Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hjertefråga. (Efter Paul Niemeyer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Ifall man, gent emot denna hotande flodrörelse
hos hjertat, iakttager ett försigtigt och stilla
lefnadssätt, så kan man skaffa sig en ganska dräglig
existens och i detta medvetande alltid lättare bära
de offer, man har att underkasta sig i förhållande
till sällskapslifvets och modets fordringar.
Jag skulle nästan vilja påstå, att de af organisk
hjert-sjukdom lidande i viss mening äro bättre
deran, än de med hjertåkommor af icke organiskt
ursprung behäftade. De förra taga sig nämligen i akt,
tvingade af nöden, och deras förhållande blir af andra
respekteradt; de sednare åter blifva blott allt för
mycket benägna att endast taga sin s. k. disposition
lätt och blifva deri stärkta af andras råd.
Men just i denna lättsinniga uppfattning ligger ett
betänkligt sjelfbedrägeri, ty dispositionen, som
ski]jer sig från ett organiskt hjertfel egentligen
blott mera formelt än materielt, innesluter i sig
fröet till ett organiskt hjertfel.
Exempelvis känner jag en lärd, omkring 40 år
gammal, som vanligen är frisk och ingenting mindre
än drinkare, fast mera strängt verksam i sitt kall,
och blott vid tillfälle älskare af ett gladt lag. Men
då är han också ordförande vid bordet och den som
uppgör matsedeln, hvarvid det visserligen icke tages
så ängsligt med de offer, som hembäras åt Bacchus och
Ceres. Komma dessa afvikelser ofta på under säsongen,
eller under resor, så inträffar det, att den eljest
så älskvärde mannen plötsligt sätter sin omgifning
i förskräckelse genom ett hastigt påkommet anfall
af oro, en yttring af outsäglig ångestkänsla, tal om
uppgörande af testamente etc., emedan det förefaller
honom som om i nästa ögonblick blodet skulle stelna
i hans ådror, eller som om hjertat ville stanna.
Det är icke benägenhet för hjertklappning ej
heller nervositet, som här i otid spelar honom ett
streck, utan här föreligger den naturliga följden
af ett sammanhopande af försyn-delser mot vården
af blodcirkulationen. En dryck friskt vatten,
ett varmt bad med kall afrifning, derpå en till
svettning förlängd j spatsertur och härefter några
timmars hvila i ett ensamt, luftigt rum förvandlar
flodrörelsen åter i ebb, oberoende af .den ängsliga
beställsamheten hos omgifningen med plåster, droppar
och te, en beställsamhet, som genom blotta bullret
bekommer den lidande illa.
Bedrager jag mig icke, så känner den fullblodige
affärsmannen i denna bild igen sig sjelf, då han om
morgonen, till följd af hjertklappning och svindel,
är obenägen att gå till sitt arbete på kontoret, och
äfvenväl den korpulenta matronan, hvilken under ett
kafferep till den grad sättes i uppror, att hon,
drifven af hjertbeklämning och skiftande färg,
störtar ut ur det dunstfyllda rummet, uppsöker en
luftig tillflyktsort och der uttröttad nedsjunker,
sedan hon först öppnat lifstycket.
I sjelfva verket träffar man ofta på dessa
sjukdomsbilder ibland den s. k. fina, riktigt
»fint» lefvande societeten, och det kunde sedan
länge vara på tiden att bruka ordet »bonvivant»
äfven l femininum. Blott den mest oförbätterliga
tanklöshet kan våga att på sådana fall använda det
öfverallt älskade talesättet om »förkylning»; ty i
verkligheten ligger motsatsen till grund, nämligen
upphettning eller öfverhettning.
Är det redan en gammal erfarenhetssats, att
omåttligt alkoholsnjutande förer till kärlsystemets
och hjertmuskelns ruin, så har man å andra sidan icke
att förbise, att äfven den ytterst ärbara vällefnaden
måste hafva samma följder, blott med den skilnad,
att det förra hastigt och explosivt, men det sednare
långsamt undergräfvande förer till förderfvet.
