- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
224

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dansk och Svensk. Historisk-romantisk skildring från Blekinge, i året 1564, af Maximilian Axelson - Logogryf. Carolus - Charad - Bokstafsgåta - Uttydningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på det der, glömmer jag bort allt annat; hur var det
nu, Jens, med din hemfärd?»

»Jo, jag gick rakt framåt ifrån sjön mot stora
landsvägen och tänkte ej alls på någon fara, då jag,
bäst det var, fick höra hästtraf på något afstånd. Jag
såg då åt det hållet, hvarifrån bullret kom, och
fick genast sigte på en stor, tjock svensk ryttare,
som uppifrån landsvägen svängde in på samma väg,
der jag gick.»

»Åh, aldrig hörde jag maken!»

»Han ropade på mig att jag skulle stanna; men så dum
var jag naturligtvis icke, utan sprang jag i stället
af vägen och var i ett par språng högt upp i backen
till venster. När jag der kommit i skygd bakom träden,
vände jag mig för ro skull om och såg då både den
tjocke ryttarn och ännu ett par andra ryttare till
sätta efter mig uppför backen, och de eftersta ropade
till den tjocke, som var först: »Tag fast dansken! Tag
fast honom, Bengt! Skjut ned honom som en hund!»

»Ja, gör det den som kan!» tänkte jag och sprang så
midt i tätaste skogen åt hembygden till.

»Och då kunde de icke följa dig.»

»Nej, det var då rent af omöjligt; men i alla fall
gnodde jag undan friska tag och satte icke min fot
på landsvägen igen förr än vid Listerby.»

»Fanns det ingen fiende der då?»

»Nej, icke en enda, och ingen hade der varit heller;
men jag dröjde ändå icke länge der, utan lunkade
friskt på hitåt, till dess jag träffade en bonde,
som jag fick åka med ända in i staden, och så är jag
nu här igen.»

»Grudskelof att du kom; jag började just bli liksom
litet orolig för dig.»

»Ellen! Ellen, hvar är du?» hördes nu en gäll stämma
ropa uppifrån Nörrumska gården.

»Det är mor, som kallar mig», hviskade flickan till
sin vän, »jag måste då strax gå hem. Välj du en annan
väg, Jens, och kom se’n upp till oss!»

»Det skall jag göra», svarade han och smög sig
försigtigt in på en liten i jemnbredd med ån
fortlöpande gata, den han följde till närmaste
gränd, som ledde upp till staden, medan Ellen, i
nästan motsatt riktning, återvände hem, derunder
noga öfvervägande, huru hon bäst skulle möta den
storm, som der ifrån styfmodrens sida hotade.

(Forts.)

Logogryf.

När solen släcks i vestervåg
Jag slår mitt öga opp,
Och den i farans stund mig såg
Jag skänkte mod och hopp.
Så trygg jag står i stormars larm
Och vreda vågors svall;
Ty stark som klippan är min barm,
Fast ej som den så kall.
Der mången tärna hvilat har
Så säkert och så godt;
Den svaga skydda alltid var
Den starkes ljufva lott.
Och lif och glöd mitt inre har,
Till mensklighetens väl;
Men aldrig fram i dagen bar
Jag detta – och med skäl.
Försök nu hvad du gissa kan
Af mina runor sju,
Och blanda skickligt om hvarann
Hvad här du finner nu:
Ett uttryck, som i sorg och fröjd
Och kärleksqval du hört.
Hvad som ur jordens djup, i höjd
Åt eken näring fört.
Hvad finns i näktergalens slag
Och uti stormens il?
Hur gick den väl, som på en dag
Gick sina tio mil?

Hvarefter spanar varg och räf
Och menskan ock ibland.
Ett ord, som dödens budskap blef
Och fällde krigarns hand.
Hvad önska vi i lifvet högt,
I döden likaså?
Af alla ifrigt eftersökt,
Men njuten blott af få.
Hvad moster Jeannas hatt ej var
I vår moderna tid.
Vår säkra tröst i sorgens dar,
Ej vunnen utan strid.
Hvad sträfvar högt mot himlen opp,
Är dock vid jorden fäst.
En snara för den lätta tropp,
Som trifs i vattnet bäst.
Hvarifrån väl komma köld och snö,
Och blixt och åska med?
Hvad truppen, redo till att dö,
Fick bilda led för led.
Hvad var den pilt, som tänkte blott
På nöjen, lek och ras.
Ett ord, som långt ifrån är godt
Och blott på ett sätt ta’s.
En medlem af din kropp, som sig
Ej godt allena fann.
Och sist hvad logogryfen dig
Nog förefalla kan.

Carolus.

-

Charad.

Nr 1.

Har du i lifvet qvar mitt första och mitt andra
Det sägs din väg du tryggare kan framåt vandra.
Från barndomens sälla, lyckliga dar
Jag minnen så ljufva ännu har qvar,
Och när i tankar jag sitter och drömmer
Om svunnen tid, jag då aldrig glömmer
        Den sång
        Mång gång
Mitt hela, fast gammal och grå,
Sjöng med en stämma, som ändå
Klingade så oändligen klar och ren
För pilten, som lyssnande stod vid dess knän.

-

Nr 2.

Soldaten blottställd i striden står,
Då bajonetten mitt första, går.
Mitt andra vara har ingen möda,
Om blott dermed man sig kunde föda,
För påfven pengar ej borde fela,
Den tid han handlade med mitt <i>hela</>.

Bokstafsgåta.

Följande bokstäfver och stafvelser, riktigt sammansatta, bilda
åtta ord, hvilkas begynnelsebokstäfver betecknao namnet på en
gammal adlig ätt, och slutbokstäfverna namnet på dess grefskap:

ju, öd, ci, s, s, e, di, n, r, ra, o, r, tu, o, ne, vig, o och b.

        Orden beteckna:

1. Ett optiskt instrument. 2. Ett ord, liktydigt med "lugn".
3. En egenskap hos Gud. 4. En fransk författare, 5. Hvad
som understundom uppstår efter eldning. 6. Ett räkneord. 7. En mytologisk personlighet. 8. Ankarplats utanför en hamn.

Uttydningar.

Lösning af Logogryfen i föreg. häfte, sid. 192:
Torndyfvel, hvaraf fås: orden, flor, Tor, Oden, ond,
rof, torn, ton, torf, flod, tolf, tre, tron, tro,
dyrt, ro, vret, Rolf, Olde, fred, eld, ved, elf, ord,
fly, dref, fort, ort, fyr, lof, ondt, ed, fel, yr,
lo, en, dy, fynd, dynt, rot, ned, ref, fot.


Lösning af Charaden i föreg., häfte, sid. 192: Stormig.

Lösning af Stafningsgåtan i föreg. häfte, sid. 192:
Mulen–Mullen.

Lösning af Bokstafsgåtan i föreg. häfte,
sid. 192: Caesar och Reuter. Orden äro:
1. Cooper. 2. Aborre. 3. Eu. 4. Spjut. 5. Aphrodite, 6. Reuter.

Lösning af Korsgåtan i föreg. häfte, sid. 192: Lea,
Penna, And
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free