- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 16, årgång 1877 /
212

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

kunna passera utan fara, om icke omöjliga, så: dock
ytterst obeqväma för arméer. Derför betraktas också
Balkan som ett starkt värn för Turkiet mot från detta
håll anryckande fiender, hvilka lyckats tränga öfver
Donaufloden, som är turkarnas första försvarslinie
åt detta håll.

Eesande, som besökt dessa berg, hafva samstämmigt
uttalat beundran öfver deras vilda partier och
öfverväldigande vyer. En lord Strangford, som var
attaché vid engelska beskickningen i Konstantinopel,
beskrifver på följande sätt det första intryck han
erfor, när han, resande norrut från Haidos eller
Aidos, hade BaJkanbergen framför sig:

»Bergen föreföllo mig alldeles omöjliga att
öfverstiga. Om doktor Johnson hade rest i dessa
länder, skulle jag antagit att han gjort sin
beskrifning af Rasselas-dalen efter den, som jag nu
skådade. Jag lät blicken irra omkring, men jag kunde

Tvänne resande hade samma dag blifvit mördade i
Balkans skogbeväxta pass, och vägarna hvimlade af
farligt folk, sade de. Soldaterna kunde från sin
station se långt hän öfver de ojemna bergstopparna,
men de kunde i följd af de lummiga träden icke tydligt
urskilja föremålen.

När vi inträngde i dessa ödsliga labyrinter med
tratt-formiga hålvägar, i hvilka den resande vid
hvarje steg befarar att falla i något bakhåU, kunde
jag icke värja mig för en viss oro. Lyckligtvis var
vädret vackert och hästarna utmärkta. Yi höllo våra
vapen i ordning och sågo oss omkring åt alla sidor,
för att undvika att blifva öfverrumplade, På detta
sätt hade vi marscherat mer än tre timmar, som om
vi varit utsända på recognoscering, då vi plötsligt
på helt kort afstånd fingo syn på ett detachement
soldater, hvilka jag på deras hvita fusta-neller,
röda mössor och långa gevär igenkände vara albaneser.

Klippart! från Balkan.

icke upptäcka någon möjlig utgång. Likväl öppnade
sig en klippa liksom genom trolleri vid foten af
ett lodrätt berg, som afstängde dalen, och vi funno
på sidan om en bäck en trång gångstig, på hvilken
vi fortsatte vår färd. Denna hålväg är en bland de
vackraste i Europa. Dess spetsiga hvalfbågar hafva
en omätlig höjd, äro ända till toppen betäckta med
träd och tillåta icke den resande att se mera än ett
smalt band af himmelens azur.»

Blanqui, som 1841 färdades i Balkanbergen, kommande
från Bulgarien, säger, »att ju närmare man på en öfver
all beskrifning oländig mark nalkades dessa pittoreska
höjder, desto renare blef luften och dystrare och
ensligare landskapet. Snart träffade vi på ett af
dessa af sammanflätade grenar uppförda vakthus, som
äro så vanliga i Turkiet. Det var upptaget af fem män,
hvilka gåfvo oss de mest olycksbådande underrättelser.

När vi sammanträffade med dem, började våra Kawas
att underhandla med dem. Albaneserna påstodo, att vi
skulle låta dem se våra papper och visa dem, hvilka
vi voro. Vår eskort tycktes dela .deras åsigt, men
jag lät svara dem, att man icke behöfde uppvisa sina
papper annat än i städerna, att vi voro främlingar,
som tillhörde en beskickning, och att vi ville
passera, utan att blifva uppehållna af någon ...

När vi kommo ut ur dessa röfvarnästen, hade vi Trajani
ryktbara port framför oss. Den var nästan jemnad
med marken och nära nog endast en hög af sten och
grus. Den synes hafva varit en triumfbåge af samma
form och storlek, som Porte Saint-Martin i Paris, så
mycket jag kunde döma efter sjelfva grundvalen. Detta
gamla monument, ett vittne om det romerska väldets
storhet och glans, fanns - så har man försäkrat mig
- ännu orubbadt för få år sedan, och det förstördes
först af en fanatisk pascha,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:31:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1877/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free