Om den nyare fysiologien uppfattar kroppen som en
lefvande, med blod eldad ugn, så uppfattar den på
förhand allt njutet såsom brännmaterial, hvilket,
allt efter som det eldas svagare eller starkare,
antingen helt enkelt värmer eller öfver-hettar. Till
de starka hettmedlen räknas icke blott vin och öl,
utan äfven kaffe och choklad; vidare måste alla de
fasta näringsämnen, som vår i tycket för »stärkande
kost» fångna tid förer på bordet, såsom kött, feta
såser, bakverk och dylikt äfvenledes tillskrifvas en
öfverhettande egenskap i det mått, som deras rikliga
njutning förenas med stillasittande lefnadssätt och
inandning af dålig luft,
»Hvad som bekommer grofsmeden väl, det bringar
skräddaren om lifvet», d. v. s. den, som underkastar
sig stark kroppsrörelse, fördrager mycket; den,
som lefver ett kammarlif, deremot litet. Den, som
tillbringar hela dagen på jagt, öfverlemnar sig om
aftonen utan skada åt ett rikt bords fröjder. Den
åter, som sent står upp, äter en god frukost, en
ännu bättre middag, och sedan dricker starkt kaffe,
utan att med sin fot hafva trädt ut i det fria, måste
vid supén - det må nu vara i det finaste sällskap
- öfver hetta sig. Under vintersäsongen behöfver
flertalet en formlig kurs i sådan öfverhettning,
ty så vill den »goda tonen»! Under sommaren åter
hör det till den »goda tonen» att sammanträffa med
hvarandra vid badorterna. Men så lofvärdt detta
i sig sjelft är, så vore det dock mycket visare,
att lefva så alla de femtiotvå veckorna igenom,
än att begifva sig i strafförvisning till främmande
land på sex veckor, och att efteråt i hemmet hålla
en högst några veckors efterkur (något som blott
kallas förnuftigt lefnadssätt); ty dermed göres blott
half gerning: explosionen upp-skjutes på det högsta,
men förebygges icke.
Följderna af öfverhettningen äro för kärlsystemet
jemför-bara med dem hos en ångmaskin, hvilken
upphettas öfver sina atmosferer, så att rören blifva
skadade och kitteln hotar att sönderspringa. Yår
lefvande ångmaskin håller länge ut med ett sådant
öfvertryck, emedan han är af elastisk väfnad
och derför tänjbar. Hjertklappningen är redan
det kännbara tecknet, som visar tillvaron af
öfvertryck, och må för den, som en vacker morgon
vaknar dermed, tjena som ett varnande »stoppw. Ty
med tiden åstadkommer detta öfvertryck utvidgning
och förslappning af hjertmuskulaturen, utan utsigt
på kompensation, men ofta derjemte med aflagring af
fett på ytterväggen. Utom detta bereder det å sin sida
fettafsättande underlifvet, genom sitt uppåtträngande,
det redan lidande organet nytt besvär, i det att det
inskränker detsamma i dess fria läge och rörelse. .
Detta är historien om uppkomsten af hjertutvidgning,
Jijert-säcfovattsoten och fettfyertat, hvilka
diagnoser i Carlsbad, Ma-rienbad och Franzensbad höra
till ordningen för dagen.
Följderna af öfverhettningen för det allmänna
näringstillståndet yttrar sig i öfverlastning och
förskämning af safterna, hvilket uttalar sig redan i
den pussiga, missfärgade beskaffenheten af ansigtet,
och som för hjertat kan gifva en stimulus till akut
sjukdom, hjertsäcksinflammation och efterföljande
hjertfel. Om dessa åkommor tillskrifvas ett
rheumatiskt ursprung från skolan, i sammanhang med
ledgångsrheumatism, så har man dermed blott i lärdare
form skjutit skulden på hvad som populärt kallas
förskämning af vätskorna.
Den gynnas ock genom underlåtandet af en tredje
sund-hetsregel: hudskötseln. Helbadet förekommer
å ena sidan upphettningen och renar å den andra
saftblandningen, icke blott genom sin afkylande
verkan, utan äfven derigenom, att det öppnar millioner
porer. Underlåtandet deraf ökar den skadliga verkan
af vällefnad och ett innestängdt kammarlif. Vidare är
det att beakta, att vattenskygghet samtidigt förleder
till förvekligande med varm beklädnad, hvilken,
i det den tillbakahåller värme och hudutdunstning,
befordrar öfverhettning och dermed beklämning, något
som vi ofta erfarit, när vi vid oväntadt inträde af
varm väderlek kännt oss manade att lufta den af oss
burna vinterdrägten.
Måste efter allt detta sundhetsläran lägga
tyngdpunkten på förekommande af sjukdomar, så vet hon
likväl äfven att möta det en gång färdiga hjertfelet
med några goda råd. - I det hon framför allt söker
bibringa patienten insigt om skilnaden mellan hvad
den mosterliga visheten och hvad det sjelf-ständiga
tänkandet kallar att »taga sig i akt», hänvisar hon
derpå, att de svåra fallen alltid uppträda i slutna,
luftförderfvade rum, och tillråder i enlighet härmed
att under alla omständigheter föredraga frisk, till
och med kall, luft framför afspärrad varm. Ådrager man
sig genom uppehåll i den sednare ett anfall, så hafver
man det raskt genom fönstrets öppnande och insupande
af frisk luft i fulla andedrag, sedan man borttagit
till äfventyrs åtsittande klädespersedlar. Den
sugning, som de djupt inandande lungorna utöfva på
blodet i hjertat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
