- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
146

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Japan. (Forts. fr. föreg. häfte sid. 110.) - Vattnet i luften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

jag göra afskedet kort, och jag lemnade dem icke
utan stor smärta. Vi hade ju blifvit besegrade och
tillfångatagna tillsammans!

Jag fördes nu till en af beväpnade soldater uppfylld
gård, på hvars midt stod en cango, som var afsedd
för mig.

Knappt hade jag stigit in i bärstolen förr än den
upplyftes på de fyra bärarnes axlar; soldaterna
bildade en grupp omkring cangon, och vi satte oss
i rörelse.

Jag vill ej bjuda till att måla de mångfaldiga
känslor, som grepo mig i detta ögonblick: hvad jag
vågar säga utan skryt är, att jag så länge vänjt
mig vid denna tanke på döden, att jag nu såg honom
i ögat utan synnerlig fruktan. Dessutom uppehölls
jag af min stolthet, ty jag ville visa japa-nesarne,
att en fransman förstod att dö lika modigt som de.

Efter en lång vandring genom Yeddos folkrika gator,
nedsattes jag på midten af en ofantlig plan, omgifven
på tre sidor af höga byggnader och på den fjerde af
en liten kanal, som utan tvifvel stod i sammanhang med
andra af de talrika kanaler, som genomkorsa staden.

Trupperna drogo sig tillbaka och lemnade mig ensam.

Ytterligt förvånad öppnade jag dörren till min cango
och steg ur, men som jag ej visste hvar jag skulle
taga vägen, blef jag stående orörlig, halft förslöad
af sinnesrörelse.

I denna ställning förblef jag några minuter, som
före-föllo mig såsom år. Slutligen fick jag se en
japanes inträda genom en af portarne, och då jag
af hans drägt kunde sluta, att han var en högre
personlighet, gick jag fram till honom och frågade,
hvad man ämnade företaga med mig.

»Vi vänta", sade han, »den båt som skall föra er
till Yokohama och öfverlemna er i franske ministerns
händer.»

»Man låter då icke afrätta mig?»»

»Nej.»

Man torde kunna fatta, att jag i detta ögonblick kände
en fruktansvärd tyngd lyftas från mitt bröst. Några
ögonblick senare fördes jag i en båt och eskorterad
af tvenne yakuniner öfver till Yokohama.

Genast efter framkomsten dit, och sedan legationen
till japanesarne lemnat ett skriftligt erkännande på
att den emot-tagit min person och alla mig tillhöriga
effekter, hvilka samvetsgrant återställdes till mig,
fick jag taga plats i en fransk marinslup, som förde
mig ombord på avisoångaren le Caens.

Huru ofverräskad blef jag ej, då jag, vid ankomsten
ombord, här återfann alla mina kamrater, hvilka
jag trott ännu vara qvar i Yesso. Flere af dem voro
sårade, bland andra min stackars vän Neuville. Jag
berättade mina äfventyr, och de skildrade för mig de
händelser, som tilldragit sig efter vår skilsmessa
och hvilka i korthet voro följande:

Då Neuville med Kaiten inkom på Miakos redd,
påträffade han verkligen de åtta fiendtliga fartygen;
men de hade haft för lång tid på sig; i stället
för att ligga helt sorglöst utan både manskap och
vakt, voro fartygen under ånga. Icke dess mindre
började Neuville helt djerft anfallet, och. han
hade redan satt tre af fartygen ur stånd att strida,
då han föll, genomborrad af två kulor. Den japanske
befälhafvaren dödades vid hans sida. Amiralen Aral
Ikinoské hade derpå tagit till flykten med Kaiten,
utan att besvara de signaler jag gjort, och hade
lyckets uppnå Hakodadi, dit Hanniro redan förut
återvändt efter den orkan, som hade skilt oss åt.

Efter händelsen med Aschwelotte hade den fiendtliga
flottan återtagit sin kurs på Yesso och börjat
angreppet på Matsmai. Vårt folk hade gjort ett
hjeltemodigt motstånd, men de hade småningom af
öfvermakten drifvits tillbaka åt Hakodadi.

Denna stad hade blifvit bombarderad, Hanniro hade
blifvit sänkt, JTaiten hade sprängts i luften; en
handfull män återstod ännu i Goriokaku, men de kunde
ej länge hålla sig der.

