- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 /
346

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildringar ur sjöväsendets historia. Af G. C. Witt. IX. Flottorna minska segel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

346

till en så hög grad af praktisk användbarhet, att den
i alla industriens grenar kunde med fördel användas
i stället för dittills brukliga drifkrafter.

James Watt föddes år 1736 i Greenock i Skotland. Redan
under barnåren visade han sig vara i besittning af
ett ovanligt snille, hvilket då uppenbarade sig i
förmågan att på ett så underhållande sätt berätta
hvad han läst eller hört, att åhörarne, liksom den
sagolystne paschan, alltjemt ville höra mera. Hans
moder hade på någon tid fått gossen intagen i en af
hennes vänners familj, men då hon en dag mötte vännen,
bad denne att hon snart måtte taga gossen hem igen,
ty han störde den husliga ordningen derigenom, att han
om aftnarna berättade historier, hvilka så förtjuste
hela familjen, att man sällan kom till hvila förr än
sent på natten. Denna sällsynta förmåga bibehöll Watt
in i sena ålderdomen.

Watts önskan var att studera, men fattigdomen
tvingade honom att blifva handtverkare. Han var
instrumentmakare vid universitetet i Glasgow, då han
händelsevis fick kännedom om Newcomens ångmaskin,
förbättrade denna genom uppfinnandet af kondensorn
m. m. och uttog år 1769 patent å sin uppfinning. År
1782 erhöll Watt och hans kompanjon Boulton patent
å den dubbelt verkande ångmaskinen, hvilken snart
begagnades öfverallt och gaf högst betydliga inkomster
åt Watt, som under tiden blifvit ägare af en mycket
stor mekanisk verkstad, nära Birmingham. Intill
sextiofem års ålder fortfor Watt att der leda
ångmaskinstillverkningen, hvarefter han flyttade
till sin landtgård, der han i lugn tillbringade
sina återstående dagar, ofta besökt af de många
vänner, hans glada lynne och älskliga karakter
förvärfvat. Såsom bevis på den skarpsinnighet och
fyndighet, hvarmed han visste att uttänka medel till
lösandet af mekaniska problem, anföres följande:
En af Watts vänner framställde en dag skämtsamt det
problemet, att göra en penna, hvarmed man på samma
gång kunde skrifva tvenne lika lydande bref. Dagen
derefter hade Watt uppfunnit kopiepressen, som nu
allmänt begagnas af affärsmän, för att taga aftryck
af bref, som afsändas. Watt dog år 1819, nära 84
år gammal, efter att hafva utöfvat en för hela
menskligheten genom sekler gagnande verksamhet.

Åtskilliga, dels alldeles’misslyckade dels mindre
lyckade försök hafva blifvit gjorda, att med enkelt
verkande ångmaskin framdrifva fartyg, såsom år 1736 af
J. Hulls i England, år 1775 af Perrier i Frankrike,
1776 och 1783 af markis de Jouffroy, äfvenledes
i Frankrike. Det var först sedan Watt uppfunnit
den dubbelt verkande ångmaskinen, man kunde hoppas
att med franigång tillämpa ångkraften till fartygs
fram-drifvande. Man hade vid de nämnda försöken
dels låtit ångmaskinen drifva åror, som förde fram
fartyget, dels användt skofvelhjul. År 1787 försökte
amerikanaren Fitch och år 1791 engelsmannen Miller,
hvar i sitt land, dock utan någon synnerlig framgång,
att använda den dubbelt verkande ångmaskinen på
fartyg, af hvilka det förra var försedt med åror,
det sednare med skofvelhjul.

Amerikanaren Robert Fulton, en utmärkt ingeniör, född
år 1765 och död 1815, var den förste som lyckades
framställa ett dugligt ångfartyg, och bör derför
anses vara ång-flottans egentlige upphofsman.

Fulton hade såsom gosse varit i juvelerar elära,
sedan med framgång egnat sig åt målarekonsten
och slutligen med brinnande ifver sysselsatt sig
med mekaniska uppfinningar. Han vistades länge i
England och ännu längre i Frankrike, der han år
1801 konstruerade undervattensminor, och hade byggt
en båt, med hvilken han kunde nedgå till ett djup
af öfver tvåhundra fot under vattenytan. En dag
var han i denna undervattensbåt fyra timmars tid
under vattenytan och uppkom fem franska mil från
det ställe, der han nedgått. Båten var afsedd att
föra undervattensminorna under kölen på fiendtliga
fartyg. I Frankrike byggde Fulton år 1803 sitt första
ångfartyg, hvilket visserligen visade ångmaskinens
användbarhet såsom framdrifningsmedel för fartyg,
men i öfrigt ej lemnade något särdeles lysande
resultat. När den snillrike amerikanaren förgäfves
sökt Napoleons understöd för sina uppfinningar,
begaf han sig år 1806 åter till sitt fäder-

nesland. Här byggde han år 1807 i Newyork ett
ångfartyg, som kallades Clermont och var försedt’med
skofvelhjul, drifna af Watts och Boultons patenterade
ångmaskin. Fartyget, som var etthundrasjutio fot långt
och sexton fot bredt, användes på Hudsonfloden. Dess
första resa ifrån Newyork till Albany, en väg af
etthundrasextio engelska mil, verkställdes på tretio
timmar. Således var farten fem och en tredjedels knop,
ett ganska vackert resultat att begynna med.

