Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barns uppfostran genom barn. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
en lek, som sedan några dagar tillbaka varit den
mest omtyckta, - den så kallade diligensleken. I
denna lek kunna alla deltaga. Några äro hästar och
andra äro resande; en är gäst-gifvare, en annan är
diligenskusk. Nu hade flickan föresatt sig, att hon
skulle få kuskplatsen, som är mycket eftersökt. Men
man nödgade henne att stanna vid sin rol som häst,
hvaröfver hon visade misshumör och hon försökte nu att
hindra lekens gång. Jag åsåg allt från mitt fönster.
»Just som de skulle vika af till tredje
gästgifvare-gården, satte hon krokben för kusken,
som stupade på näsan.
henne åt hennes kamraters domsrätt. Det enda, jag hade
att göra, var att öfvervaka rättvisans skipande, för
att tillse, att man icke lät saken gå för långt. Jag
skulle hafva tyckt mera om att få använda andra medel,
jag skulle hellre hafva vädjat till ädlare känslor
och velat se upphöjdare grundsatser tillämpade,
men jag har allt för ofta misslyckats på den vägen, w
"Jag känner dig, min vän, och vet att värdera din
stora erfarenhet, men tror du verkligen, att det
medlet är ofelbart;?»»
«Ofelbart? Huru kan du göra en sådan fråga? Jag säger
endast, att det är verksamt, ehuru icke alltid. Yi,
stackars
"Under lek intet svek!"
(Tecki.iag.af Théophile Schiller.)
Som lektionstiden nu var inne, så ringde jag och alla
barnen begåfvo sig åter in i skolan. Naturligtvis
kunde den lilla intrig-makerskan icke nu genast
dömas inför sittande rätt, men, som ni ser, så har
hon ingenting förlorat på att vänta. Först ämnade
jag låta henne stanna och lexa upp henne sedan de
andra hade gått samt låta henne skrifva en sida eller
två. Men som jag på förhand visste, att detta straff
skulle vara förspildt på henne, lät jag den tanken
fara och öfverlemnade
barnuppfostrare, hafva inga ofelbara recepter. Du
påminner dig väl det i sin blygsamhet så vackra
uttrycket af den berömde läkaren: ’Jag skötte, Gud
botade/ Vi sköta också våra sjuka, men Gud botar dem,
när han finner för godt. Genom just detta medel,
som du icke finner vara på sin plats, har jag sjelf
blifvit botad för ett mycket svårt fel, nämligen
glupskhet"
Jag gjorde en rörelse af förvåning. Begreppet
glupskhet eller fråsseri var så föga öfverensstämmande
med min vän L:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
