- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 16, årgång 1877 /
321

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hem! Hem! (Ur diktcykeln "Heliotroper", som vid Familj-Journalens litterära pristäflan 1876 tillerkändes fjerde priset.) Heliofilos - En hjertefråga. (Efter Paul Niemeyer.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hem! Hem!

(Ur diktcykeln "Heliotroper", som vid
Familj-Journalens litterära pristäflan 1876
tillerkändes fjerde priset.)

det blir mörkt på vida, öde heden, Och solen sjunkit
bakom berg och haf, När dunkel blir den törnbevuxna
leden, Och bruten är min tunga vandringsstaf, Då vill
jag dit, der solen ej går neder - \ Då vill jag hem!
Då vill jag hem!

När det blir höst, och blomman dör i sanden, Och
stormen rasar öfver haf och land, Och fågeln ilar
mot de sunnan landen,

Då längtar jag ock till en annan strand, Då vill
jag ila dit, der solen värmer - Då vill jag hem!
Då vill jag hem!

När en gång Almas klara, milda öga Ej längre glänser
på min vandringsstig, Då vänder jag min blick emot
det höga Och ber, att Gud må kalla äfven mig: Han hör
min bön och när han öppnar famnen - Då vill jag hem!
Då vill jag hem!

Heliofilos.

r

En

l iksom icke alla, hvilka utsätta sig för smitta,
ådraga sig kolera, och liksom ej alla, hvilka
tillbringa tio år ^’ af sitt lif på en illa
konstruerad skolbänk, blifva smal-bröstade eller
närsynta, så kommer det lyckligtvis icke heller till
hjertsjukdom hos alla, hvilka utsätta sig för vissa
skadliga inflytanden. Men å andra sidan är det ganska
visst, att rätt många dö i förtid genom plötsligt
upphörande af en redan länge sjuklig hjertverksamhet
- af hjertslag - och att organiska hjertfel ofta
påträffas redan hos sextonåringar.

En vanlig, synnerligast hos flickor egendomlig
form är följande: trots inträdd könsmognad har
kroppsutvecklingen stannat efter på ett stadium,
som mera motsvarar barnets: värmebildningen är
ofullständig, huden är spröd och hvit och läpparna
och kinderna förete en blåaktig färgton; vid ringaste
rörelse råkar h j ert verksamheten i uppror och
kännes af den pålagda handen icke såsom ett enkelt
pickande, utan såsom sorlet af en »spinnande katt»,
såsom Lcennec kallat det. Äfven om lugn återvänder,
kämpar patienten ännu en stund med kort andedrägt,
torr hosta och lallande tal.

Felet sitter i sådana fall i den venstra bjerthalfvan,
hvilken har att reglera öfvergången af det från
högra lungan strömmande blodet i kretsloppet, men
som nu i stället sätter en damm, som medför ett
tillbakaströmmande af blodet. Denna damm för blodets
öfvergång från högra lungan in i kretsloppet kan vid
oförsigtigt lefnadssätt fortplanta sig till njurarna
och åstadkomma’ vattsot.

Ett annat hos män ofta uppträdande hjertfel är det,
som vanligen benämnes för »stort hjerta», men som
faktiskt består

i en oförmåga hos klaffen att sluta sig. Denna
klaff har nämligen till uppgift att sluta sig, då
det från lungan insugna blodet inpumpas i den stora
kroppspulsådern (aorta). I stället strömmar större
delen deraf tillbaka och åstadkommer, liksom den
beständigt på stenen fallande droppen, en utvidgning
af hjert-kammaren, under det att samtidigt det
oaflåtliga utjemnings-sträfvandet hos naturen låter
väggen blifva starkare och dermed hela hjertat (eller
noga räknadt den venstra hälften) blifva större.

Hammarartadt slår ett sådant hjerta, synnerligast
vid rörelse, mot bröstväggen och underhåller genom
tryck på lungan en kort andhemtning.

Ett tredje exempel finnes oftast hos äldre personer
af båda könen. Vanligen märker man hos dem ingenting;
går man åter tillsammans med dem uppför en höjd eller
mot stark blåst, skola trappor bestigas eller dylikt,
så förmå de på en gång icke mera, emedan de känna
sig beklämda, erfara egentligen icke hjertklappning,
utan mera ett kämpande mot sådan.

Hos qvinnnor har jag ofta sett detta plågsamma
tillstånd inträda, i förening med rodnad af ansigtet,
efter blott sinnesrörelse, t. ex. vid ett oväntadt
besök af någon. Här sitter felet mindre i än
må hjertat, i det att på dess fria rörelse f j
ettrar blifvit lagda, genom en förut genomgången
inflammation i hjertsäcken. Om ock, såsom nyss
antyddes, vid sådana hjertfel icke är mycket att
vänta af konstens hjelp, så blir det dock det bästa
för patienter med fast karakter, att underkasta
sig en fysikalisk undersökning, för att få visshet
om åkommans natur, samt att, då dylika fall komma,
taga ett glas starkt vin.

Sy. Familj-Journ. 1877.

41.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:31:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1877/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free