- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
341

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret Orezu - Jordens nordligaste boningsort. A.-E.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Klostret Orezu.

Rumänien eller Moldau-Yalachiet äger, i likhet med
nästan alla kristna provinser, som lydt under det
turkiska väldet, en stor rikedom på kloster. Man
räknar der icke mindre än trehundrasextio sådana,
hvilka såsom fast egendom besitta vid pass fjerdedelen
af landets areal. Dessa kloster, - hvilkas murar
i oroliga tider lemnade skydd åt den omgifvande
befolkningen och som under fredstider hade sig
ålagdt att sörja för en stor del af dess andliga
och materiella behof genom att uppfostra barnen,
begåfva fattiga brudar, mottaga de sjuka och fattiga,
- hysa nu för tiden endast några tusental munkar,
de flesta af dem främlingar i landet.

Ett af de mest betydande klostren är Orezu. Det
grundlades i forntiden af familjen Brancovano och
tillhör den klass af kloster, som man kallar privata,
d. v. s. inkomsten deraf är hel och hållen anslagen
åt barmhertighetsverk och väl-
görenhet och förvaltas af någon ättling af
grundläggarens familj.

Beläget på sluttningen af berget af samma namn,
en förlängning af de transylvanska Karpaternas
bergskedja, tjusar Orezu redan på långt håll ögat
genom den behagfulla blandning af arkitektur och
naturens behag, som de flesta orien-
taliska byar och jemväl städer förete. Vid ändan af
en vacker allé af mörka granar, kommer man genom
en portik, öfver hvilken höjer sig en fyrkantig
paviljong med gröna fönsterluckor, till en fyrkantig,
mycket stor förgård, der klostrets förrådslokaler
och ekonomibyggnader äro till finnandes. Vandrar
man vidare till den inre gården, så kommer man till
kyrkan och ingången till klostret. Detta är, i likhet
med nästan alla valachiska kloster, prydt med ett
bredt galleri af kolonner, som, sträcker sig rundt
omkring första våningen. Men här är stenen rikligare
använd och bättre arbetad, än på något annat ställe i
Valachiet. Porthvalf, trappor, balustrader, kolonner,
- allt af sten, allt klädt med sten, och på de två
perronger som bilda sommarpaviljongen äro pelarskaften
femton fot höga och arbetade ur ett enda block. Vid
kyrkans port stå två stora träd lutande liksom af
vördnad för helgedomen. Kyrkporten är märklig för
sina fina och smakfulla skulpturer,

det inre af byggnaden företer deremot ingenting
anmärknings-värdt. Den besökande får åtnöja sig med
att bese några rika venetianska sammetsbroderier,
som tillskrifvas prinsessan Brancovano, den heliga
Margaretas hand och en liten tafla, två tum i fyrkant,
föreställande paradiset, en skänk af Catharina II,
samt en stor mängd vackra miniatyrer af helgon.

*



illustration placeholder
Nordkap.


Jordens nordligaste boningsort.

I ett par föregående häften, senast i julihäftet för detta
år, hafva vi i ord och bild sökt skildra lifvet och
naturen i den del af »höga norden», som skjuter längst
upp i Norra Ishafvet, nämligen norska Finnmarken. Den bild,
vi här meddela, som visar utseendet af Mageröns nordligaste
udde, är ett ytterligare bidrag till denna skildring.

Magerö är i många hänseenden märklig och derför äfven
känd till namnet af alla, hvilka inhemtat jordkunskapens första
grunder. Hon är nämligen en af märkepunkterna i ett af
»jordens hörn». Hennes norra udde, Nordkap, är tillika vår
verldsdels nordligaste; hon är också, enligt professor J. A.
Friis, den nordligaste ort på jorden, der menniskor hafva
fast bostad hela året om. År 1873 bodde nämligen der fyra
norska familjer och ett finnhushåll. Det torde i sammanhang
härmed böra nämnas, att på 1500-talet var ön så befolkad,
att hon utgjorde eget pastorat och räknade ända till 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free