Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leschots diamantborr - Bostadens inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302–––
Hithörande illustration (sid. 301) visar
konstruktionen af diamantborren. Flera från hvarandra
något afvikande konstruktioner äro tillverkade och
begagnade, och numera behöfver man ej taga i beräkning
tekniska omöjligheter vid
uppstående förslag att genomföra storverk,
jemförliga med
genomsprängandet af Mont Genis, hvilket
arbete för alla
tider bär ett lysande vittnesbörd om
andens välde öfver materien.
Bostadens inflytande.
är berättigad att af boningshusets byggnadssätt,
storlek, sanitära beskaffenhet och andra egenskaper
draga slutsatser - dock med försigtighet - rörande
invånarnas karakter; ty det är klart, att det ställe,
der menniskan tillbringar största delen af sin tid,
måste utöfva inflytande på organernas lifsyttringar
och derigenom äfven på tankarna, känslorna och
handlingarna.
Det är en stor skilnad, om i ett land hvarje
familj bebor sitt särskilda hus, eller om flera
familjer lefva tillsammans i ett hus; om bostaden
är främjande för helsan, eller skadlig för densamma;
om den erbjuder hvarje enskild familjemedlem det för
ett normalt kroppsligt och sedligt.lif nödvändiga
utrymmet, eller om medlemmarna måste lefva allt för
nära inpå hvarandra.
På landet har oftast hvarje familj sitt eget hus; i
städerna bruka flera hushåll bo under samma tak. Detta
förhållande framkallar skiljaktigheter rörande
helsotillståndet, lifslängden, verldsåskådningen,
handlingssättet, ja, hela karakteren.
Engelsmannen John Stockton-Hough företog för icke
länge sedan åtskilliga undersökningar om stads-
och landtlifvets inflytande på menniskans helsa,
fruktsamhet och lifslängd. Liksom många lärde
före honom, kom han till det resultat, att landet
i hvarje hänseende är gynnsammare för vårt slägtes
välbefinnande än städerna äro det, och att de sednares
ofördelaktiga inflytande beror på en mängd kända
orsaker, bland hvilka fattigdomen intager ett af de
främsta rummen.
»Man säger», yttrar Stockton-Hough, »att det
är omöjligt för en familj, som bor oafbrutet
i London, att kunna äga bestånd i mer än tre
generationer. Säkert är, att en familj, som oafbrutet
bor i en stor stad och hvars medlemmar taga gifte
endast ur familjer i samma stad, nödvändigt måste
utslockna efter två århundraden. En förnäm slägt
i England, som insett detta förhållande, har gjort
sig till regel, att gifta sina söner och döttrar med
landtadeln eller med borgerliga familjer på landet,
för att kunna vara viss om, att husets namn skall
förevigas på svärdssidan.»
Familjer, som betrygga sin tillvaro genom en dylik
uppfriskning af blodet, uppnå genom vistelsen i
landets fria luft den högsta grad af harmonisk
kroppslig och andlig utveckling; de kunna i regeln
gälla som normala och mönstergilla.
Låtom oss nu se till, huru bostaden medverkar
till uppkomsten och fortvaron af sådana
mönsterslägter. En rymlig, beqväm och sund bostad
främjar ämnesomsättningen och utöfvar ett välgörande
inflytande på blodets beskaffenhet och nervernas
regelbundna verksamhet. A andra sidan sätter den
hvarje enskild familjemedlem i tillfälle, att i
ostördt lugn kunna samla sina tankar, när sådant
synes honom nyttigt, samt att kunna förrätta sina
sysslor i lämplig ensamhet och frihet från störande
inflytelser. Slutligen lifvar den sinnena på ett för
välbefinnandet gagneligt sätt och alstrar derigenom
detta glada och jemna lynne, som utgör ett af vilkoren
för ett friskt, långt och lyckligt lif.
Bostäderna på landet äro, då man jemför dem med
städernas, i allmänhet rymligare, beqvämare och
bättre lämpade för helsans bibehållande; derför
måste de utöfva en helt annan verkan på organismen
och karakteren än stadshusen.
Denna olikhet får ett alldeles oförtydbart
uttryck genom ’sjuklighets-, dödlighets- och
osedlighetsstatistiken, genom individualitetens
kraftigare utveckling på landet och genom landtbons
mindre håg för flärd och prål.
