- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
97

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildringar ur sjöväsendets historia. Af G. C. Witt. VI. De stora geografiska upptäckterna fortsättas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ur >^ ö väsendets

Af a. c, Witt.

YL

De

"Ut på dina slätter,

Haf, du djupa,

Vill jag hän och sätter

Ut från land, -

Vill jag, der de branta

Vågor stupa,

Söka obekanta

Öars strand/1

J. 0. WalUn.

Ifedan Columbus visat vägen till Amerika intogos
andra sjöfarande af det lifligaste begär att göra
nya upptäckter och besegla haf, på hvilka aldrig
tillförene någon köl gått fram. Sjöfärder och
äfventyr på hafvet blefvo tidens mest beprisade
tilldragelser. Hvarje hemkommande upptäektsfarares
skildringar af sina faror och af undren, som han sett
på främmande kust, mottogos med förtjusning. Konungar
och nationer hyllade sjöväsendet. Ej under då,
att ifrån den tiden europeiska skepp begynte
genomkorsa verldshafven i alla riktningar. Den
som nu seglar verlden omkring i ett väl utrustadt
fartyg, försedd med utmärkt goda sjöinstrumenter,
nautikal-almanach, seglingsbeskrifningar, noggranna
sjökort m. m. samt vid angörandet af hvarje hamn
finner fyrbåkar eller andra sjömärken och mötes af
lotsar, kan knappast göra sig en föreställning om,
hvilka faror och äfventyr de sjömän gingo till mötes,
som med högst ofullkomliga hjelpmedel, i vida sämre
fartyg, första gången anlöpte dessa samma hamnar, än
utkämpande en fruktansvärd strid mot storm och vågor,
bland klippor och blindskär, än såsom skeppsbrutna
uppkastade på en obekant, af kannibaler befolkad
strand. Sjömannens yrke, alltid äfventyrligt, var då
hårdare och farligare, men det oaktadt lika lockande
för djerfve, äfventyrsälskande män. De vigtigaste
upptäcktsresor, nämligen färden till Amerika,
seglingen förbi Godahoppsudden till Ostindien och
den första verldsomseglingen hafva skett med spanska
och portugisiska skepp. Men sedan dessa storverk
blifvit utförda och de begge nationerna genom krig
och eröfringar vunnit vidsträckta områden inom de
förut obekanta länderna, kunde ej andra europeiska
makter med likgiltighet se detta. Holländare,
engelsmän och fransmän ville också hafva sin andel
afrofvet, och under de följande seklerna steg
skeppsbyggnadskonst och sjömanskap hos dem i vida
högre grad, än hos spanska halföns befolkning. Genom
denna eröfringslystnad och täflan mellan nationerna
hafva omsider alla segelbara haf på jorden blifvit
befarna, alla länder och öar besökta.

När spaniorerna lyckats vinna lof ven af portugiserna
i segling vester ut, blefvo de sistnämnde så mycket
ifrigare med sina försök oatt uppnå Indien genom
segling söder om Afrika öster ut. Ar 1486 hade
Bartolommeo Diaz framkommit till Godahoppsudden,
hvilken han kringseglade, men der han öfver-fölls af
så våldsam storm, att han gaf udden namnet’»Cabo . de
los tormientos» eller »Stormarnes udde» och ansåg
omöjligt att segla vidare. Konung Johan II var dock
af en annan tanke och kallade udden: »Cabo de buena
esperanza» eller »Goda hoppets udde», hvilket namn den
sedan fick behålla. Sex år efter Amerikas upptäckt
lyckades det ändtligen portugisaren Vasco de Öarna
att förbi Godahoppsudden segla till Ostindien. Vi
skola här lemna en kort berättelse om äfven-tyren på
denna segling.

Portugals konung Emanuel sände Yasco de Garna
såsom amiral öfver en eskader, bestående af tre
krigsskepp och ett proviantfartyg, med tillsammans
etthundrasextio man, för att genom segling söder
om Afrika söka väg till Ostindien. Proviantfartyget
skulle blott medfölja så länge till dess provianten
på de öfriga fartygen var så nära förtärd, att de
kunde inrymma den förstärkning, som medfördes å
proviantfartyget, hvarefter detta fick återvända.

Sedan amiralen af konungens hand emottagit en flagga,
på hvilken kristiordens kors var utsydt, och vid
densamma aflagt en helig ed, gick han med flaggan
i hand ombord på sitt amiralskepp S:t Gabriel,
försedd med konungens rekommen-dationsbref till
Indiens monarker. Den 9 Juli 1497 afseglade eskadern
från Portugal, och den 20 November passerades
Godahoppsudden, sedan man dessförinnan utstått en
ganska svår storm. Seglingen fortsattes lyckligt
utefter Afrikas Östra kust, åtskilliga ställen
anlöptes, och den l Mars 1498 ankrade skeppen
vid MbsamMc. Mohrerna på stället trodde först att
portugiserna voro turkar eller afrikanska mohrer
och bemötte dem vänligt, men när de fingo veta, att
främlingarne voro kristna, sökte de på allt sätt att
skada dem, skaffade dem lotsar, som införde skeppen
i farliga farvatten o. s. v. Medelst kanonerna måste
Yasco de Garna beskydda det folk, som sändes i land
att hemta vatten. Lika fiendtligt mottogs han i
Mombassa; men då han anlände till Melinda, en stad
belägen omkring tre grader söder om eqvatorn och
bekant för sina sköna qvinnor, blef han af konungen
der vänskapligt mottagen och fick af honom en pålitlig
lots för seglingen öfver Indiska oceanen.

Sv. Familj-Journ. Iö76.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:30:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1876/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free