- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
117

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gotländska anekdoter. VI. Klemens-kyrkan i Visby. C. J. Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anekcloter.

vi.

i "Visby.

I. Den tvske gesällen och skatten.

et var en gäng - för ungefär tre och ett halft
århundrade sedan - en tysk skomakaregesäll, vid namn
Hans^Turitz, som reste på sin profession i
främmande land. Han var född i den sachsiska staden
Salzwedel I sitt yrke var han

på det aflägsna kära fosterlandet, af hvars språk
ingen ton på lång tid hade smekt hans öra.

Då inträdde i samma trädgård ett par katolska prester,
fetlagda och frodiga, i smutsiga kaftaner af svart
bombasett och slitna stora hattar med uppvikna
brätten. De voro inbegripna i ett mycket lifligt
och, såsom det tycktes, vigtigt och hemlighetsfullt
samspråk; ty så snart de märkte, att en obekant befann
sig på bänken midt emot den, der de tagit sig plats,
bytte de med ens om språk: i stället för italienska
språket begagnade de nu det tyska för fortsättandet
af sitt samtal.

Den unge tysken spratt i början till, då han så i hast
fick höra sitt modersmål, hvilket de talade med ganska
stor ledighet; men han lugnade sig snart, ty ifvern i
deras ord och åtbörder hade gjort honom nyfiken. Under
det han med likgiltig hållning smut-tade ur sin
bägare, slok han på samma gång hvarje ord, han hörde.

»Yid Sankt Klemens’ ankare! du tror således verkligen,
broder Gregorius, att vi snart skola få återvända till
Visby, der vi måste qvarlemna så många rara skatter,
när det lutherska byket - måtte Sankt Mikael förkrossa
det! - i hast jagade oss dädan?"

var

fullärd, och dessutom en hurtig,[lefhadsfrisk och
vetgirig ung man. Mr han, i en stor stad, hade
arbetat länge nog för att på lediga stunder hafva
hunnit bese dess förnämsta märkvärdigheter, bröt han
upp och begaf sig vidare.

Han hade så besökt både norra och södra Tysklands
förnämsta städer, och under tiden hade han samlat en
sådan lust för resor samt genom flit och sparsamhet
en sådan reskassa, att han numera, oberoende af
sitt handtverk, kunde utsträcka sina ströftåg utom
Tyskland. Han genomvandrade Schweiz, gick öfver
Alperna och kom till det sköna, soliga, minnesrika
Italien.

Efter långa och angenäma vandringar kom han en gång
till en liten stad i Kyrkostaten. Det var en ljum
sommarafton: han behöfde förfriskningar och hvila,
hvarför han tog in på ett tarfligt i» trattoria»
(eller traktörsställe), i hvars trädgård han slog
sig ned på en bänk inne i en rymlig, af vinrankor
och kaprifolier hopflätad löfsal. Han begärde en
bägare vin, och under det han vederqvickte sig med
drufvosaften, tänkte han

Det inre af Sankt Klemens ruin i Visby.

(Teckning af G. S’. Hallbeck.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free