- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 16, årgång 1877 /
75

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlskronas anläggning. G. C. Witt - Till författaren af "Gamla barn". Anna A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

kåpitäler buro djupa märken efter eldens härjning,
qvarstodo; men restaurerades, och utgör ännu en
prydnad för staden. Församlingen ägde bestånd ända
till år 1829, da hon och hennes kyrka sammanslogs med
stadsförsamling till ett pastorat. Stadsförsamlingens
kyrka (FredriJcskyrkari) är byggd af kalksten
och invigdes år 1744. Äfven till denna lemnades
ritning af Tessin.; dock måste för bevarandet af
den store arkitektens konstnärsrykte anmärkas,
att på hans ritning voro tornen flera och af
en helt annan form, än de tvenne på kyrkan nu
befintliga. Amira-Utets-fcyrJcan var den första
kyrkan, som uppfördes i staden, och den invigdes
redan år 1685. Byggd af trä, med tegeltak, är den
mera stor än prydlig, inrymmande 3,600 personer och
bevisande genom sitt stadiga, välbehållna utseende,
vid nära två hundra års ålder, att äfven träbyggnader
kunna äga lång varaktighet, då de äro uppförda af
godt virke och ordentligt vårdas.

Carlskronas anläggning blef tilltagen i storartad
skala, så att breda gator och stora torg blifvit
ett lika utmärkande kännetecken för denna stad,
som kringlor och pepparkakor for Södertelje. Efter
den vådeld, som år 1790 ödelade staden, uppbyggdes
den regelbundnare än förut, dock likasom vid första
anläggningen nästan uteslutande med trähus.

Örlogshamnen härstädes, måhända den bästa i hela vår
verldsdel, har med stora kostnader och ett ofantligt
arbete blifvit försedd med anläggningar, som för vårt
land och våra tillgångar måste anses storartade, ehuru
de äro obetydliga mot hvad en rikare och sjöförsvaret
mera tillgifven nation skulle hafva åstadkommit,
om den varit ägare till en sådan plats.

Samtidigt med ställets bebyggande fastställdes plan
till dess befästande, men hvarken denna plan eller
någon annan af de under tidernas lopp föreslagna har
blifvit fullbordad, så att i närvarande stund äro
befästningarna mot sjösidan otillräckliga och mot
landsidan obefintliga.

År 1696 var örlogsvarfvet försedt med skeppsbäddar,
förrådshus och verkstäder, hvaribland en
ännu qvarstående öfver tusen fot lång byggnad:
repslagarebanan. De dyrbaraste byggnaderna, nämligen
skeppsdockorna, äro af senare tid.

Gamla- eller reparationsdookan, sprängd i klippan
efter Polhems och Charles Sheldons plan, fullbordades
från år 1716 till 1724, hvarvid såsom arbetare
användes krigsfångar, tagna under Carl XII:s krig. Den
är på senare tider utvidgad och försedd med pumpverk
drifvet af ångmaskin, som kan länspumpa dockan på
sex till sju timmar, hvaremot till länspumpning med
det äldre pumpverket, hvilket drefs med handkraft,
erfordrades tre dagars tid och öfver åttahundra
dagsverken. Sistnämnda pumpverk, ett så kalladt
paternosterverk, ansågs dock för hundra år sedan vara
en af de förträffligaste inrättningar i sitt slag. *

Nya dockorna» en storartad anläggning, börjad år 1758
af Daniel Thunberg, bestå af ett yttre och tvenne inre
svajningsruin, ledande till tjugo dockor, hvardera
för ett linie-skepp, bearbetade med åtskilliga
tidsuppehåll till år 1805, då kostnaderna uppgått
till omkring fem millioner kronor. Bygg-

naden var då mer än halffärdig, det vill säga: yttre
svajningsrummet, det ena inre svajningsrummet, en
del af det andra, tre dockor och portöppningarna till
två andra voro färdiga, men detta var det svåraste af
arbetet och hade i anseende till de dervid behöfliga
fördämningar och arbeten i vattnet fordrat mera tid
och lika mycken kostnad, som fullbordandet af allt det
öfriga skulle medtagit. Då afstannade arbetet. Man ser
vid första ögonkastet, att denna dyrbara anläggning
varit beräknad att motstå tidens åverkan i många
århundraden. Dockornas väggar och bottnar äro murade
af hård granit, till största delen af stora fyrhuggna
stenar. En del af svajningsrummet är utsprängd i
klippan, och till den ena dockan är grunden lagd hela
fyrtio fot under vattenytan, emedan sjöns botten der
var osäker ända ned till detta djup. Efter år 1842
hafva de två dockorna, för hvilka portöppningarna
varit beredda, blifvit byggda.

