- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
139

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinda kanal. Reinhold Winter - Tartinis dröm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139 -

kaj murens rand räknadt, är dock i de flesta af
dem flera gånger större. Är en båt inne i en tappad
sluss, så befinner den sig liksom djupt nedsänkt i
en ofantlig låda och det synes mer än problematiskt,
huru det skall vara möjligt att få den uppför den
höga stenmur, som reser sig rakt framför stäfven.

Men det går dock, blott man har tid och
tålamod. Sluss-ningen är vacker och vida
egendomligare, än den, som förekommer på slussknippena
på Göta kanal. Då en ångare är på uppgående, efter en
annan, som förut gått ned, stå alla slussportarna
öppna, utom den öfversta. Är båten inkommen i
den nedersta grafven, så slutes yttre portparet,
det öfverstas dammluckor öppnas, och öfver de
väldiga, granitmurade afsat-serna ser man nu det
ena hvitskummande vattenfallet öfver det andra. Då
vattenståndet i den första slussen är lika med det i
den andra, hvilket sednare måste vara minst fem fot,
går ångaren ut ur N:o l och in i N:o 2. Det passerade
portparet slutes, och så fortgår det, ända till dess
man har de sista portarne bakom sig.

Det tarfvar en temligen god tid innan vår ångare
väl hunnit passera den långa slusskedjan, och vi
kunna under tiden kasta en hastig blick på de öden,
kanalbyggnadsföretaget haft att genomgå. Redan
i slutet af förra århundradet verkställdes
undersökningar i och för byggandet af en kanal
härstädes, och 1799 blef planen af K. M:t gillad,
hvarefter det bolag, som bildat sig, fick sina reglor
stadfästade den 2 Juni 1802. Planen gick då ut på
att bilda en vattenväg från Åby till Labbenäs, vid
stora Rengens norra strand. o Arbetet börjades den l
Maj 1803 under bergsmekanikus Åkerréhns ledning, men
mötte så många och stora svårigheter, att det snart
afstannade. Förslaget väcktes sedan flera gånger åter
till lif, men först genom Östergötlands dåvarande
landshöfdings, frih. C. Gust. af Ugglas nitiska
ansträngningar blefvo omsider alla hinder öfvervunna
och kanalen öppnades för allmän trafik under senare
hälften af år 1870. Till den verksamme mannens ära
är det också, som vår ångare bär hans namn.

Men nu har vårt fartyg redan hunnit utför alla
slussarne och skjuter orask fart på Stångåns lugna
böljor, som glittra i solskenet. Ans riktning är
nästan rakt nordvestlig, men hon böjer sig, i närheten
af Vists vackert belägna kyrka, österut och faller vid
Sturefors, der ytterligare en sluss möter, ut i den
vackra, 189 fot öfver hafvet belägna sjön Erlången.

Sturefors har ett intagande läge på en udde i sjöns
norra del. Det ståtliga slottet, som omgifves af
en storartad, af orangerier och tempel smyckad
park, vänder sin hvita fasad ut åt sjön. Godset,
som fordom ägts af medlemmar af familjerna Bjelke,
Natt och Dag samt Piper, är nu fideikommiss inom
grefliga ätten Bjelke.

Vid Sundsbro flyter Stångån ut ur Erlången, och nu
måste vår ångare följa dess lopp ända till målet för
dagens färd. Yatt en dragets stränder äro i allmänhet
rätt vackra. Bördiga åkerfält omvexla med ekbevuxna
kullar, doftande björkdungar och mörka barrskogar.

Efter det man passerat den lilla täcka, i en vacker
lund liggande villan Åhagen vidgar sig ån på ett
storartadt sätt och prunkar med en strömfåra, så bred
som mången af de stora norrländska elfvarnes. Rakt
mot fartygets stäf öppnar sig nu en leende utsigt
öfver det vackra Slättefors med Landc-

ryds kyrka i fonden och på venstra sidan det branta,
direkt ur vågorna uppspringande Ulfveberg.

Vid Slättefors, Hjulsbro och Hackfors gör ån mindre
fall, hvilka kringgås medelst slussar, en på hvardera
stället. Stränderna fyllas af omvexlande skog och
åkerfält. Ändtligen nalkas man den, en åttondels
mil från staden Linköping belägna stora qvarnbyn
Tannefors.

