- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
302

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På höjder, i dalar. Gust. R. Peterson - I det gamla Athen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liöjcler-, i clalar.

fppå en brant en blomma stod, ^1 middagssolens brand,

Så full af lefnadslust och mod

Och såg mot himlens rand.

Hon tänkte stolt uti sin håg: »Hur afundsvärd, ej
sannt? Du blyga mö vid källans våg, Är jag ej på
min brant.

Långt närmare än du står jag Den vackra, blåa pell,
Med sol’n jag skalkas hvarje dag, Med stjernor
hvarje qväll.

Till källan Lilly ofta går Och om hon ser sig der, Hur
lätt ej hennes hand dig når Och snart du borta är.»

Från källans våg till brantens topp, Jungfruligt
ödmjuk då, Slog dalens ros sitt öga opp Och hviskar
half högt så:

»Din stolthet, syster, göm för dig, Jag älskar
dalens ro; Den blåa pell är närmre mig, Mer när,
än du kan tro*

Ja, rymden, du ej mäta kan, Är alnslång knappt
för mig, Ty sol och stjernor om hvarann I källan
spegla sig.

Och sträckes mot mig Lilly s arm, Jag bryts för
kärleks skull, Att hvila vid dess älsklings barm,
Af varma känslor full.

Från henne helsningar jag bär Och får vid kyssar dö;
Nu tyd hvems bästa lotten är, Du klippans stolta mö.»

Men stum stod klippans stolta ros Vid qvällens
aftonbön, Dess fägring solen kysst sin kos, Dess stam
ej mer var grön.

I natten stormen sedan tog Hvad solen lemnat qvar,
Och dalens blomma sorgset log Och ut det budskap bar:

På höjderna är storm och strid Och död för prakt och
gull, I dalen är det lugn och frid Allt blott för
kärleks skull

Gust.

Peterson»

I döt

(Tillhör illustrationen Athens ruiner, sid. 296.)

tången torde föreställa sig, att våra dagars
Athen bibehållit sig på samma plats, der den
ryktbara hellenerstaden fordom reste sina formsköna
byggnadsverk. Så är likväl icke fallet; den gamla
staden, som dels utgjordes af, dels grupperade
sig omkring den på en brant klippa belägna Akr
opolis, låg något längre åt söder, och nämnda klippa
återfinnes nu i sydligaste delen af staden. Akropolis
utgjorde ursprungligen residens för Athens konungar,
men efter dessas afskaffande fick det den dubbla
betydelsen af fästning och plats för nationens
heligaste tempel. Emellertid fortfor det att vara
stadens prydnad och stolthet, pryddes med en mängd af
dyrbara, sköna byggnadsverk och blef en medelpunkt
icke endast för Greklands, utan jemväl för hela den
antika verldens sköna konst.

Dessa byggnadsverk äro nu endast ruiner, men det
lilla som står qvar bär dock för efterverlden ett
storartadt vittnesbörd om grekernas konst. Det är en
del af dessa rester, som afbildats på illustrationen
sid. 296. Till venster synas propyleerna eller den
praktfulla uppgången till borgen samt pinakoteket; det
stora klumpiga fyrkantiga tornet är en qvar-lefva från
de frankiske hertigarne i trettonde århundradet. Den
lilla byggnaden tätt invid tornets fot är den
obevingade segergudinnans (Nike Apteros) tempel -
obevingad, emedan segern här för alltid uppslagit
sin boning. I fjerran skönjas ruinerna af Erechteion
med sina ryktbara karyatidfigurer. Men högst öfver
det hela strålar Parthenon ännu med sina långa
majestätiska rader af marmorkolonner.

Den af sträfpelare stödda mur, som till höger
synes uppbära Akropolis, är icke den, som Cimon
Miltiades son lät bygga på sin bekostnad, ty
denna betäckes numera nästan öfverallt af turkiska
påbyggnader. Nedanför denna mur stupar klippan nästan
lodrätt ned, men på de mera tillgängliga ställena
upptäcktes för längre tid tillbaka en mängd kolonner
och halfkolonner, sådana som grekerna plägade resa
för att

bevara minnet af segrar, vunn^a i de stora täflingarne
i sång och musik vid de dionysiska spelen. Dessa
monumenter, som helgades åt Bacchos eller Dionysos,
borde, enligt bruket i andra grekiska städer, ligga
i grannskapet af eller nära intill de teatrar, vid
hvilka prisen vunnits. Och i sjelfva verket är det
just lemningar af tvenne sådana teatrar, som vi se i
förgrunden på vår teckning. Till venster, nedanför
Åkropolis, ses ruinerna af Herodes Attici Odeon,
midt fram en af konung Evmenes i Pergamos byggd
pelargång, afsedd att tjena såsom Öfningsplats för
den dramatiska chören och såsom tillflyktsort för
åskådarne under regnväder, och till höger de nyligen
uppgräfda lemningarne af Dionysosteatern.

Denna berömda teater låg för femton år sedan så
fullkomligt dold af jord, att ingen visste af att den
fanns här, tills slutligen den preussiske arkitekten
Sträck år 1862 fann och utgräfde densamma.

Länge hade man trott, att den mindre teatern, som
nu benämnes Herodes Attici Odeon, varit den antika
tidens Dio-nysosteater, men upptäckten af ett mynt,
hvars ena sida framställde en afbildning af denna
teater, gaf ett nytt uppslag i frågan om den rätta
dionysosteaterns plats.

Man fann nemligen på detta mynt äfven Parthenon och
Akropolis afbildade, och då man redan förut visste,
att dio-nysosteatern skulle ligga på södra sidan af
Akropolis, så hade man en ganska god ledning. Men
den ifrågavarande platsen intogs nu af en ofantlig,
delvis odlad jordmassa, som måste inköpas, innan några
gräfningar kunde företagas. Grekiska regeringen ville
ingenting göra åt saken, och Sträck måste med egna
medel göra ett försök.

Länge tycktes det dock som om ingenting skulle
finnas. Sträck var sjelf nära att uppgifva hoppet,
ty när man hunnit så långt med gräfningen, som han
på grund af mätningar ansåg behöfligt, stötte man
endast på släta klippan. Förklaringen härpå är,
att han börjat gräfningarna uppe på höjden tätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free