- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
328

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgblindhet. En fara för det praktiska lifvet - Fjerrglaset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lätt misstänkta för mened, och ofta får en
lokomotivförare fängelsestraff derför att han tager
fel om signalement.

Och hvad är orsaken?

Det är hvarken falska vittnen, ej heller vårdslöshet;
utan det är färgblindheten, som är skulden till
motsägelserna och olyckan.

Då man för årtionden tillbaka började tala om denna
ofullständighet i synorganet, höll man helt enkelt
denna sak för löjlig; och många menniskor, som man
sökte bevisa, att de hade fel i färgsinnets organism,
ville dock icke tro, att det felades dem något. Det
svaga medvetandet af skuggornas olika fallande var
för dem begrepp om färg.

Efter hvad som hittills blifvit observeradt
förekommer i England oftast talet om bristande
färgsinne. Enligt meddelande i en medicinsk
qvartalsskrift hafva i Frankrike åtskilliga läkare
för jernvägstjenstepersonalen, hvilka blott gjort en
helt flyktig undersökning, påträffat färgblindhet
hos åtta tjenstemän. Dr Faur gjorde då en noggrann
undersökning. Pröfvande sjuhundratjugoåtta
jernvägstjenstemän, från aderton till sextio års
ålder, fann han fyrtiotvå personer,
en allmän undersökning af färgblindhet bland
åttahundra funnit femtio färgblinda, och således
har hvar sextionde person varit behäftad med detta
organiska fel.

Äfven i vårt land har uppmärksamheten blifvit
fästad vid ifrågavarande abnorma förhållande och
undersökningar, företagna af professor Holmgren,
hafva ådagalagt, att fall af färgblindhet icke äro
sällsynta, enär t. ex. ensamt bland vid Gefle–Dala
jernväg anställda 266 personer tretton befunnits
delvis eller helt och hållet färgblinda.

Man borde derföre draga försorg om att alla nu
varande och blifvande tjenstemän vid jernvägar,
likasom lotsar och sjökaptener, skulle underkastas
en noggrann undersökning, om de äga ett erforderligt
färgsinne, och undersökningen borde stundom förnyas,
emedan färgsinnet ofta kan störas genom för mycket
nyttjande af spirituösa, likaså borde ske efter
svårare sjukdomar, och hvarje, isynnerhet efter
någon hjernsjukdom tillfrisknad, borde underkastas
detta prof. Början härtill har redan gjorts i det att
styrelsen för statens jernvägar påbjudit anställande
af undersökning utaf läkare med vid jernvägen
anställda personers synförmåga i fråga om färgsinnet.

Nutidens läkare skola göra ett välsignelsebringan de
bruk af de i fysik och kemi vunna erfarenheterna,
om de omfatta ett studium, som väl ännu är i sin
linda, men som redan medfört stor nytta, enär ett
bristande färgsinne, så väl till lands som till sjös,
kan medföra oberäknelig olycka.

*



Rosses jätteteleskop.
Tillhör art. "Fjerrglaset".


<Fjerrgolaset.</b>

Man beundrar nutidens storartade uppfinningar inom ångans
och elektricitetens områden och betraktar såsom
ett non plus ultra af vetenskapliga och mekaniska
triumfer ångvagnen eller telegrafen; men allt det
underbara, som knyter sig till nyssnämda begrepp,
är dock inskränkt till blott vårt eget klot och
förmår ej att rikta vår kännedom, vidga vår synkrets
derutom; så är deremot fallet med ett instrument,
som förskrifver sig redan från det
sjuttonde århundradets början, ett instrument som
på ljusets snabba vingar bringar oss bud från de
himlakroppar som kretsa långt bort i verldsrymden
och som tusenfalt förkortar dess omätliga afstånd –
vi mena den astronomiska tuben.

Hvem som uppfunnit detta instrument och när
uppfinningen gjordes, kan icke med bestämdhet
uppgifvas, och berättelserna derom äro mycket
olika. Så heter det t. ex. att barnen till en
holländsk glasslipare, som i parentes sagdt icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free