- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
267

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viskaån. Klas Ryberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*)

P e susande björkar med grönskande blad tå vakt,
der mig fjällarna dana.

Jag öppnade Ögat, när våren han lopp . Och isarnes
silfverne portar slog opp.

Och sol sprängde fram uti öster så glad

Med morgonens purprade fana.

Jag skyndade ut för att höra uppå De leende, lockande
ljuden: Ty fåglarna sjöngo i strålande vår Och
blommorna gräto sin vackraste tår; Och himmelens skyar
de klädde mig då Så täckt i den klarblåa skruden.

Högt jublade jag vid den herrliga glans.

Och vågorna gingo mot stranden

Att hviska vid blomman, som länge der drömt.

Och kyssa de rodnande läpparna ömt;

Att göra vid lätta zefyrernas dans

Mångtusende frågor om landen.

O, hur jag var lycklig, på glädje hur rik, Som alltid
i barndomens stunder. Men fram, så det ljudade stads i
rnitt bröst Och fram! sjöngo flyende vindarnas röst;
Och under den ljufvaste afskedsmusik Jag skildes
ifrån mina hinder.

Jag fördes mot fjerran, jag vet icke hvart;

Jag anade kärlekens möte.

Då började granarnas mystiska sång

Och tallarna helsade gång uppå gång;

Ty lopp jag mot målet med längtande fart

Och hvilar i skogsjungfruns sköte.

Hon kysste mig ömt, och hon sade mitt namn, Och
trasten sjöng djupt i dess hjerta. Hvem störde oss
der i vårt tysta gemak? Blott solen, som log mellan
tallarnas tak. Och saligt jag drömde i skogarnas famn
Om kärlekens fröjder och smärta.

Men ständigt en orolig andes framåt Var med i min
svärmande saga. På afstånd jag varsnade odlingens
trakt, Och störtade ned för en djerf katarakt Yid
skogsjungfruns stilla och vekliga gråt Mot okända
öden att jaga.

Nu trädde jag fram ibland arbetets fejd

Från fröjder, som kanske förvilla.

Och blicken blott föll uppå nyttiga värf.

Rundtkring mina stränder stod kärf invid kärf;
Men gladt öfver mödornas soliga nejd De sväfvande
lärkorna drilla.

Af främmande tankar nu fylles min håg; Ej lyster mig
mer till att drömma. Snart fjällar mig trampa med
krossande fot, Jag bryter mig fram genom dessa med
hot; Och skummande bäckar i ystraste tåg In uti min
flodbädd de strömma.

Och som nu mitt lifs svärmeri har förglänst,

Med starka, herkuliska armar

I arbetets hjul griper hurtigt jag fatt

Samt vrider det tåligt bad’ dagar och natt;

Och städjad uti industriernas tjenst,

Min arbetssång högljudt jag larmar.

Men ofta, när himlen är stjernig och klar I hvilans
bevingade stunder. Och natten har klädt sig i silfver
och blått, Fly tankarne hän till de tider som gått;
Då tycks mig jag flyr i en bländande char Med skyar
bad’ öfver och under.

Så störtar jag än ifrån fjällarna båldt

Till arbetet neder och larmen;

Än träder jag in i en speglande sjö

Och hvilar en stund der, liksom för att dö,

Och än öfver slätterna drager jag stolt

Med glödande sol uti barmen.

Han täljt mig en saga, den flyende vind,

Om hafvet, oändliga verlden.

Jag lyssnade ej uppå vestanvinds ljud:

Men nu kommer stormen från hafvet med bud;

Ty ilar jag fram lik en snabbfotad hind

Så glad på den längtande färden. # #

* O, herrliga tafla från dagar, som flytt!

Hvad ser mitt förvånade öga? Min barndoms drabanter på
skönare grund: Jag hvilar ju åter i grönskande lund;
Och minnen från fordom de leka på nytt, Likt strålar
från flammande höga.

Min helsning! Men längre jag ej blifver qvar:

Hör, Kattegat rullar och brusar!

Det diktar min dräpa med buller och dån:

Med öppnade armar jag störtar härfrån;

I grönskande lunder, från eder jag far:

Blott hafvet, blott hafvet mig tjusar!

Klas Ryberg.

*) Viskaån, hufvudströmmen inom både Åhs och Vedens
härader af Elfsborgs län, upprinner på höglandet
sydvest om Ulricehamn och upptager, under sitt 9J
mil långa lopp, med sina förgreningar södra delen af
nämnda härader samt nästan hela Marks. Hennes källor
sammanflyta i sjön Tolken. Efter att hafva strax
nedanför sjön i Folkaström satt en mängd vattenverk
i gång, går hon med föga breclcl och djup först
i nordlig riktning till Hökerums eller Säbysjön,
som äfven kallas Vingsjön, men hvars gamla namn är
Mogcleu, sedan i vestlig utför fallen vid Sitta och
Ågården ned till Varnurns eller Rångedalssjön, som
ock benämnes Marsjön, ned i den djupa, mellan höga
och branta berg sammanklämda Öresjön, vid Örebro,
der landsvägen och jernbanan gå öfver; fortgår i
sydlig riktning förbi egendomarna Sjöbo, Almnäs ochQ
Rya genom Borås, hvarefter ån J- mil söder om staden
ingår i Marks härad, der hon i närheten af Örby
förenar sig med Häggån, som mer än tre mil flutit
jemnsidigt i öster på -J mils afstånd. Med en bredd
af 50 till 60 fot samt ett djup af 4 till 18 fot,
fortsätter hon sitt lopp, upptager vid Berghems kyrka
österifrån den strida Slottsån, flyter sedan genom en
ända till 3000 fot bred vidgad dal med stridt lopp,
upptagande Surteån norrifrån, till den på Halländska
gränsen belägna sjön Veselången och utfaller efter
tre mils lopp genom en bördig, af vackra, löf-rika
nejder utmärkt dal inom Halland i Klosterfjärden
mellan Varberg och Kongsbacka.

Viskaåns fall hafva följande höjder: fallet
vid Kungsfors, nedanför Häggåns inlopp 50, det
vid Kinnaström 20, vid Rydals spinneri 12, vid
Seglorabergs qvarn 5, vid Svaneholms fabrik 10,
vid Viskafors fabrik 72, vid Rydboholms fabrik 12
och vid Druf-fors 4 till 5 fot. Vattenytan i ån
är ofvanför Häggåns inlopp 134, vid Rydboholm 435,
vid Borås 452 fot öfver hafvet. Ån har icke mycken,
men ganska fet och välsmakande lax.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free