Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vesterås domkyrka. Herm. H-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 -
Ett konststycke från en senare tid, som dock förtjenar
den största uppmärksamhet, är kyrkans dopfunt, vid
andra pelaren på norra sidan om midtskeppet. Detta
konstverk, som förskrifver sig från 1620:talet,
är skulpteradt i trä, med öfver tjugo fristående
bilder och siradt med de finaste inläggningar i
mosaik. Höjden från golfvet till spetsen af locket är
omkring nio fot. Genom locket går en grof, skickligt
dold jernten, som ofvan hjessan på en Kristusbild,
hvilken utgör lockets öfversta prydnad, slutar i en
grof ögla, hvadan det synes, som om det tunga locket
varit inrättadt, att vid förefallande behof upplyftas
medelst ett hissverk.
Inom kyrkan finnas ännu i behåll omkring tio
grafstenar från medeltiden, ehuru få af dem nu torde
finnas på den plats, der de ursprungligen varit
lagda. Den märkvärdigaste af dem är utan tvifvel en
grafhäll, som sitter infästad i väggen under fönstret,
närmast söder om det östligaste korfönstret. Stenen
har förut legat nedanför på golfvet och betäckt den
graf, i hvilken riksföreståndaren Svante Sture,
hans fader Nils Bosson och brödren Mauritz Sture
m. fl. hvila. Som Mauritz Sture var den förste,
som gick ur tiden, fick hans bild och namn sin plats
på stenen öfver den graf, som var bestämd för Nils
Bossons slägtmän. Den för sin tid välhuggna stenen
framställer en ung riddare, hvars riklockiga hufvud
betäckes af en liten barett, med en rosett vid venstra
tinningen. Yid bildens fötter synas tvenne va-
Vesterås domkyrka.
(Efter fotografi.)
pensköldar: på den ena Natt och Dag-vapnet och på den
andra Bondevapnet. Kundtom stenen löper en inskrift,
som på latin upplyser om att Mauritz Sture dog 1493,
och slutar med en önskan om frid öfver hans graf.
Tornet, hvars nedersta afdelning betäckes af tvenne
kors-hvalf, har sidobyggnader både på norra och
södra sidan. Af
dessa innehåller norra sidobyggnaden en gammal
kapitelstuga, som fått en historisk märkvärdighet
deraf, att det var här som konung Gustaf I förelade
kapitlet biskop Peder Sunnan-väders förrädiska bref
till dalkarlarna. Sidobyggnaden söder om kyrkans
hufvudingång under tornet innehåller sakristia jemte
ett par mindre rum.
Tornets yttre betäckning utgöres af en kopparbeklädd
tornspira, som, efter ritning af Nicodemus Tessin,
uppfördes 1693 och anses vara den högsta i Sverige,
enär höjden från
marken till spirans spets har det ansenliga måttet
af 328 fot. En särskild märkvärdighet med denna
tornspira är, att i den inre resningen, med sina
tusentals bjelkar, stöttor och förband, ej finnes en
enda spik eller jernnagel, utan allt sammanhålles med
tappar och träbultar. Utvändigt afslutas spiran med
ett stort klot, derpå en ansenlig krona och öfverst
ett högt kors med väderhane. Ensamt dessa ornamenter,
klotet, kronan, korset och hanen, hålla tillsammans
17 fot i höjd och äro förgyllda med 304 dukater.
I sin helhet betraktad gör kyrkan ett öfverväldigande
intryck och förefaller liksom ville hon i sin
mäktiga storhet taga hela staden under sina vingars
skugga. Låter man då tanken genomila den tiderymd,
som försvunnit sedan hennes grundsten lades till
den dag som i dag är-, eller söker man att i
inbillningen tälja de slägten, som med allvar och
vördnad vallfärdat till hennes helgedom, känner man
sig stämd att med skalden utbrista:
"Du minnets diadem på hjessan bär
Och stora skuggor nästan trängas här; -
Din dom står hög, betydningsfull som natten,
Och lyser frid utöfver land och vatten,
Och sekler ligga kring din fot och bedja" ....
Herm. H-g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