Enligt Chapmans år 1797 uppgjorda arbetsplan för
nya dockbyggnadens fullbordande i % sammanhang med
nybyggnad af linieskepp, skulle arbetet bedrifvas
fortare än förut och så ordnas, att så snart en
docka var färdig, byggdes deruti ett linieskepp,
hvilket, för att förvaras mot förruttnelse, skulle
qvarstå i dockan till dess det behof des i krig. På
det sättet skulle man efter ett inskränkt antal år
hafva tjugo dockor och tjugo linieskepp färdiga,
utom de fyra fartyg, som kunde stå i de begge inre
svajningsrummen. Men förslaget lades ad acta och
skeppen fingo i stället den heder att ruttna ned -
vid brobänken.

Kongliga skeppsvarfvet, såsom örlogsvarfvet i officiel
stil kallas, upptager södra delen af Trossö jemte
ett par holmar, och är skildt från staden genom
en så kallad slutningsmur af femtusen fots längd,
till större delen byggd i senare tid, ty för fyrtio
år sedan var Nya dockbyggnaden endast genom ett
föråldradt träplank skildt från staden.

Utom alla de både äldre och nyare verkstads- och
förrådshus med flera byggnader varfvet äger inom sitt
område, har stationen många andra från olika tider
härstammande byggnader och inrättningar, såsom:
kaserner, boställshus, skolhusbyggnader, sjukhus,
magasiner, kruthus, ångbageri, vattenledning från
den trefjerdedels mil aflägsna Lyckeby å o. s. v.

Sålunda har anläggningen af Sveriges förnämsta
marin-etablissement fortskridit inemot tvåhundra år,
utan* att hafva nått sin fullbordan.

Staden har vuxit vida långsammare, än anläggningarna
för flottan. För femtio år sedan hade man ännu
icke hunnit stensätta Stortorget, och på flera af
de allmänna platserna kunde en botanist den tiden
förse sitt herbarium med vackra exemplar af bolmört,
malört, maskrosor, nässlor och åtskilliga andra
växter. Ungefär vid samma tid anlades "Höglands park»,
en vacker promenadplats på ett förut varande sankt
träsk, som bar det något anspråksfulla namnet »Neptuni
torg». På senare decennierna har mycket blifvit gjordt
till stadens förskönande. Folkmängden har stigit
och utgör nu omkring sjutton tusen personer. Den
nyligen fullbordade Carlskrona-Wexiö-jernvägen
har satt staden i en väl behöflig förbindelse med
rikets öfriga jernvägar. . .
Q. C. Witt.

* Ej långt från gamla dockan finnes det
s. k. Wasaskjulet, ett med tak försedt, i början af
1700-talet uppfördt hus med stapelbädd för byggandet
af fregatter och linieskepp. På illustrationen
framställes i förgrunden Polhelmsdockan och
till höger är en del af Wasaskjulet synligt.
Red. anm.

Till författaren af "Oaraila

r^ör v gamla barn» tillåt mig tacka dig -

f ad mer, om min person du icke känner! Jag är ett
gammalt barn, som »roar mig»^ Och derför tror jag,
att vi äro vänner.

Mot sommarskyn, trots mina silfverhår, Kan, barnsligt
glad ännu, jag sträcka famnen. Jag kysser tufvan,
som i blomning står, Fast »-på latin» jag lärt mig
blomsternamnen.

För vind och våg, för strålen från det blå Jag
jollrar smått ännu - när ingen hör mig, Och när ett
»gammalt barn» jag råkar på, Så outsägligt barnaglad
det gör mig.

Jag kan åt litet glädja mig ibland - Vill någon håna
mig, så: alltför gerna! - Jag ser ett underverk
i minsta grand, Och hvarje snökorn är. f or mig
en stjerna.

10*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:31:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1877/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free