Berard, som med skäl ansåg att man icke mer hade något
att hoppas, hade då i allas namn begärt skydd ombord
på avisoångaren le Caens, som låg på Hakodadis redd,
och sålunda befunno vi oss alla vid lif vid slutet
af dessa blodiga strider och rätt belåtna med att
få återvända till vårt kära hemland. Vi hade dock
knappt hunnit sätta foten på dess kust, förr än vi
af pligten kallades åt skilda håll, för att aldrig
mera återse hvarandra.

"Vattnet i luften.

inom de vetenskaper, som bära namnen fysik
och kemi, kallas hvarje »skapadt grand»» för
Jeropp. Alla kroppar äro antingen fasta, flytande
eller gas-(Mi-)formiga. Detta kallas kropparnes
tre olika aggregationstittstånd. Somliga kroppar
förekomma i naturen uti alla tre dessa former. Till
dessa hörer vattnet: vi finna det i fast form
under namn af is, i flytande tillstånd under dess
vanliga benämning vatten och i gasform, som är
osynlig, uti luften. Kropparnes (och således äfven
vattnets) olika aggregationstillstånd beror på de
olika värmegrader, för hvilka de äro utsatta eller
innehafva. Tätheten är naturligtvis större hos de
fasta, mindre hos de flytande och minst hos de gas-
eller luftformiga. Endast vattnet gör ett undantag
härifrån, hvars största täthet icke är isen, utan
vattnet sjelft vid fyra graders värme. Dess gas
har dock den minsta tätheten utaf vattnets tre
hufvudformer.

Ingen kropp förekommer så allmänt i allt och
öfverallt, som vattnet. Det finnes i, på och
öfver jorden. Uti vår hjernas kaviteter utgör
vattnet i vätskorna, som der cirkulera, en af
betingelserna för lifvet, för medvetandet. Ja,
der vi minst kunna ana vattnets närvaro, finnes
det, såsom t. ex. i den blixtrande diamanten,
hvars klarhet och genomskinlighet beror på dess så
kallade kristallvatten. Derutaf har man uttrycket:
»diamant af renaste vatten». Man kan med konst taga
bort det, och utaf den vackra, dyrbara ädelstenen
återstår då blott - kol Diamanten består nämligen af
kristalliserad! kol.

Förargligt, att man icke också med konst mäktar förena
de båda kropparne kol och vatten till diamant! -
Mången skulle då helt visst ej bry sig om att göra
någonting annat. Men den Allsmäktige låter oss dock
icke »fuska» uti allt sitt verk.

Vattenfri, eller, såsom vetenskapsmännen säga, absolut
torr luft finnes ingenstädes i naturen, vare sig
under den starkaste hetta vid eqvatorn eller under den
strängaste köld vid polerna. Hur detta, eller vattnets
närvaro i luften, ådagalägges, och så tydligt, att man
kan taga på det med händerna, hör icke hit att orda
om. Men emellertid, lika väl som vi mäta dygnet med
klockan, temperaturen med termometern och lufttrycket
med barometern, så mäta vi luftens fuktighet, det
osynliga vattnet, - vattengasen i luften - med ett
instrument, kalladt hygrometer. Och, skulle någon
mot förmodan betvifla vattnets närvaro i luften,
så går det helt lätt för sig att sjelf öfvertyga
sig om, att det verkligen finnes der. Man tager
till exempel ett glas, fyller det till en fjerdedel
med svafvelsyra och sätter in det om hösten emellan
ett par dubbelfönster. Härigenom hålla sig rutorna
ständigt klara, och fram på vintern eller vårsidan
får man se, att glasets innehåll betydligt ökats, ja,
oftast så, att det är »bräddfullt». Svafvelsyran har
nu blifvit utspädd med vatten, hvilket det tagit till
sig från luften emellan de dubbla fönstren.

Likasom det finnes sympati och antipati menniskor
emellan, instinktlik väl- eller motvilja, redan
vid blotta åsynen af hvarandra, så ock emellan
de särskilda kropparna i naturen, då de komma i
hvarandras närhet eller uti någon sorts beröring
med hvarandra. Ingen enda kropp är för alla- andra
kroppar fullkomligt likgiltig, ehuru hitintills väl
några blifvit ansedda så och derföre oriktigt benämnts
indifferenta. Denna kropparnes sympati eller antipati
yppar sig derigenom, att somliga begärligt förenas
och somliga sky hvarandra så, som kan stå dem till
buds. Föreningen dem emellan kan vara af två slag:
antingen, hvad man kallar, en mekanisk llandning,
såsom till exempel mellan luft och vatten, eller en
kemisk förening, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free