Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur våra nomaders lif. I. A. - En minnesrik ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
lingar, der finska eller svenska allmännare begagnas,
inackorderas lappbarnen genom pastors försorg och på
allmän bekostnad hos »pålitliga» bofasta familjer,
"helst i den socken, hvartill barnen höra», att
undervisas i skolan, åtnjuta kristlig uppfostran samt
lära nyttigt arbete. Ligger under dessa åt-
gärder den afsigten dold, att möjligen draga lappen
från hans gamla »kringstrykarelif», som ej ses med
blida ögon af nybyggarna och deras medhållare,
så skulle detta icke vara till gagn för lappen,
men till gifven skada för lappmarkerna och derigenom
äfven för fäderneslandet;
A.
Era
v hodos liknar en grönskande bukett, som hvilar
på vågen», säger Lamartine. »De hvita moskéernas
lätta minareter höja sig öfver skogar af palmer,
plataner och fikonträd . . . Jag känner icke till
någon vackrare örlogshamn i hela verlden, ingen
skönare himmel, ingen bördigare och mer tjusande
jord. Turkarna hafva likväl påtryckt denna ö en
prägel af den vanmakt och dvala, de alltid föra med
sig.» Perserna bemäktigade sig denna ö under Honorii
regering, kaliferna år 647. Sedermera återtogs den
af kejsar Anasta-sius. År 1203 satte sig venetianarna
i besittning af densamma-, sedan kom hon i grekernas
våld, från hvilka hon eröfrades af turkarna. I början
af 1300-talet intogs ön af Johanniter-rid-darna,
hvilka behöllo henne i nära tvänne sekler, hvarefter
de
.
När Chateaubriand såg dem, utropade han hänförd:
»Turkarna, som öfverallt stympat Greklands monument,
hafva skonat che-valeriets, hvars ädla tapperhet
förvånade dem och ingaf dem aktning för kristendomens
försvarare.»
Rhodos eller Redos, såsom numera denna den
sydöstligaste af de till Mindre Asien hörande
Sporaderna äfven kallas, bebos af 34,000 menniskor,
af hvilka 7,000 äro turkar, 2,000 judar och de öfriga
greker. I midten af ön reser sig det 4,600 fot höga
skogbeväxta berget Tairos, på hvilket fordom ett
Jupiters-tempel stod. Yinplanteringarna och olivträden
lemna rika skördar, och svampfisket gifver årligen
öfver en million kronor.
Hvem känner icke till den berömda kolossen på Rhodos,
ett af »verldens sju underverk» ? Äfven i nyare
tiders strängt
Rhodos.
återlemnade henne till sultan Soliman II, den 25
December 1522.
Belägringen år 1522, hvarvid 180,000 af Solimans
soldater stupade, är öns förnämsta historiska
minne. Det finnes omtaladt på alla dess monument
och är ännu i så liflig hågkomst, att man skulle
kunna tro, att det endast är några år sedan riddarna,
öfvergifna af kristenheten och underlägsna turkarna,
måste vika för öfvermakten.
Den resandes första blickar dröjde förr vanligen vid
ett klocktorn i halft götisk, halft saracenisk stil,
hvilket försvarade inloppet till en stor, fyrkantig
hamn. Det var Riddarnas torn. Traditionen berättar,
att efter kapitulationen juldagen 1522 tjugo riddare
instängde sig der och dogo hjeltedöden.
Jordbäfningarna åren 1851 och 1856, samt en
krutexplosion sistnämnda år, förstörde såväl riddarnas
torn, som den år 1500 byggda Johanniskyrkan och tre
hundra andra byggnader.
Vid slutet af hamnen öppnar stadsporten, mellan tvänne
stora torn, ingången till staden. Den första gatan på
detta håll är uppkallad efter Johanniter-riddarna, och
husen vid denna, till största delen byggda i götisk
stil, stå obebodda, och öfver deras låga portar äro
vapen och deviser inhuggna, hvilka till-,höra gamla
franska, spanska, italienska och tyska adels-ätter.
historiska arbeten kan man läsa de mest pompösa
beskrifningar om denna ofantliga Apollostod af
koppar, som skulle stått med utspärrade ben vid
ingången till hamnen och varit så stor, att skeppen
obehindradt kunnat segla under honom. Att detta
senare likväl är fullkomligt falskt, derom kan
man vara förvissad, och de gamla författarna lemna
oss äfven helt och hållet i okunnighet om sättet,
hvarpå stöden var uppställd. Bildhuggaren Chares
säges hafva förfärdigat den 103,6 fot höga bildstoden
på 12 år för en summa, som i svenskt mynt motsvarar
en million två hundra femtio tusen kronor, ett för
den tiden oerhördt belopp. Den blef färdig år 280
före Kristus. Plinius den äldre omtalar kolossen på
följande sätt: »Denna bild blef femtiosex år efter
sedan den upprestes kullkastad af en jordbäfning,
men äfven der han nu ligger väcker han förvåning. Få
äro de, som kunna famna om hans tumme, och fingrarna
äro större än de flesta vanliga bildstoder; stora,
vidsträckta hålor gapa åskådaren till mötes ur de
sönderbrutna kroppsdelarna.»
Han stod vid inloppet till höger om Rhodos,
den lilla nu igengrundade sidohamnen, tills han
störtade. Han fick till följd af ett orakelsvar icke
ånyo uppresas. Så blef han liggande till år 672, då
kalifen Maovija I sålde den koppar, hvaraf han bestod
(900 kamel-laster), till en jude i Edessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
