- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
101

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En besynnerlig växt. A. - Ett fosterländskt Bildergalleri. LI. Nils Månsson. Pehr Thomasson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det finnes ännu en del, som vi icke omnämnt, växtens om ej
här men i allmänhet fagraste, vigtigaste del, nämligen blomman.
Här har den till en del utseendet, men alldeles icke samma
beskaffenhet, som barrträdens. Från de yttersta af ofvannämnda
ribbor på hjessan, uppskjuta nämligen blomskaften, och de
uppbära samlingar af plattade, högröda fjellagda kottar, hvaruti
de verkliga blommorna äro samlade.

Barrträden afvika, såsom
redan är nämndt, nästan i allt,
så väl i det yttre som inre,
från alla nu kända växter; de
skilja sig äfven derigenom, att,
medan blommorna, huru
mångformiga, färgade eller
sammansatta de må vara, likvisst
alltid äga ämnet till den blifvande
frukten omgifvet af något
slags hylle (botanisterna kalla
detta fruktbladen, bildande
frögömmet) så sakna barrträden
detta frögömme. Hos
Welwitschian finnes det ej heller i
verkligheten, men synes
ersättas af ett annat, som för
växtkännarne kan vara ytterst
intressant att i största detalj
betrakta, så väl till dess
bildande och utveckling, som till
dess form, men som för
flertalet af våra läsare troligen
skulle synas föga vigtigt att
närmare utreda. Må det
emellertid vara nog att säga, att
denna växt på grund af sin
blombildning väl bör föras till
den växtgrupp, som vi kalla
barrträd, men till den
särskilda familj derunder, som
heter Gnetaceæ.

I södra Europas hafsnejder och på öde sandtrakter —
likasom Welwitschian i Afrika — finnas växter, som
botanisterna kalla Ephedra, med utseende af buskartadt förgrenade,
bladlösa, spölika skafgräs, men med blombildning såsom hos
flera tropiska träd, såsom t. ex. Gnetum, samt slägt med
denna Welwitschia. Här hafva vi således en grupp af växter,
som å ena sidan erinra om skafgräsen, å den andra likna de
höga och ståtliga,
skogsbildande barrträden, en grupp, ännu
qvarblifven på jorden som
minne af den första
skapelsemorgonen, ett minne, som, med
karakteren af sitt tidigaste
ursprung, dock tydligare än
barrträden pekar på det kommande,
på de blomförsedda växterna.

Welwitschia är således
intressant och vigtig, ja
märkvärdig icke allenast såsom
förekommande i en mark, der det
helt visst skall vara framtiden
förbehållet att finna minnen af
jordens ursprungligaste
organiska lif, utan äfven för
egendomligheten i sin stam-, blad-
och blombildning, märklig
framför allt för att, genom sin
slägtskap med några växtrikets
olika typer, visa på den stora,
hela sanningen, att skapelsen
varit, är och blir en fortgående
sammanhängande utveckling,
hvaraf väl milliontals individer
och former försvunnit, men
milliontals andra uppkommit
och utbildats, en utveckling,
som varit och är evig, så långt
menniskan kan tänka sig
tiderymder utan slut.

A.

Ett fosterländskt Bildergalleri.
LI.
Nils Månsson.



illustration placeholder
Nils Månsson.


Ehuruväl de svenska riksdagarnes historia har att
uppvisa många högt frejdade namn, torde dock få, om
ens någon af svenska folkets målsmän hafva vunnit
ett så allmänt och enhälligt erkännande, som den man, med
hvars offentliga verksamhet och lefnadsöden vi nu gå att
sysselsätta oss. Det var icke genom börd, rikedom eller genom
omfattande kunskaper, som Nils Månsson osökt vann detta
erkännande — han vann det fastmer genom den högstämda
ädelheten och den spegelklara renheten i sitt såväl offentliga som
enskilda lif, genom denna lugna men orubbliga energi, som,
trots alla svårigheter, så småningom leder till målet. Också
voro hans skarpaste motståndare de första att erkänna, att de
räknade som en heder, att i den offentliga diskussionen få bryta
en lans med den anspråkslöse, men genialiske och varmhjertade
skånske bonden.

Nils Månsson var född i Starrarp i Fränninge socken af
Skåne den 5 April 1776. Hans föräldrar voro ett fattigt
bondfolk, så fattigt till och med, att sonen snart måste söka
sin utkomst som tjenstedräng hos andra. Lyckan fogade
emellertid så, att han kom i tjenst hos den i orten högt aktade
f. d. riksdagsmannen Olof Andersson i Sjököp, och hos denne,
som mera behandlade den unge Nils Månsson som en son,
än som dräng, fick han lära skrifva och räkna »till husbehof»,
hvarjemte husbonden på lediga stunder meddelade honom sina
åsigter i allmänna frågor. Hurudana dessa åsigter nu än må
hafva varit — ett synes dock vara säkert, nämligen det, att den
simple drängen derigenom först väcktes till medvetenhet af
hvarje medborgares pligt, att, efter bästa förmåga, gagna icke
uteslutande sina egna intressen, utan jemväl det allmännas.

Sedan Nils Månsson lemnat sin tjenst hos Olof
Andersson tog han gifte i en grannsocken och brukade der ett hemman,
då han till sin stora öfverraskning år 1810 valdes till
riksdagsman i bondeståndet för Färs och Frosta härader. Ytterst
anspråkslös, nästan blyg, hade han icke genom egna åtgöranden
tilldragit sig sina valmäns uppmärksamhet; men då dessa på
förfrågan hos sin förre riksdagsman, om hvem de borde
välja, fått det svar, att efter hans åsigt ingen dertill vore
värdigare, än hans forne tjenstedräng, så trodde de på detta
ord och röstade enhälligt på Nils Månsson. Den unge bonden
mottog denna kallelse med djup rörelse och med allvarlig
föresats att göra sig förtroendet värdig. Hans långa och
hedrande riksdagsmannabana visar ock, att han icke ett enda
ögonblick lemnade detta mål ur sigte.

Såsom ett bevis på, att Nils Månsson redan tidigt högt
uppskattades af sina äldre och erfarnare ståndsbröder, må
nämnas, att han vid sin första riksdag valdes till ledamot af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free