Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbi ägg. Ett fysikaliskt problem. A. L. - Allmännyttigt - Glansstärkelse - Putsning af poleradt stål - Kitt för spräckta jernkärl, spiselhällar o. d. - Rått kött, tillredt för sjuka - Honungsdricka - Medel mot mögel på bröd - Gåta - Bokstafsgåta. A. Holmgren - Charad. And. Er. S. - Fyra nötter i ett skal. And. Er. S. - Uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
ning. Man åstadkommer bäst denna rotation i det man
fattar ägget mellan venstra handens tumme och den
högras pekfinger, ställer det så på spetsen och låter
båda fingrarne i motsatt riktning glida vågrätt emot
ägget, gifver det på detta sätt nödig fart och lemnar
det sedan åt sig sjelft.
Men undret går ännu längre: - om man låter det hårda
ägget jemväl i liggande ställning snurra omkring på
en glatt yta, så reser det sig småningom upp alldeles
af sig sjelft och fortfar sedan att rotera stående
pä spetsen.
Ett rått eller icke alldeles hårdkokadt ägg låter
icke med gynnsamt resultat behandla sig på detta sätt
utan förhåller sig så som man skulle vänta af hvarje,
kokadt eller icke kokadt, ägg. Om man snurrar det
på spetsen, så faller det och vänder sig i liggande
ställning; låter man det snurra i liggande ställning,
så reser det sig icke upp såsom det hårdkokade ägget.
Ett urblåst ägg, d. v. s. ett sådant, hvarur man
aflägsnat gulan och hvitan, förhåller sig deremot
alldeles så som det
hårdkokade ägget, det roterar stående på spetsen, och
ställer sig sjelft på spets om det snurras i liggande
ställning. För detta ändamål tömmer man ägget på det
allmänt kända sättet, att man med en fiu nål borrar
ett litet hål i hvardera ändan af ägget och blåser
med munnen i det ena af hålen. Naturligtvis bör man
för det ifrågavarande experimentet icke anbringa
hålen just på äggets spetsar utan något på sidan.
Detta är iakttagelser, dem en hvar lätt sjelf kan
göra^ och som icke äro utan intresse i fysikaliskt
afseende. För min del, och jag är verkligen ingen
fysiker af facket, har det ej velat lyckas att
finna någon nöjaktig lösning af problemet; måhända
att bland journalens läsare finnes någon, som på
fysikaliska grunder kan gifva en naturlig förklaring
af detsamma. Kanhända att jag i föreliggande fall icke
»ser skogen för träd», men säkerligen skall det gå
mången annan på samma sätt som mig, - så mycket bättre
då, om vi slutligen få slå oss med handen för pannan
och upptäcka att hela gåtan var - ett Columbi ägg.
A. L.
Glansstärkelse. 4 lod hvitt gummi arabicum öfvergjutes
med ett halfstop hett vatten: detta farstå öfver
natten, derpå afhälles sorgfälligt det klara och
fylles på en flaska, som välo korkas. Af denna vätska
blandar man till stärkelsen en eller två matskedar,
allt efter mängden. Härigenom erhåller stärkelsen
en vacker glans. Ännu vackrare blir denna om man
dessutom, medan stärkelsen är varm, tillsätter något
stearin. Den så kalladeo glansstärkelsen, äfven kallad
stärkelseglans, som man i handeln får betala ganska
dyrt, består icke af någonting annat än gummi och
stearin. Äfven en liten tillsats af paraffin ger en
vacker glans åt stärkelsen.
Putsning" af poleradt stål. Man tager 4 gram tennaska,
2 gram hjorthorn och l gram sprit, blandar alltsammans
till en gröt, och tager deraf på en bit fint linne
eller skinn (en gammal handske) och gnider stålet
eller jernet dermed samt aftorkar slutligen ytan med
mjukt läskpapper.
Kitt fdr spräckta jernkärl, spiselhällar o. <L l
vigtsdel svafvelpulfver, 2 delar salmiak och l del
jernfilspån blandas tillsammans. Vid begagnandet
tillblandas ytterligare en lika stor mängd fin
jernfilspån och alltsammans omröres med vatten till
en gröt, som strykes in uti sprickorna, der den
innan kort blir så fast, att den motstår både vatten
och eld.
