- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
160

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siffrorna - Rebus - Charad - Bokstafsgåta - Palindrom. And. Er. S. - Uttydningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Siffrorna.

V i skrifva dagligen siffror, vi räkna med dessa
beqväma tecken och äro rätt belåtna med att
lättvindigt som stenografer skrifva 999 i stället
för »nio hundra nitionio». Men huru dessa siffror
uppkommit, derför hafva de fleste ej gjort sig reda,
och i sjelfva verket är hemligheten med deras ursprung
ännu icke fullt utredd. Hafva de bibehållit sig såsom
qvarlefvor af en ursprunglig bildskrift? Voro de
begynnelsebokstäfver till räkneord? Bör man betrakta
dem såsom en särskild bokstafsskrift, som ersätter
räkneorden?

Vid uppställandet af sina siffersystem slöto sig
folken så nära som möjligt till sina räknesystem. Då
nu de flesta folk hafva byggt sina räknesystem på
tiotal, efter de tio fingrarne, hafva de äfven
särskilda tecken för 1–9, X, C och M. Öfverallt
går vid skrif ningen de högre talen före de lägre;
sålunda skrifva kineserna uppifrån och nedåt och sätta
de högre talen ofvantill, liksom vi från venster till
höger så att det högsta talet står till venster. Många
folk begagnade sig af vissa bokstäfver ur sitt
alfabet för att beteckna räkne-tal, så t. ex. grekerna
sedan 500 f. Chr., under det andra bildade för tio-,
hundra-, och tusentalen särskilda tecken X, C och M,
hvilka skola upprepas för att bilda multipler (XX,
XXX etc.). Detta är det enklaste additionssystem och
erinrar om räkningen med marker. Man träffar det hos
romarne, men jemväl egypter och assyrier skrefvo sina
siffror så.

Men dessa system äro omständliga; huru långsamt går
det ej t. ex. att på romerskt vis skrifva vårt årtal
MDCCCLXXVI! Deremot uppnår vårt system, det så kallade
positionssystemet,
den största möjliga enkelhet på det sätt att siffrorna
genom sin ställning framför hvarandra angifva sina
värden i enheter, tiotal, hundratal o. s. v. Bland
dessa siffror spelar 0 en vigtig rol. Man kan nämligen
icke skrifva större tal utan att insätta 0 i stället
för felande enheter, tio- eller hundratal. Detta
system är det historiskt yngsta och uppnår idealet för
en sifferskrift. De som uppfunnit det äro indierna,
icke araberna, såsom vi oriktigt angifva med uttrycket
»arabiska siffror», ty dessa hafva blott lärt oss
skriften, den de sjelfve mottogo från indierne och
förde till vesterlandet.

Med stöd af urkunder kan
detta system visas ej hafva varit begagnadt tidigare
än 700 e. Chr. Nu hafva de flesta folk tillegnat sig
denna frukt af indisk skarpsinnighet; våra barn lära
de indiska brahmanernas vishet, och de europeiska
folk, som i vår tid sysselsätta sig med att utbreda
decimalsystemet öfver hela jorden, fortsätta endast
det vid Ganges påbegynta verket. Men med detta
hafva vi ändock icke löst frågan, huru sjelfva
siffrorna uppkommit. Ett försök – vi vilja icke utgifva
det för något mer än ett intressant försök – har
gjorts af en engelsman vid namn Donisthorpe, som
vill förklara siffrornas uppkomst af raka streck,
på sätt vid-stående teckningar angifva. Den första
raden uppifrån och ned visar siffrornas råaste form,
då hvarje siffra består af ett motsvarande antal
streck, så att t. ex. 9 bildas af nio streck.

Men det var obeqvämt att långsamt draga alla dessa streck;
man afrundade hörnen en smula, och så uppkom andra raden;
skref man slutligen äfven dessa mycket hastigt, så
formade sig den tredje raden, – de nutida siffrorna.



Rebus.

S T
2
sk ledare

S T
tak
sen



Charad.

Hvad ville ynglingen gerna
I den stilla aftonstund,
Då förbi fönstret en tärna
Sakta smög åt grönan lund?

Hvad är det tidigt om våren,
Vi på träden önska se?
Hvad är det, som kommer håren
Att resas af förskräckelse?

Om härpå du kunnat svara,
Du mitt hela gissat har
Och kan mig då mödan spara,
Göra saken mera klar.

Eljest bör jag väl förtälja
Om mitt hela något mer:
Har man sådant att försälja,
Ingen derför mycket ger.

I, som sitten i mitt hela,
Eder ödmjukt frågar jag:
Tröttnen I ej vid att gräla
Oupphörligt, dag från dag?



Bokstavsgåta.

Om följande bokstäfver och stafvelser riktigt
sammansättas, bilda de sju ord, hvilkas
begynnelsebokstäver beteckna namnet på ett land i
Europa och slutbokstäfverna namnet på en ryktbar
skald i detsamma:

l, ne, ris, ro, da, al, t, ner, o, e, fi, te, i, g,
ri, e, i, t.

Orden beteckna:

1. Ett i forntiden besjunget berg i Mindre Asien. 2. En
stor svensk skald. 3. En italiensk författare. 4. Ett
rofdjur. 5. En ögonhinna. 6. Ett räkneord. 7. En för
sin grymhet beryktad kejsare i Rom.



Palindrom.

Mitt hela har en engel till Maria sagt;
Detsamma, omvändt, verlden uti synder bragt.

And. Er. S.



Uttydningar.

Lösning af Logogryfen i föreg, häfte, sid. 128:
Vandring, hvaraf fas: varning, dag, divan, gran,
gardin, ring, grind, grina, vind, grann, randig, Dän,
Gad, vad, rad, Ida, rida, arg, Riga, Arvid, Ivar,
Ivan, vin, and, Vidar, garn, vagn, grad, Rån, ni,
agn, varg, aning.

Lösning af Bokstafsgåtan i föreg, häfte, sid. 128:
Oxenstjerna och Gustaf Adolf. Orden äro: 1. Omberg.
2. Xingu. 8. Ess. 4. Nät. 5. Svälta. 6. Träff. 1. Ja.
8. Eidsvold. 9. Ro. 10. Nål. 11. Af.

Lösning af Rebus i föreg, häfte, sid. 128: Vi skatta
alla på fåfängans altare.

Lösning af Palindromen i föreg, häfte, sid. 128:
Lagutrop – Portugal.

Lösning af Charaden i föreg, häfte, sid. 128: Koja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free