Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dufvan. Wilh. Aurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
4:o) Turturdufvan (C. Turtur. Lin.), den minsta icke
blott ibland våra svenska, utan ock af alla europeiska
dufarter, är af ungefärligen björktrastens eller
den så kallade snöskatans storlek: tio å elfva tum,
och dessutom igenkänlig derpå, att hon har afrundad,
ofvan svartgrå, under svart stjert med hvit spets,
yttersta stjertpennans på hvardera sidan ytterfan
hvitt, underbröst och mage hvitaktiga, rygg och
öfvergump bruna, öfre delen af bröstet och framhalsen
grå med ljust röd färgskiftning, en större svart
fläck på hvardera sidan af halsen med hvita breda
tvärstreck, grått hufvud oeh omkring hvartdera ögat
en bar röd fläck.
Sitt namn har turturdufvan af sitt läte, som är ett
kuttrande: Turrturr, turr-turr.
Denna tur-turdufva, hvilken sås om flyttfågel
egentligen och blott under sommaren tillhör södra
Europas sko-i gar, blef första gången funnen i
Sverige 1813.
Att hon häckar äfven i Sverige är väl troligt,
ehuru man ej, mig veterligt, kunnat »komma på henne»
med detta.
Emellertid, i hvilket fall som helst, så har hon
visat sig hos oss från Skånes sydkust allt intill
och i våra Lappmarker till och med på eller bredvid
sjelfva »fjällarna grå». Turturduf-vans lefnadssätt
liknar närmast ringduf-vans. Likasom
ringdufvan bygger också turturdufvan i träd.
5:o) Större turturdufvan
(C. Gelastes. Tern.) står i afseende på sin storlek
emellan ringdufvan och Skogsdufvan och skiljes
dessutom från den förutnämnda turturdufvan (Columba
Turtur. Lin.) bland annat derigenom, att större
turturdufvans stjertspets är hvitgrå och hennes
vingar hafva genom rostfärgade fjäderkanter ett
fjällikt utseende.
Större turturdufvan, hvars egentliga hemland är Japan,
ibland dess berg och klippor, observerades i Sverige
första gången 1842.
Tama
(Teckning af
Om hon verkligen, utom blott tillfälligtvis såsom
emigrant på försök »östanfrån» kommen, skulle
häcka äfven hos oss, så synes detta i så fall ske
uteslutande uppe i höga norden. Och, då hon hos oss
förekommit (enstaka) mot slutet af året, så kan bli tu
tal om, huruvida hon skulle kunna anses såsom flytt-
eller stannfågel.
Om turturdufvan är följande legend: När vår frälsare
var korsfäst, kom en turturdufva och satte sig
på korset, seende sorgset ned på den korsfäste,
kuttrande: »Kurrie, Kurrie, Kurrie!» det är uttydt
(af grekiska ordet KVQIS):
»Herre, Herre, Herre!» Sedan dess har turtur dufvan
flugit verlden omkring och likt menniskorna ropat till
Jesus sitt: »Kurrie, Kurrie, Kurrie!» (Herre, Herre,
Herre!) och hvilket vi uppfattat såsom: »Turrturr,»
Turrturr, Turrturr!»
Troligtvis på grund af berättelserna i Nya
Testamentet, der det heter, att vid Jesu döpelse Den
Helige Ande nedkom öfver honom i lekamlig måtto under
skepnad af en dufva, har dufvan allt intill och i
våra dagar blifvit hållen förmatt stå i någon
egendomlig speciel förbindelse med an-deverlden. Såsom
bevis härpå må följande tjena: -
På flera ställen, särdeles å gamla herresäten, der
antingen inga tama dufvor finnas eller ock inga
hvita, har man den sägnen, att, så snart ett par
eller flera hvita
dufvor visa sig, inträffar alltid strax derefter något
dödsfall. Sägner af denna art äro lätt förklarliga,
ty till följe af menniskans dödlighet är det ju
gifvet, att efter en observerad tilldragelse, i
och för sig helt naturlig, dödsfall alltid skola
inträffa, om också icke enligt sägnen precist
strax derefter. Af en ren egendomlig tillfällighet,
som står i något samband med gängse föreställning,
blir lätt nog ett järtecken, nämligen för den, som
tager en annars helt naturlig händelse såsom sådant.
Wilii. Aurell.
dufvor.
Emile Faivre.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
