- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
297

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildringar ur sjöväsendets historia. Af G. C. Witt. VIII. En lysande epok i skeppsbyggnadskonstens historia - Några sällsamma växtformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

297

kännare och älskare af skön konst, omfattade med
särskild vänskap den talangfulle artisten, oaktadt
den stora rangskil-naden mellan varfsamiralen och
varfvets bildhuggare-mästare. En dag kommer Törnström
in till amiralen med en liten röd vaxbild i handen,
modell till en prydnad för något af skeppen. Chapman
förebrådde konstnären att hafva användt allt för lång
tid på modellens förfärdigande, och yttrade bland
annat: "Den som har ett stycke vax, kan lätt göra
en sådan der bild på en liten stund.» Har någon
blifvit trampad på sin ömmaste liktorn, så kan
han lätt föreställa sig hvilken djup smärta skulle
.genomila den känslige artisten, då hans konst ansågs
så.ringa. I öfvermåttet af sitt missnöje kramade
han bilden, som han höll i handen, så att den blef
förvandlad till en

vaxklump, räckte denna till Chapman och sade: »Der
har herr amiralen vax, var så god och gör bilden
på en liten stund!» Chapman yttrade genast några
försonande ord. Törnström, lika from, som ömtålig om
konstens anseende, var lätt blidkad och skyndade att
omarbeta modellen.

Såsom alla verkligt stora män, var Chapman fri från
all småaktig afundsjuka och skulle gerna sett, att en
annan varit honom öfverlägsen, om hans älsklingsyrke
derigenom vunnit högre lyftning. Då han presenterade
en ung konstruktör Nycop, ett snille af första
ordningen, för konungen, skedde det med dessa ord:
»Denne är min lärjunge, men blir min mästare.»
Profetian gick ej i fullbordan, ty Nycop drunknade
på en sjöresa, innan han hunnit aflägga mästareprof.



Några sällsamma växtformer

är ingalunda ovanligt, att man hos växterna upptäcker
vissa slående likheter med menskliga former, och
många äro de sagor, hvartill dylika likheter gifvit
anledning. Det finns t. ex. en sägen om alrunan,
att den skall skrika, då den dragés upp ur jorden. En
jude i Metz

som likna ögon, näsa och mun. Med en smula
ansträngning af inbillningskraften, kan man i de
grenade rötterna upptäcka motsvarigheter till armar
och ben; det hela har verkligen en ganska nära likhet
med en qvinlig figur, prydd med stor hårklädsel och
sittande med armarna och benen i kors.

Fig. A.

uppgifves hafva haft en i sprit förvarad alruna,
som hade menniskohufvud, men ben och kropp som en
tupp. Detta kan verkligen hafva varit möjligt,
ty en hel bok skulle kunna fyllas med dylika
märkvärdigheter; men hvad skola vi säga, då han
berättar, att nämnda alruna lefde fem veckor, under
hvilka den föddes med lavendelfrön och daggmask? -
Månne icke uppgiften beror på ett försök att
framställa den redan förut bekanta växten såsom ännu
intressantare, än sagorna förut förtälja?

Vidstående teckning framställer tre af de
märkvärdigaste växtformer som iakttagits, och det
skall visa sig i vår beskrifning öm dem, att det
icke finnes något skäl till det antagandet, att
teckningarne, som reproducerats efter gamla målningar,
äro öfverdrifna.

Rofvan med menniskoansigtet, hvilken afbildats i
fig. A, växte år 1628 i en trädgård vid byn Weidan,
emellan Bonn och Jtilich i Tyskland. Berättelsen om
denna kuriositet finnes i en 1670 tryckt bok, kallad
»Miscellanea Academice Natura». Man ser att bladen
likna en uppstående hårklädsel, sådan som den tidens
damer buro, då de voro klädda i hofdrägt. På den
runda delen af roten finnas gropar och upphöjningar,

Fig. C.

Rättikan, som afbildats i fig. B, växte i sandjord
i närheten af Haarlem och afmålades efter naturen
af Jacob Penoy, hvilkens vän, Zuckerbecker,
skänkte målningen till Glandorp år 1672. Efter
denna målning gjordes en gravyr af Kirby, efter
hvilken åter vår kopia är tagen. En annan rättika,
som också fullkomligt liknade en menniskohand,
ägdes 1802 af Mr Brisset, sekreterere vid museet i
Birmingham. Han säger i ett bref, att fingrarne voro
alldeles fullkomliga, och att man bjudit honom en
stor summa för roten, men att han afslagit anbudet.

Kirby omnämner en stor rättika, hvars tjockaste
del liknade en trebent stol; och författaren i ett
engelskt arbete säger sig hafva sett en palsternacka,
på hvilken samma beskrifning skulle passa. Ännu
märkvärdigare var den palsternacka, som finnes
afbildad i fig. C, och hvilken fullkomligt framställer
en hand. Denna rot köptes hos en torghandlerska och
gick sedan från den ene ägaren till den andre, tills
den föll i händerna på en tecknare, som afbildade
densamma.

Vi hafva anfört dessa uppgifter såsom prof på hvad
naturen i sin nyckfullhet förmår framalstra och kunna
ej från-känna dem ett visst intresse ur kuriositetens
synpunkt.

38.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free