- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
169

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LII. Engelbrekt Engelbrektsson. Axel Krook - Walhalla i Bayern. -x.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring utan rast, utan ro. Missöden och olyckor
i mängd hemsökte hans slägt, och de togo i hans,
den för sig sjelf biltoge syndarens, ögon formen
af himmelens straff för hans brott. Folket skydde
Göksholms slott som pesten, och talet var, att det
spökade hemskt i dess underjordiska hvalf. Holmen, der
dådet föröfvades, kallas än i dag Engelbrektsholmen,
och de, som lyssnat till sägnen, visa på den kala,
förbrända stranden och säga, att sanden der är
förbannad och att ej ett grässtrå kan växa och
frodas, der hans oskyldiga blod utgjutits.

Konstnären har i bronsen förevigat folktribunens drag,
och från Örebro torg blickar den korta, men kraftiga
gestalten hän mot den åldriga kyrkan, der hans stoft
förvaras, under det hans lifsgerning skall i all
tid förblifva i svensk mans och qvinnas bröst som
ett sanningsvittne för hvad menniskan äger högst och
skönast på jorden: frihet och fosterland!

Axel Krook.

*



Walhalla i Bayern.


Högt öfver den vida Donauslätten, ej långt från det af
svenskarne år 1634 förstörda fästet Stauf och
vid pass två och en half timmes väg från staden
Regensburg i Bayern reser sig en egendomlig byggnad,
som redan långt i fjerran emot himmelen aftecknar sina
antikt rena former. Det är Walhalla, ett tempel,
helgadt åt minnet af Germaniens hjeltar och andra
store. Grundstenen till denna praktfulla byggnad
lades af konung Ludvig af Bayern den 18 Oktober
1830, årsdagen af slaget vid Leipzig, och den
18 Oktober 1842 stod byggnaden fulländad och blef
högtidligen invigd.

Byggnaden reser sig på ett i tre terrasser uppstigande
underlag, är uppförd af gråhvit opolerad marmor
och omgifven af femtiotvå kolonner. Templets stil
är dorisk och det yttre äger en fullkomlig likhet
med Athens Parthenon. Ofvan de främre och bakre
kolonnraderna hvila i ren antik stil hållna frontoner
med marmorgrupper. Den sydliga, åt Donau vettande
frontonen prydes af den genom slaget vid Leipzig
frigjorda Germania, på den nordliga framställes
Hermannslaget – båda af Schwanthaler.

Det inre af byggnaden, som är hållet i jonisk stil,
bildar en ofantlig sal, 168 fot lång,
48 fot bred och 53 fot hög med ett kassetteradt,
rikt orneradt och förgyldt bronstak, försedt med
tre stora fönster. Hvarje långvägg afdelas genom två
framspringande pilasterformiga partier; på höjden äro
de fyra väggarne afdelade med en gesims, på hvilken
14 valkyrior i karyatidform uppbära de i blått och
guld rikt sirade bjelklagren. Längs gesimsen löper
en fris rundt omkring hela salen, framställande den
germaniska folkstammens lif och historia före och
intill kristendomens införande.

De särskilda väggpartierna öfver och under gesimsen
äro beklädda med rödbrun marmor. Öfver gesimsen
prunka tvenne rader hvita marmortaflor med förgyllda
inskriptioner och under gesimsen framskjuter en rad
marmorkonsoler med byster och derunder fortlöpande
piedestaler, äfven för byster.

Att i detalj redogöra för detta innehållsrika
bildergalleri skulle föra för långt. Emellertid,
hvarthän blicken än sväfvar, påminnes den om lysande
bragder; men ej blott slagfältens – utan är det
ock konstens, vetenskapens eller medborgerlighetens
idrotter, som här hafva sina representanter. Se der
exempelvis Fredrik Barbarossa, Rudolf af Habsburg,
Fredrik II och Maria Theresia – och der Guttenberg,
Albrekt Dürer, Luther, Wallenstein, Mozart, Kant
– och se der Schiller, Goethe, Lessing, Humboldt
o. s. v.

En bjert motsats till de närliggande dystra ruinerna
af Stauf – mörka minnen från dagar af oro – utgör
ock detta Tysklands mest storartade pantheon en af
nutidens praktfullaste byggnader, på samma gång det
ock är ett glänsande vittnesbörd om det närvarandes
starka prägel af andlig odling, af ljus och skönhet.

Efter penningvärdet blott är det ej heller en ringa
gärd – den herrliga byggnaden lärer kostat omkring
åtta millioner gulden – som germanen här offrat på
sina fosterländska minnens altare.

Och vid den hänförande anblicken af detta tempel
finner man sig oemotståndligt böjd för att tillämpa
samma ord som yttrats om det oförgätliga Parthenon:
ofvan sina höga terrasser »reser sig lik en
strålande offergåfva» det förevigande Walhalla.
– x.

*


Interiör af Walhalla-templet

Sv. tfjunilj-Journ, 1876,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free