För att möjliggöra en riktigt klar föreställning
om det intellektuella och sedliga lifvets samband
med bostadsförhållandena, skola vi nu undersöka
boningsrummens inflytande på mennisko-
kroppen. Det rum, som tjenar oss till vistelseort,
mottager de gaser och ångor, som afsöndras af huden
och lungorna, och vi förbruka syret i den luft,
hvaraf det är uppfyldt. Ju fullständigare vi äro i
stånd att förnya den för andedrägten tjenliga luften,
dess mindre kommer blodet att uppblandas med skadliga
ämnen; men ju bristfälligare luftvexlingen är,
dess ofullkomligare blifver luften syrsatt, dess
mer får organismen behålla af de föreningar, som
skola afsöndras. Med skäl framhåller sund-hetsläran,
att ett orent blod står i samband med orena tankar
och känslor. En hvar, som är fallen för att göra
iakttagelser, kan lätt öfvertyga sig om, huru enskilda
personer och hela samhällsklasser, hvilka framlefva
sitt lif i dåliga stadsbostäders förderfvade luft,
på ett sorgligt sätt motsvara sina hemvist i afseende
på tankar, känslor och handlingar.
Nervsystemets centralorgan, verktygen för det medvetna
och omedvetna tänkandet, känslan och viljan, behöfva
för sin normala verksamhet sundt blod, och ett sundt
blod är icke tänkbart utan en i sanitärt hänseende
väl inrättad bostad. A andra sidan röner hjernan ett
skadligt inflytande af de krämpor och sjukdomar, som
framkallas genom förderfvad luft. »Samma bostad»,
säger en frejdad vetenskapsman, »i hvilken tio
menniskor kunna bo-friskt och sundt, blifver en
sjukdomshärd då tjugo eller tretio personer måste
lefva i densamma.» - »Jag tror icke», säger vidare
samme vetenskapsman, »att dålig luft i bostäderna
direkt alstrar speciella sjukdomar, såsom gifterna
t. ex.; jag påstår blott, att den dåliga rumsluften
nedsätter och försvagar förmågan att motstå sjukliga
inflytelser - ett förhållande, som aldrig blifvit
motsagdt af vetenskapen.»
Men om dålig luft ökar anlaget för kroppsliga
lidanden, så måste detta förhållande nödvändigt vålla
en mängd förändringar i nervsystemet, särskildt i
hjernan, hvilka förändringar komma att erhålla ett
uttryck på livsåskådningens och den intellektuella
uppfattningens område. En sjuklig menniska, som
ständigt andas i ett trångt, förpestadt rum, måste
skåda verlden och menniskorna samt sitt förhållande
till dem i ett annat ljus, än en person, som andas
i ett rymligt och väl ventileradt rum. Ingenting är
naturligare, än att en fattig, som ständigt lefver i
en förskämd luft och hvars hjerna till följd deraf
underhålles af ett sjuldigt blod, skall intagas af
bittra känslor - dessa må vara än så oberättigade -
mot mera lyckligt lottade samhällsmedlemmar. Derför
kan man icke nog ofta upprepa för vederbörande den
sanningen, att de fattiga folkklassernas uppfattning
af de sociala förhållandena icke kommer att undergå
någon förändring, förrän deras nuvarande eländiga
och sjuk-domsalstrande bostäder blifvit utbytta mot
rymliga och sunda lokaler.
En annan vigtig faktor i bostaden är ljuset,
hvilket utöfvar ett fullt ut lika stort inflytande
på invånarna som luften. Lifslängd och dödlighet,
välbefinnande och sjuklighet, tankar, känslor och
handlingar påverkas nämligen i högsta grad af ljusets
beskaffenhet och af den större eller mindre tillgången
på detsamma.
Det är ett faktum, styrkt genom statistiska uppgifter,
att i bostäder, som ligga mot skuggsidan eller mot
norr, är sjuk-dommarnas och dödsfallens antal vida
större, än i hus, som ligga mot solsidan. Särskildt
erbjuda de stora städernas fattigare qvarter ytterst
lärorika exempel i detta hänseende.
Hos personer, som lefva i bostäder, der solstrålarna
äro utestängda, röner den kroppsliga ekonomien
allvarsamma rubbningar, hvilka måste utöfva ett
skadligt inflytande på organernas verksamhet. Af
vetenskapliga undersökningar framgår, att under nästan
samma förhållanden afsöndrar organismen vida mer kol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