Rått kött, tillredt för sjuka. 250 gram rått kött
(ryggstycket), 75 gram skalad sötmandel, 5 gram skalad
bittermandel och 80 gram hvitt socker blandas och
stötas i en mortel till en
likformig gröt och fibrerna frånskiljas genom en
sikt. Denna pasta, som har rosenröd färg och en mycket
behaglig smak, skall ’på intet sätt påminna om kött
och låter förvara sig längre tid; äfven om sommaren,
i fall den får stå på en sval och torr plats. Af samma
pasta kan äfven beredas en emulsion, hvilken genom
tillblandning af mjölk kan göras ännu mera närande.
Honungsdricka. En angenäm och lifvande dryckQ beredes
på så sätt att man på ett ämbar vatten lägger l-134
skalp, honung, uppkokar det hela, derpå låter det
jäsa i öppet kärl, hvilket man lätt åstadkommer
genom tillsats af öljäst, och strax efter inträdd
jäsning tappar drycke’n på krus eller på starka
mineralvatten-flaskor, korkar dessa väl och förvarar
dem i en kall källare. Efter åtta dagar är drycken
njutbar och föredrages af många framför alla andra
gazeusa drycker.
Medel mot mögel på bröd. Såsom ett sådant
rekommenderas att, omedelbart sedan det nybakade
brödet uttagits ur ugnen och medan det ännu är
fuktigt, stoppa det i en tom mjölsäck, der dock något
mjöl stannat qvar, och detta på så sätt, att brödet
lägges med öfverskorporna på hvarandra. o Härefter
tillknytes säcken och upphänges på ett luftigt
ställe. På detta sätt låter brödet förvara sig i
4-6 veckor utan att blifva torrt eller angripas af
mögel. Före begagnandet af borstas mjölet med en ren
borste och brödet nedlägges öfver en natt i källaren
för att derigenom göras mjukare.
Jag kommer dansande och glad,
Förklädd jag är, att mig kaschera;
Men snart jag vänder om mitt blad,
Då är mitt jsätt att surprinera.
Jag präktig svingar in uti de rikas hus,
Och anspråkslös jagQhelsas hos de ringa.
Jag skådas första gång vid ljus
Då skålar drickas och pokaler klinga,
Fast obekant, jag likväl väntad är -
Välkommen är jag, ty man ser och känner
Jag kommer, sänd från vänner och till vänner.
Följande bokstäfver och stafvelser, riktigt
sammansatta, bilda tretton ord, hvilkas
begynnelsebokstäfver beteckna namnet på en svensk
författare och slutbokstäfvernä namnet på ett af
hans arbeten:
lur, m, ou, van, e, ke, ne, di, n, t, o, ar, l, ori,
m, i, pi, h, ön, s, al, n, s, ön, c, ve, ad, to, e,
b, ar, h, ta, r, si, g, s, f, ed, r, ar, v» d, er,
by, e, b.
Orden beteckna:
1. Ett landskap i Frankrike. 2. Ett räkneord. 3. Ett
åkerbruksredskap. 4. En köping i Sverige. 5. En
fransk krigshamn. 6. En stad i Sverige. 7. En
sjö i Finland. 8. "En stad i Tyskland. 9. Ett
ordslag. 10, Ett husdjur. 11. En fågel. 12. En stad
i Afrika. 13. Ett landskap i Sverige.
A. Holmgren.
Mitt första sägs en fågel vara När som han ses i
luften fara; Mitt andra är ett djur med klöfvar,
Som ofta nog på åkern ströfvar; Mitt tredje hör till
mindre vägar: Man uppå den ej åka plägar; ’Mitt fjerde
bör en man ej blifva, Om någon tor med honom kifva;
Mitt hela mot din nästa visa, Så skall man dig helt
säkert prisa.
And. Er. S.
nötter i ett
Tag 4 a, 2 d, 3 g, 2 i, l m, 2 n, och 2 o. Bilda af
dessa bokstäfver en fyrkant, så beskaffad, att hvarje
rad läst från venster till höger bildar samma ord,
som motsvarande rad, läst uppifrån och nedåt:
Mitt första heter syster min; Mitt andra är hon i
sitt sinn; Mitt tredje är hon alla dar; Mitt fjerde
blef hon af sin far.
And. Er. S.
Ordet till Gåtan i föreg, häfte, sid. 820o:
Fönsterruta. De fyra nötterna å sid. 320 knäckas på
följande sätt:
LÅNA
ÅKER
N E R O
ARON
Lösning af Charaderna n:o l och 2, sid. 320: Rimslut
och Smörask.
Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
