- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
172

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska folkdrägterna - Blekingstärnan. Herman Sätherberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördunklas af den inverkan, som hämningen från högre
folkklasser utöfvar.»

Detta yttrades redan för nära ett halft sekel sedan,
då första upplagan af nämnde verk utkom. Huru har
icke sedan dess »härmningen» efter de så kallade
»högre» gripit omkring sig, till förfång för poesien
och skönheten! Äfven under ett helt års färd nu för
tiden genom våra landamären skulle turisten finna
jemförelsevis ringa spår – inom vissa orter inga! –
af den skönhetsgördel, som vi – både i figurlig och
bokstaflig mening – kunna benämna de vackra, försvinnande
folkdrägterna, hvilka förut och nästan allestädes
med det egendomligaste behag så
herrligt smyckade svenska bygderna. Som bekant är
det ock i ej liten mån genom dessa
– folkdrägterna – som vårt land på de stora
verldsutställningarne lyckats blifva så bemärkt och
hvilka hos främlingen väckt de mest poetiska
föreställningar om och det lifligaste intresse för
Sveriges land och folk.

Vi veta ej huru förhållandet exempelvis är inom
Dalarne – den ort, som väl längst kommer att bibehålla
fäderneärfda seder – men af de tecken att döma,
som i hufvudstaden vistande dalfolk lemna, hvilkas
drägt nu emellanåt ter sig med främmande tillsatser,
något som tillförene aldrig gafs något prof på, har
»nyhetslustan» väl äfven i det landskapet börjat
få inträde. Att den pittoreska vingåkersdrägten
numera endast sparsamt förekommer är kändt – dock,
för tillfället kunna vi ej ingå på något närmare
skärskådande af dessa förhållanden i sin helhet,
utan vilja vi blott ännu beröra, att den vackra
blekingsdrägten, hvilken gifver ett så skärt behag åt
den qvinliga ungdomen – att äfven den är på väg att
afläggas!

illustration placeholder

Flicka från Blekinge i högtidsdrägt.
(Efter "Ett år i Sverige".)

Det är detta, som skalden i sin sång, »Blekingstärnan»,
vetat så kraftigt betona, och hvilken särskildt nu
föranledt denna uppsats, då vi, som »illustration» till
dikten, ur »Ett år i Sverige» valt denna Sandbergs teckning:
Flicka från Blekinge i högtidsdrägt. Ur den drägten
åtföljande beskrifningen anföra vi:

»Den unga flickan är från trakten kring Ronneby. Hon
vandrar just öfver bron vid det namnkunniga
vattenfallet. Från de höga, branta klipporna
nedstörtar det med våldsam fart bakom henne. Hennes
drägt visar i allmänhet ungdomens
sommardrägt i de flesta trakter af Blekinge. Det
nätta och korta snörlifvet, merendels af svart siden
eller sammet med hvita siden- eller silfverband,
sitter vid nedre kanten tätt åt lifvet och gör
derigenom den smärta och smala växten synlig samt
höjer barmen. – – – Hufvudbonaden, eller den
så kallade valken, som flickan
bär, hvilken vi aftecknat, utmärker, att hon antingen
som brudpiga utgjort någon bruds hedersfölje,
eller varit för dagen ungfadder eller af någon annan
högtidlig anledning tagit på sig den, ty till vanlig
söndagsdrägt hör den egentligen icke. Den brukas
för öfrigt endast af flickor och består af en vid
skärm eller skifva, klädd med rödt kläde samt öfver
hela kullen med konstgjorda blommor. Kanten är af
silfver. Vid håret fästes den med band, hvilkas kanter
äfven hafva inväfda silfvertrådar.

Flickorna nyttja håret utslaget, sedan det förut
blifvit upplagdt i lockar eller flätadt, om det
ej af naturen är krusigt. Dessutom nedhänga från
hufvudbonaden tvänne eller flera band, merendels
ljusröda, fördelta mellan lockarne. Nätta skor med
silfverspännen fullända den vackra klädseln.»

-

<b<Blekingetärnan.</i>

Du täcka blekingstärna, hvi blygs du för din drägt,
Hvad vållar väl att nu du den föraktar?
Den allra bästa prydnad, du ärfde af din slägt,
Den ratar du, och efter sämre traktar.

Af nyhetslusta gripen, din skrud du lägger af –
Den sköna skrud, som prydde så din moder!
Hon visste något bättre än krypa som en slaf
För främlingars och fjollors nya moder.

Du täcka blekingstärna, hvi har du ledsnat på
Att nämnas som »den skönast klädda flicka?»
Hvi blef det dig förhatligt att vara smyckad så
Att alla med förtjusning på dig blicka?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free