Medan Clermont stod på stapel, trodde ingen
att detta fartyg skulle blifva dugligt till
någonting. Ingeniörens vänner beklagade att han
slösade sina penningar på ett så onyttigt företag, och
andra gåfvo fartyget namn af »Fultons dårskap». När
Clermont den 11 Augusti 1807 låg färdigt på floden
och Fulton gick ombord, för att göra första försöket
med den nya farkosten, beledsagades han af spefulla
anmärkningar, grofva qvickheter och h visslingar från
en del af den talrika folksamling, som nyfikenheten
lockat att åskåda tilldragelsen. Men då maskinen
blifvit satt i gång och fartyget ilade fram på
floden, förändrades åsigterna hastigt, och hela
folkmassan utbröt i de lifligaste bifallsrop. Några
dagar derefter gjordes första resan till Albany,
hvilken väckte största förundran hos hela traktens
befolkning. De sjömän, som voro ombord på andra i
floden varande fartyg, blefvo icke litet förvånade
öfver den nya kamraten, som isynnerhet sedan mörkret
inträdt såg ut som en eldsprutande drake, hvilken
med ett förfärligt buller och kastande yrande vatten
omkring sig rusade fram emot strömmen. Indianer,
som sågo den, flyktade i yttersta förskräckelse
inåt skogarne.

Sedan Fulton brutit isen och visat möjligheten af
att med fördel använda ångmaskinen på fartyg, dröjde
det ej länge innan ångfartyg, byggda dels af Fulton,
dels af andra ingeniörer, gingo på de flesta floder
i Nordamerika. Några år derefter byggdes ångfartyg i
England, och omsider funno alla sjöfarande nationer
fördelen af det nya fortskaffnings-medlet, oaktadt
det i början mötte mycket motstånd så väl af sjömän
som andra personer. Såsom betecknande i detta fall
kan anföras, att det första ångfartyg, som gick från
England till Amerika, medförde ett exemplar af en,
utaf professor Lardner i London författad, mycket lärd
afhandling, hvari det bevisades vara en omöjlighet
att gå öfver Atlanten med ångfartyg.

Den. förste som byggde ångfartyg i Sverige var
Samuel Owen, född engelsman, en praktiskt bildad
ingeniör med stor företagsamhet, den han utvecklade
från sitt l Stockholm anlagda mekaniska faktori. År
1819 utgick derifrån det första svenska ångfartyg,
benämndt Anvphitrite. Tjugo till tretio år derefter
var ångfartygstillverkningen i Sverige ej obetydlig,
och den har sedan alltjemt stigit i vida högre grad
än man . vågade hoppas.

Otto JEduard Carlsund, som under en mångårig
verksamhet såsom styresman för Motala mekaniska
verkstad konstruerat och byggt en mängd snällgående
ångfartyg, och under en viss period var den ende,
till hvilken ångfartygsredare han-vände sig, har
inlagt en stor och oförgätlig förtjenst om vårt
lands ångbåtsväsende.

John Ericsson, vår utmärkte landsman på andra
sidan Atlanten, nutidens största mekaniska snille,
monitorernas snillrike uppfinnare, den verldsbekante
ingeniören, hafva vi att tacka för många vigtiga
uppfinningar i ångmaskinen och skeppsbyggeri. Sedan
försök att med skruf eller propeller framdrifva fartyg
blifvit af andra personer gjorda, utan att medföra
önskadt resultat, lyckades det John Ericsson att
framställa skruf-ångfartyg af så utmärkt beskaffenhet,
att alla sjöfarande nationer tillegnade sig hans
uppfinning i denna väg,

Yår namnkunnige landsman hade dock många svårigheter
att öfvervinna, innan propellern vunnit ett så
allmänt erkännande. Han hade under sitt vistande
i England länge och ifrigt sysselsatt sig med
konstruktion af propellern och, för att praktiskt
utröna riktigheten af sina beräkningar, förfärdigat
en fullständig modell till ett skruffartyg med sitt
maskineri. Modellen försöktes i en damm och gaf ett
säkert bevis på inrättningens förträfflighet. Några
af ingeniörens vänner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1876/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free