Biskop Brask lät här, omkring år 1524, anlägga ett
pappersbruk, hvilket skall hafva varit det första i
Sverige. Bruket var i gång ännu på 1830-talet, men
blef nedlagdt något af åren 1832-1840. Nu drifver
det ypperliga vattenfallet en mängd qvarnar, ett par
sågar samt en nyligen anlagd trikotfabrik.

Tre slussar äro här sprängda i berget vid fallets
vestra sida. Från kanalbankarne har man en täck
utsigt öfver det i fonden liggande Linköping, med
dess väldiga, hela nejden dominerande domkyrka och
stadens, i grönska inbäddade, hvita hus och röda
tegeltak. I förgrunden blänker ån, ur hvars vatten
lummiga pilar direkt uppskjuta, Till höger, nedanför
sista qvarnhuset, varseblifver man filtrerbassinerna
till Linköpings nya vattenledning.

Efter en halftimmes förlopp har vår ångare hunnit
passera slussarne och brusar nu på nytt framåt öfver
åns åter lugna vatten, mellan höga, af rika skördar
böljande åkerfält. Nu utbreder sig slättlandet på
högra sidan, under det på den venstra framskymta dels
kala berg, dels frodiga furuskogar.

En liten parkanläggning möter snart på åns högra
strand. Den omgifver den numera fåtaligt besökta
helsobrunnen Ladugårdskällan. Till venster vidtaga
stadens byggnader, hvilka emot denna sida just icke
äro så synnerligen vackra. Den nybyggda Stångebro
passeras och en stund derefter östra stambanans
svängbro Öfver hamnbassinen.

Låtom oss nu, för ett ögonblick, rikta blickarne
österut. På dessa jemna fält, som nu år efter år
för sommarvindarnes ljumma flägtar vagga sina yppiga
skördar, utkämpades den 25 September 1598 Stångebro
slag. Två broar ledde då öfver ån. Den öfra, eller
lilla bron, fanns ungefär der, hvarest nu Agatan
träffar vattendraget; den stora låg längre ned, i
närheten af Nyqvarn. Om dessa båda broar kämpades den
dagen en förbittrad strid. På den strax öster om ån
synliga bergkulle, som nu genomskäres af jernbanan,
hade polackarne uppställt ett batteri kanoner,
hvilket gjorde stora luckor i sven-skarnes led. Men
stora Stångebro forcerades af Anders Lennartsson,
batteriet togs med storm af Nils Germundsson och
slutligen trängdes de flyende polackarne äfven öfver
lilla bron. Många voro, som föllo för svenskarnes
svärd, men ännu flera funno sin graf i Stångåns då
upprörda och blodfärgade böljor ....

Vända vi blickarne mot nordost, så se vi emot det
klara himlahvalfvet konturerna af en hög, på en kulle
upprest sten. Det är stenen på Gumpekulla backe,
som står der till ett minne af slaget. På dess mot
norden vända sida läser man:

25/9

1598.

Men nu har vår ångare saktat sin fart och närmat sig
den granitmarade stranden. Vår åtta mil långa färd är
slut. För sista gången kastas förtöjningstrossarne
i land. Ett hopp från bord och - vi befinna oss på
hamnkajen i Lin-

köpiög.
Reinhold. Winter.

land italienska tonkonstnärer, som med rik
kompositionsförmåga parat en till stor konstnärlighet
utbildad teknik, innehar Tartini *) en framstående
plats. Och, så som fallet varit med andra italienska
musici (exempelvis

dröm*

blott att nämna Paganini) har äfven hans konst stälts
i en öfvernaturlig förbindelse med andeverlden -
naturligtvis med den bekantaste personligheten inom
densamma: den ledo sjelf.

*) Tartini föddes i Pirano den 12 April 1692. Efter
en äfventyrlig ungdom, som föga lät ana hans framtida
arbetsamma och fredliga lif, och efter att genom
ett hemligt äktenskap med en förnäm dam, slägting
till biskopen af Padua, hafva blottställt sig för
förföljelser, kringirrade lian länge, till dess han
upptogs och doldes uti minoriterklostret i Assisi,
hvars klockare var beslägtad med honom. Vistelsen der
väckte hos honom dessa mystiska stämningar, hvilka
äfven föranledde den märkliga komposition,osom i det
följande omnämnes, En tid efteråt bosatte sig Tartini
först i Venedig, sedan i Ancona och slutligen i Padua,
der han dog år 1770,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free