- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
192

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet. Berättelse af Emilie Flygare-Carlén. (Forts. fr. sid. 185.) - Logogryf. Olaus Erici - Charad. Ol. Ersson - Stafningsgåta. And. Er. S. - Bokstafsgåta - Korsgåta. Ol. Ersson - Uttydningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det korta brefvet slöt med försäkran att fru
Haveman skulle göra en välgerning, om hon återtoge
sin styfdotter, hvilken sjelf påstod att hon icke
kunde lära af någon annan. Det blefve icke fråga om
ekonomisk skada, ty det skulle betalas för Charlotte
en rundlig summa, att om fru Haveman ville hyra
sig en liten våning i Stockholm och tills vidare
bosätta sig der, det desto hellre skulle godtgöras,
som den gamla tanten sjelf mot hösten ämnade sig till
hufvudstaden och då gerna ville inackordera sig hos
fru Haveman. Allra sist inflöt ett vackert vädjande
till den kända tillit, som salig Haveman haft till sin
hustrus godhet och klokhet samt rätts- och pligtkänsla.

Nu inkastades Clary åter i ett haf af bryderi. Gud
måtte väl veta att hon värderat det förtroende hennes
man satt till henne, och Gud visste äfven att hon
skulle värdera den opåräknade utvägen att med detsamma
kunna sätta upp ett litet bo. Men att åter, sedan man
en gång befriat henne från omsorgen om styfdottern,
lägga på sig detta tunga kors, det vore hårdt, och
det enda beslut hon för ögonblicket kunde
taga var, att noga öfverväga allt, innan hon band sig,
och att framför allt låta bekymret hvila öfver den
stundande festligheten.

Det hade många gånger varit tal om middagen på
Hasselbacken, då löf och gräs och mild luft lockade
dit. Denna dag fick ej fördunklas. Den 1:sta Juni
blefve sista minnet.

Professorskan, som äfven fått ett bref från tanten,
med anhållan att hon ville understödja förslaget hos
fru Haveman, och såsom hjelptrupper härför bemärkt ett
par ord om »»färskt smör»» och »»nyrökta skinkor»»,
aktade sig dock välbetänkt att för dessa förmåner
afstå från sin gäst, genom hvilken hon denna vinter
haft så många förlustelser och som hon dessutom höll
af. I hög, beskärmande ton ropade hon således:

»För Guds kärleks skull, låt icke disponera öfver dig
efter gummans behag. Du skulle på det viset blifva
både hushållerska och lärarinna, och den der elaka
ungen komme utomdess att taga lifvet af dig.»

»Ack, säg intet ondt om henne. Men i alla
fall dröjer jag en vecka med svaret.»
(Forts.)
-

Logogryf.


Jag brummar, men menar ej illa dermed,
Ty ingen som jag är beskedlig,
Och hvar du än sett, att jag slagit mig ned,
Har alltid du funnit mig fredlig.
En glänsande sorgdrägt beständigt jag bär,
Men aldrig i lyx jag mig visar,
Och då jag i nöd och förlägenhet är,
Din hjelpsamhet mig du bevisar.
Af tio figurer mitt väsen består.
De följande gåtor er skänka:
Hvad ingen, som fatt det att bära, försmår;
Hvad skönheten höjer, kan tänka;
En Ase, som ej var i striderna rädd;
En dito, hvars vishet beundras;
Hvad du ej må blifva, om än du blir hädd;
Hvad bytet må kallas som plundras;
En byggnad, som stolt på de andra ser ned;
Hvad man blott med örat bedömer;
Hvad mången begagnar i stället för ved;
Hvad sist uti hafvet sig gömmer;
Ett tal bland de jemna, ett udda också;
Hvad fursten högtidligt beträder;
Hvad aldrig till lismaren sätta du må;
Hvad nöjet plär vara i städer;
Hvad aldrig i själen den girige har;
Hvad torparen brukar och hägnar;
En makalös kämpe i forntida da’r;
En språkkarl, som hyllning man egnar;
Det bästa ett rike kan äga af allt;
Hvad städer och byar kan härja;
Hvad bonden är dyr på, den tid det är kallt;
Hvad man kommer öfver på färja;
Hvad mannen bör stå vid och ej gå ifrån;
Hvad ingen för skuggan kan göra;
Hvad snöstormen gjorde med buller och dån;
Hvad postkusken alltid ses köra;
Ett rum i en grufva, men äfven en vigt;
Hvad krigaren ger på geväret;
Hvad ingen väl har att försumma sin pligt,
Då lönad han är för besväret;
Hvad alltid det är i att svika en vän;
Hvad aldrig må brytas i tiden;
Hvad äfven begås utaf högvise män,
Af män, som fått hattar af siden;
Hvad ungdomen alltid har varit och är;
Ett rofdjur, beslägtadt med katten;
En buske i norden med högblåa bär;
En blandning af gyttja och vatten;
Hvad uti ruiner man träffar ibland;
Hvad stundom du träffar i fläsket;
Hvad granplantan slår ibland stenar och sand;
Hvad flyttfågeln slår uti träsket;
Hvad man ifrån landet i sjön slänger ut;
Hvad säkrast man håller en gris i, –
Nu gör uppå listan jag ändtligen slut,
Och tecknar
Olaus Erici.

-

Charad.

Jag icke är mitt första på mitt andra.
Nej, ingen skall derför mig kunna klandra.
Hvar äfven skulle jag det väl ock vara,
Då jag är en af dem, som nämnes "bara".
Min tid mitt hela varit, skall jag säga,
Men godt ändå att inre lugn få äga.
Ol. Ersson.

-

Stafningsgåta.
När himlen synes vara det med blott ett l,
Då krypa maskar uti det med tvenne l.
And. Er. S.

-

Bokstafsgåta.

Om följande bokstäfver och stafvelser riktigt
sammanställas, bilda de sex ord, hvilkas
begynnelsebokstäver beteckna namnet på en romersk
härförare och slutbokstäfverna namnet på en tysk
humoristisk författare :

sp, ro, a, per, r, u, ph, ju, re, co, te, r, a, t, bo, eu, ter, e, o, di.

Orden beteckna:

1. En amerikansk romanförfattare. 2. En fisk. 3. En diftong. 4. Ett kastvapen. 5. En grekisk gudinna. 6. En tysk författare.

-

Korsgåta.

<tab<Mitt första med talang mitt andra för.
        Mitt tredje när som helst ej jagas bör.

Härtill tages 4 a, 1 d, 2 e, 1 l, 3 n, 2 p, hvilka bokstäfver inordnas i en figur af följande utseende
och läsas horisontelt och vertikalt.

Ol. Ersson.
-

Uttydningar.

Lösning af Rebus i föreg, häfte, sid. 160: Öfverst
å takåsen stå två åskledare


Lösning af Charaden i föreg, häfte, sid. 160: Utskott.

Lösning af Bokstafsgåtan i föreg, häfte, sid. 160: Italien och Ariosto. Orden äro: 1. Ida. 2. Tegnér.
3. Alfieri. 4. Lo. 5. Iris. 6. Ett. 7. Nero.

Lösning af Palindromen i föreg, häfte, sid. 160: Ave – Eva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free