor, hugg och
slag, samt slutligen dödpn . . . att om morgonen
strida i jagterna och på aftonen vid kampa-spelen
... att uthärda ända till sex strider på en och samma

än vände sig, mottagna af piskslag, som drefvo
dem tillbaka. Också valdes sällan detta yrke af
böjelse, och om man undantager de förnäma uslingar,
om hvilka vi nyss talade, och från-räknar ett ringa
antal olyckliga, som eländet dref att låta sälja
eller städja sig för dessa strider utan ära, så voro
bestiarierna i allmänhet öfverlöpare eller förrymda
romerska soldater, hvilka ertappats, men företrädesvis
krigsfångar. Alla voro icke bestämda för enahanda
faror; några hade endast till uppgift att med båge
jaga hjortar och harar; andra, som sutto till häst
och buro ett kort svärd, hade att från hästryggen
kasta sig på halsen af en tjur, kullstörta honom genom

Romerska

(Efter en oljemålning

dag . . . och detta allt för en lumpen sold af tre
eller fyra tusen denarer om året. De voro för alltid
brännmärkta af vanäran och icke ens skyddade af
någon lag, såsom djuren, för hvilka man kunde vädja
till rättvisan emot dem, som onödigtvis plågade
eller misshandlade dem. (Theodosii lag.) Alla
försiktighetsmått voro tagna för att de icke
skulle kunna rädda sig undan döden. De voro till
och med förbjudna att fly, och om de, gripna af
en lätt förklarlig fruktan, sökte rädda sig undan
motstandarnes tänder, så blefvo de, hvart de

bestiarier0

af Bettet du Poisat.)

att böja hornen bakut och stöta vapnet i hans
strupe. De som kämpade emot elefanterna voro
mycket talrika, och alla blefvo icke krossade eller
lemlästade; sålunda voro femhundra getulier i stånd
att affärda tjugoåtta elefanter. Man berättar att
de arma djuren, förskräckta vid åsynen af så många
fiender och ät att en ibland dem föll, . störtade
sig på knä för folket; men, i stället för att
mötas af medlidande, helsades med hånskratt och
hvisslingar. Hundra ethiopier ansågos gå upp emot
hundra numidiska björnar. Med simpla jagt- och kast-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free